torsdag 9 september 2021

Börsåret 2020

Här kommer min summering av mitt börsår 2020 (som vanligt X månader för sent). 2020 började med en portfölj bestående av 85% Gravity och 9% Scandbook. Mina största vinnare under året i storleksordning blev Gravity, MAG Interaktive, Yatra Online och Rovio. Jag klarade mig igenom året utan större förluster. När året avslutades låg Sohu, Scandbook och GungHo i portföljen.

För tredje året i rad kommer min summering primärt handla om min Gravity resa. Andra ämnen som diskuteras är Scandbook, övriga innehav, tålamod och min säljprocess. I början av 2020 tappade portföljen 33% och nedgången följdes sedan av en kraftig uppgång. Året slutade upp 256%, avkastningsprocent jag aldrig trodde jag skulle få uppleva igen.

Utveckling 2013: 61,6%
Utveckling 2014: -42,7%
Utveckling 2015: 316,4%
Utveckling 2016: 175,6%
Utveckling 2017: 61,2%
Utveckling 2018: 64,8%
Utveckling 2019: -6,8%
Utveckling 2020: 256,5%

Hösten 2019 hade varit en blandad kompott. Medan portföljen slaktades trivdes jag bra på jobbet som IT-konsult. Jag kodade intressanta saker hos kunden och fick ta mer ansvar efter en längre tid på samma uppdrag. Under tiden planerade jag och tjejen vad som skulle bli vår första stora gemensamma resa. Varje månad uppdaterades Excel-ark med pengar sparade från lönen som skulle gå till resan, samtidigt som portföljens värde sjönk X gånger snabbare på börsen. I slutet av december lämnade vi Sverige, i portföljen låg Scandbook och Gravity. Mer om mitt börsår 2019 går att läsa på följande länk (2019 slutade på -6,8%):

http://jakten.blogspot.com/2021/01/borsaret-2019.html


Scandbook 

Jag har inte pratat mycket om Scandbook tidigare (även om jag nämnde bolaget i förra årets inlägg). Hösten 2019 krävdes extraordinärt låg värdering för att jag skulle kunna tänka mig att äga något annat än Gravity. Hösten 2019 köpte jag mina fösta aktier i Scandbook på kurs 13,3 kr, vilket innebar att jag betalade ungefär 2.6x P/EBITDA på 2019 års vinst. Bolaget är Skandinaviens ledande boktryckare, böckerna trycks primärt i Litauen. Vid inköpstillfället hade bolaget omsatt 300 miljoner de senaste 12 månaderna och gjort 9 miljoner i vinst. Börsvärdet var 90 miljoner och bolaget hade vid tidpunkten räntebärande skulder på 60 miljoner. Det var P/E 10 och EV/EBIT runt 14, för ett bolag i en bransch som var ”dömd att krympa” enligt vissa (vem läser fysiska böcker?). Dömd att krympa innebär dock en stor fördel: få/inga nya konkurrenter dyker upp. När uppstart av en verksamhet kräver en maskinpark som kostar mycket mer än existerande verksamheter i branschen värderas till, skulle enbart en idiot försöka skapa en konkurrent, en vallgrav så god som någon. Vid tidpunkten hade bolaget gjort investeringar på över 100 miljoner de senaste 4 åren i anläggningar/maskiner. Detta hade bolaget haft råd med, då de generade ett kassaflöde på 20–35 miljoner per år (före investeringar och efter skatt). Bolaget var färdiga med investeringarna och hade inget signifikant investeringsbehov framför sig. I samband med en stark Q3 rapport hade bolaget bundit upp kapital & ökat skuldsättningen. När väl Q4 rapporten släpptes i februari 2020 normaliserades kapitalbindningen och skuldsättningen minskade till 41 miljoner. Att bolaget band kapital i Q3 var ett återkommande säsongsmönster. Man betalade i princip 90m (börsvärde) + 40 miljoner (skulder), för 30m i bakåtblickande kassaflöde (efter skatt och investeringar).

Summerade caset på följande sätt till en vän när kursen stod under 14 sek:
Om de är klara med investeringarna kan bolaget vara skuldfritt i slutet av 2021. Skuldfria och 7x kassaflöde hade inneburit en kurs på runt 30+ sek om de ej lyckas höja marginalen.”. Jag trodde alltså att det var rimligt att anta över 100% uppsida på runt två år. Skulle bolaget lyckas höja marginalen i nivå med bolagets finansiella ambition, var uppsidan mycket större än så. Jag antog aldrig att de skulle uppnå målen, då målen funnits under många år utan att bolaget närmat sig dem.

Scandbook var klara med investeringarna och hade redan i årsredovisningen 2018 skrivit ”Bolaget har de senaste åren genomgått ett betydande investeringsprogram som nu är avslutat”. När Covid dök upp var bolaget först osäkra kring hur det skulle påverka dem, men trots minskande försäljning på flygplatser, ökade försäljningen totalt och bolaget levererade ett rekordår 2020 (38m i EBITDA). Bolaget höll fast vid vad de sa (de var färdiga med investeringar), betalade av lånen och kursen mer än dubblades. Ibland räcker det att köpa något billigt och vänta. Jag hade dock tur med hur bra 2020 blev, men investeringen hade blivit bra oavsett.

Gravity

Andra saker är jobbigare att äga... Den 28 januari stod jag och flickvännen vid Kawarau Gore Suspension Bridge på Nya Zeland och tittade på när andra hoppade bungyjump. Hon sa att hon skulle hoppa och jag föll för grupptrycket (vi människor fattar ofta sämre beslut i grupp). Inför hoppet tänkte jag ”detta kan ju inte vara värre än att äga Gravity 2019” och ”dör jag så dör jag, portföljen är ju redan död”. Vid tidpunkten var portföljen ner 51% från toppen i maj 2019.

Gravity är en sydkoreansk utvecklare/utgivare av online-rollspel till mobiler och PC. Bolaget slog igenom 2002 med onlinerollspelet Ragnarok Online (PC) och har på senare år nått framgångar med mobilversioner som bygger på ursprungsspelet. Jag köpte aktier i bolaget för första gången sommaren 2018.

När Gravity släppte sin Q4 rapport för 2019 (13 februari) stod kursen i 34$, ett fall på 26% sedan starten av året, under tiden hade börsen gått starkt. I mitt huvud hade allt negativt som potentiellt skulle kunna dyka upp i princip redan prisats in. När Q4 rapporten släpptes hade bolaget 14$/aktie i kassan och inga räntebärande skulder. Bakåtblickande handlades man till EV/EBIT runt 3.3. Men Q4 rapporten var också en plus minus noll rapport, då en oväntad ökning av marknadsföringskostnader i princip bränt hela Q4 vinsten. Bakåtblickande var det EV/EBIT 3.3, men på 2019Q4x4 var det plötsligt svindyrt! Om Q4 rapporten speglade framtida lönsamhet, var bolaget ej längre köpvärt. Med facit i hand visade det sig att man handlades till EV/EBIT under 1 på 2020 års resultat, men fokus var på Q4 2019 bolagets sämsta kvartal (på sista raden) sedan 2016. Kursen skickades ner till 27$ (ett fall på 20%), eller runt EV/EBIT 2 bakåtblickande. I samband med detta (februari-mars) viktade jag ner Scandbook så mycket som likviditeten i aktien tillät (den är nära på obefintlig!) för att göra några sista köp i Gravity på kurser mellan 24–28$.

Det var helt folktomt på gatorna när jag och tjejen hängde i Sidney några dagar i februari, TROTS att vi var där över den kinesiska nyåret. Kineserna släpptes nämligen inte in. På väg in i Indonesien fick vi fylla i en deklaration där vi garanterade att vi inte varit i Japan under februari. Väl i Indonesien pratade taxi-chaufförerna om att turismen var helt död. Vi hade turen att på våran resa hela tiden ligga steget före Covid. När vi sedan tog oss hem, landade vi i Köpenhamn dagen innan dansk/svenska gränsen började stängas ner. När väl människor blev rädda för vad som skulle visa sig vara en global pandemi, började världens börser falla. Min porföljt hade redan innan Covid tappat det mesta av sitt värde och Covid kraschen blev bara en liten del av en helhet. Totalt föll min portfölj 66,78% från 28 maj 2019 till 12 mars 2020. Gravity stod som lägst i 21,49$, vilket visade sig vara lägre än kassan per aktie när 2020 avlutades.




Verifiera, verifiera, verifiera!

Runt Covid botten gör jag i princip ingenting i portföljen. Men det är inte transaktionerna som ska driva avkastningen utan analysen, väntandet och grävandet. Det kändes ganska självklart vid tidpunkten att krisen ej skulle påverka Gravitys försäljning negativt. Min enda oro (utöver oron som slaktad portfölj ger!) var att nya spel/uppdateringar skulle skjutas på framtiden. Den 9 mars skickar jag mail till Gravitys (då) viktigaste underleverantör, den kinesiska (noterade) utvecklaren/utgivaren X.D Network angående effekterna av Covid på bolagets verksamhet. Dagen efter får jag svar som bekräftar att de arbetar som vanligt och att Covid situationen ej påverkar deras förmåga att leverera. Kort efter rullar en stängd beta i gång för Gravitys nästa stora släpp Ragnarok: Origin. Origin ser bra ut och jag får tag på en Filippinsk streamer som bekräftar att han tror produkten hade uppskattats i Sydostasien. Samtidigt gör andra ägare i bolaget, bland annat @Pokertrader1 och @Pappakeno1 ett otroligt jobb för att bekräfta caset. För att jag ska orka med det mentala, pratar jag bland annat återkommande med mer rutinerade @ValueGarp. Poker jagar bland annat spelare in-game för att göra en underökning om deras upplevelse inför release. I samband med betan berättar Origin utvecklarna att de också kör på som vanligt igen (inga Covid förseningar). Under samma period släpps Ragnarok Frotier i Indonesien (ett skit-spel som med hjälp av Ragnarok IP når toppen av mobilspelslistorna) och bekräftar att Ragnarok fortfarande är enormt omtyckt. På thailändska internetcaféer fanns Ragnarok mobilspelen förinstallerade. Går Gravity investeringen åt helvete, är det inte på grund av Covid, inte på grund av för hög värdering, inte på grund av att Ragnarok inte längre är populärt och inte för att jag kastar in handduken. Samtidigt kan man läsa om hur spelandet rent generellt ökar i områden som påverkats negativt av Covid. Det ser bra ut i mars 2020 för bolaget jag har merparten av mitt kapital i, men det syns ännu inte i kursen.


När Gravity kursen sedan reser sig i april (till kurser över 40$ igen, nästan 100% från botten), lättar jag något och köper tillbaka mina sålda Scandbook aktier (10,8-11,1 kr/aktie) och börjar köpa in mig i Mag Interactive på kurser runt 14 sek.

MAG Interactive

MAG Interactive är en svensk ordspelsutvecklare/utgivare (primärt) som vid tidpunkten hade en existerande spelportfölj där bolaget tjänade extremt lite pengar, i relation till spelarengagemanget. Det kan låta negativt, men detta fanns redan i värderingen, då det resulterade i lägre intäkter & lägre vinst än vad produkterna egentligen borde vara kapabla att leverera. Bolaget har otrolig historik av att allt de släpper går bra. Inom kort skulle bolaget släppa en ny generation av produkter som såg lovande ut. De nya produkterna var en uppgradering av MAG Interactivs klassiska Quiz kampen och Wordzee, ett nytt spel som i princip var bokstavs-Yahtzee. Kombinationen av runt en tredjedel av börsvärdet i kassan, nästan färdiga nya produkter som såg ut att kunna förbättra intjäningen, låg EV/S multipel i relation till bruttomarginalen och lågt hängande frukter kring att öka intjäningen i gamla produkter var lockande. Efterhand som jag sålde delar av Gravity fortsatte jag köpa aktier i MAG som behölls tills jag tyckte värderingen var mer rimlig hösten/vintern 2020. De sista aktierna såldes på kurser runt 30 kr.

Spelsläpp

Våren 2020 dyker ett äss upp i Gravitys rockärm som blir mycket bättre än någon av oss västerländska ägare har räknat med. Lagom till Covid toppen i Thailand rullar man ut Ragnarok Online i Thailand, ursprungs Ragnarok spelet från 2002. Spelet har tidigare sköts av partners i landet, men nu tar man produkten in-house och gör en ny-lansering. Lanseringen blir en framgång och under Q2 spelar i genomsnitt 45,000 spelare Ragnarok Online i Thailand. Spelet drar in 33m USD på 7 månader, jag tror bruttomarginalen på intäkten var 80%, vilket innebar >25m USD i bruttoresultat från släppet. När enterpirse value för Gravity var som lägst låg det runt 50m USD, som lägst kunde man alltså köpa bolaget för 2x Ragnarok Online Thailands bruttoresultat 2020.

Efter ”ässet” rullades de mobila MMORPG spelen Ragnarok: Origin och Ragnarok X: Next Generation ut och vinst per aktie 2020 kommer till slut in på 8$/aktie. På Twitter finns oändligt med material kring hur 2020 gick för Gravity. Under 2020 gick kursen 10x från botten 13 mars och kursen toppade på 238$ i december. Efterhand som kursen steg klev ”värde-investerare” av och ersattes med ”tillväxt-investerare”. Om Gravity tidigare hade jämförts med ett slukhål, som pengar aldrig skulle lämna, jämfördes bolaget under Q4 2020 i stället med Sea ltd, Sydostasiens mest omtyckta teknikbolag. Sanningen var förmodligen (som vanligt) någonstans mellan extrempunkterna. Efterhand som kursen steg ökade intresset från danska och amerikanska investerare. Medan uppgången pågick minskade jag sakta min exponering. Vid Covid botten fanns ett antal bolag som var så billiga att det i princip inte hade gått att förlora pengar på dem, Gravity var ett av dessa. Om någon vill läsa mer om hur jag såg på caset våren 2020, skrev jag följande blogginlägg i maj:

http://jakten.blogspot.com/2020/05/gravity-big-picture.html

When to sell?

Gravity står i 30$ i mars 2020, vid tidpunkten har jag över 90% av portföljen i bolaget & jag är tvärsäker på att kursen minst kommer dubblas. Hur ska man hantera detta om kurs går upp? Ligger kursen still är det enkelt, jag sitter helt enkelt still på min bak och väntar. Går kurs ner kan jag inte göra något (det finns inget mer att köpa för). Hur hanterar jag när kursen går upp?

Min lösning har blivit att jag hela tiden har någon form av ”fair value” kurs i huvudet. ”Om du inte vet vart du ska så spelar det inte heller någon roll vilken väg du tar” – Filurkatten (känd filosof). Vet du inte vart du tror "fair value" ligger, kan du inte hitta rätt väg. Då blir hela frågan om vilken väg du tar helt meningslös. Du kan inte ens diskutera hur man ”säljer rätt”, om du inte tror du vet vad det du äger är värt.

När jag har ett "fair value", sätter jag upp en Excel med kurs vs "fair value" där "fair value" uppdateras varje gång något signifikant händer för bolaget. Sedan försöker jag sätta min egen personliga allokering i relation till avståndet mellan nuvarande kurs och ”fair value”. Varje gång kursen stiger mycket nog för att det ska vara lönt, gör jag sedan mindre justeringar för att sälja ner andelen av portföljen. Syftet med det är att efterhand som uppsidan ”krymper” (vilket om kurs går upp, samtidigt innebär att nedsidan ökar) justera ner exponering.

Du äger aktier i bolag X som står i 10 kr, du har gjort en värdering och räknat ut att bolaget borde vara värt 15 kr. På 15 kronor hade du ägt noll aktier, då du anser att 15 kr är en rättvis värdering. Du är värdeinvesterare och är på jakt efter att köpa en tillgång för mindre än den borde vara värd. Du har exponerat 10% av ditt kapital mot denna tanke. Sedan stiger kursen till 11 kr, som andel av din portfölj närmar sig bolaget nu 11% (10,89%), en uppsida på 50% är nu en uppsida på 36% och din säkerhetsmarginal har nu minskat från 33% till 27%. Hur hanterar man detta? Gör man inget uppstår efter en uppgång på 10%, ett läge med sämre säkerhetsmarginal, läger uppsida, men HÖGRE exponering. Det är inte logiskt, det är att låta ens inköpspris avgöra ens exponering och inköpspriset har inget med saken att göra. Tillgången känner inte till ditt inköpspris. Efter 8+ år på börsen har jag landat i att detta aldrig kan vara rationellt. Om du vill exponera 11% av ditt kapital på kurs 11, men bara ville exponera 10% av ditt kapital på 10, agerade du antingen irrationellt på 10 eller på 11. Det rationella borde vara att försöka ha maximal exponering mot ett case när läget är som bäst, du vill inte öka exponeringen när läget blir sämre. Vad du betalt, hur mycket du ligger plus eller dina skryträttigheter du förtjänar om du ej minskar, är inte faktorer du bör ta hänsyn till (om du vill maximera din riskjusterade avkastning). Lägre pris är i normalfallet lika med lägre risk. Efter en uppgång som denna (10 -> 11), är min syn att det logiska borde vara att sälja ner till en lägre exponering som andel av portföljen än innan kursen steg till 11. Är 9%, 8% eller 7% exponering rimligt? Såklart bör det påverkas av alla andra möjliga investeringar som också finns och hur stort värde en ökad kassa just nu hade haft osv... Som alla brukar säga, detta är inte vetenskap, det är konst. Men är målet att äga 0 aktier dagen bolaget är rättvist värderat (15) är det enda rimliga att ha lägre exponering ju närmare 15 kursen är. Som grundprincip tror jag det är väldigt rationellt att ha en mindre andel av portföljen i ett bolag när värdering är högre, säkerhetsmarginal lägre och uppsida lägre. Som de säger på placeras forum, ”matte är matte”. 

Exempel två: Du äger snabbväxande NextLevel som växer vinsten med 50% per år. Du har 10% av portföljen exponerad, sedan stiger kursen 5% på ett kvartal och verksamheten verkar löpa på i samma tempo som vanligt. När väl kvartalsrapporten kommer ut bekräftar rapporten att bolagets vinsttillväxt fortsätter, men kurs står still på rapportdagen. Din exponering har nu ökat från 10% till närmare 10.5% av portföljen, men samtidigt har bolaget blivit värt mer. Växer ett bolag vinsten med 50% per år, innebär det att bolagets vinst ska växa 10–11% per kvartal Q-Q för att bibehålla tempot. Har bolagets kurs gått upp 5% på ett kvartal, men bolagets vinst växer 10–11% per kvartal, ökar din säkerhetsmarginal, uppsidan ökar och nedsidan minskar (allt annat lika). I detta läge är det ologiskt att skala även om kursen har gått upp. Trots 5% upp på ett kvartal, borde det vara rimligt att inte skala här. Det viktiga är ditt ankare, värderingen. För att du ska kunna veta hur du ska agera vid kursrörelser, MÅSTE du ha en åsikt om vad som är rätt kurs (ungefär). Det är omöjligt att gissa rätt kurs, men du behöver inte gissa ”rätt”, det räcker att du gissar. Just större säkerhetsmarginal, desto mindre precision behöver du i din gissning. 

Jag försöker alltså sälja av så att andelen av portföljen minskar i takt med att risk/reward profilen förändras. Rent konkret sätter jag i case likt Gravity upp en Excel (numera) med hur mycket aktier som ska ägas på olika kurser. Sedan säljer jag ner till den nivån om kurserna stiger. Om sedan kurs skulle vända tillbaka neråt, köper jag INTE tillbaka direkt. Utan kräver att kursen ska vara signifikant under kurserna i min Excel för att köpa tillbaka.

Varför skalar jag ej upp direkt igen vid nedgång?

Säg att jag äger på 10, kurs går till 11 och jag säljer 20% av aktierna. Sedan går kursen tillbaka till 10. Vad kommer hända om jag återköper aktierna och kursen sedan går tillbaka till 11? Även om jag ser en uppsida mot 15, så kommer jag i så fall sälja av ökningen köpt på 10, på 11, om jag följer samma system. Därmed blir uppsidan för ökningen 10% (10 -> 11) och inte 50% (10->15). Verklig uppsida till rättvis värdering är 50% om jag har rätt, men den verkliga uppsidan hade jag aldrig kunnat realisera med ökningspengarna om jag följer mitt system, då mitt system gör att jag inte kommer hålla dessa till 15. Om min ökning bara kommer ägas så länge kurs är under 11, är alltså inte uppsidan till nivån som är mitt ”fair value”, utan till nivån där jag minskar. Marginalen till fair value är alltså hög, nedsidan är samma som för resten av kapitalet exponerat, men uppsidan är trots detta låg. Är det vettig risk reward att köpa tillbaka aktierna man sålde på 11, om man fortfarande tror på 15 som ”rätt kurs” och kurs däremot står i 8? Köper jag tillbaka aktier som jag sålt på 11, när kurs står i 8, så har jag nästan 40% uppsida, plötsligt blir det värt att öka (trots att aktierna kommer säljas på 11 och inte 15). Jag ökar alltså i innehav jag tror är undervärderade, i bolag jag tidigare sålt aktier, men jag försöker agera släpande vs nivåerna jag sålde på. Ju närmare mitt bedömda verkliga värde aktien är, desto mer försiktig försöker jag vara med att köpa tillbaka. Detta är delvis ett resultat av upplevelsen i Gravity 2019–2020 då kursen gick från 96$ -> 21,5$ (och jag återköpte för tidigt), men också ett resultat av att jag bedömer att detta är ett rationellt sätt att hantera allokeringsförändringar. Alla nivåer nämnda ovan förutsätter att ”fair value” ej förändrats. Jag ökar såklart på nivåer där jag tidigare minskat om jag bedömer att verkligt värde har ökat tillräckligt för att motivera det. En annan sak som är värd att nämna är att justeringarna aldrig får bli så frekventa vs kapital, att courtage-kostnaderna äter upp fördelen. Mer data som minskar nedsidan kan också påverka den bedömda utfallsdistributionen (och indirekt höja mitt "fair-value") och därmed förändra hur jag skalar.

Summerar jag systemet så är fördelarna att jag tycker det är logiskt, att jag tar hem vinster och att jag agerar på ett sätt som jag tycker är förenligt med värde-principer. Nackdelarna är att det blir onödigt många transaktioner och det finns risk att jag missar stora delar av uppgångar. Jag kommer aldrig tjäna mest på att agera på detta sätt om något går upp. Samtidigt kommer jag förhoppningsvis kunna undvika ett nytt 2019–2020 med denna metod. Under 25% av aktierna jag ägde i Gravity (när jag ägde som flest) såldes av mellan 160–240 i november/december 2020, resten såldes på vägen upp. Hade jag inte skalat av efterhand hade portföljen varit upp mycket mer 2020, men det kan jag helt klart leva utan. Vid slutet av året sålde jag till slut av mina sista aktier i Gravity på 215$ den 23 december och gick på jullov.


Övriga innehav

Under hösten 2020 fanns plötsligt kassa för att köpa in nya innehav (efterhand som allokeringen till Gravity kom ner). Sohu inhandlades i augusti 2020 och har sedan dess varit ett kärninnehav. Bolaget är ett kinesiskt internetkonglomerat som genom en serie transaktioner sedan 2019 tagit steg mot att synliggöra/realisera underliggande värden i verksamheten. Jag köpte efter att läst på Twitter om bolagets försäljning av dotterbolaget Sogou till Tencent. Sedan visade det sig att bolaget (Sohu) såg billigare ut, ju mer jag grävde. Våren 2021 publicerade jag en genomgång av bolaget/varför det borde vara köpvärt, där jag går in mer på detaljerna:

http://jakten.blogspot.com/2021/04/sohu-analys.html

Utöver Sohu köptes snart Ytra Online (kurs 0,7$) efter tips från KP (tack!), Ytra är en Indisk online försäljare av primärt hotellnätter, med stark balansräkning, som hade förlorat mycket på Covid. Bolaget tog sommaren 2020 in kapital och var redo för fortsatta restriktioner kommande 12 månader. Stark ägare, nära kassa värdering och att de precis (innan Covid) hade bevisat att affären var lönsam gav ett case som borde ha 100% uppsida om Covid lugnade sig. Jag köpte på rekommendationen efter att ha lagt ett fåtal timmar. Aktierna såldes 
(de sista på 1,43$) när många ”öppnande namn” handlades upp under hösten 2020.

https://twitter.com/Nikhil10873505

Efterhand som Gravity steg följde inte deras noterade japanska moderbolag GungHo med upp. Under uppgången gick Gravity från att vara en obetydlig del, till en stor del av GungHos börsvärde. Till och från har man sedan dess kunnat köpa aktier i GungHo för under värdet av Gravity aktierna de äger plus likvida medel i GungHo. GungHo är det japanska spelbolaget som för snart 10 år sedan fick en hit med Puzzle & Dragons, spelet är fortfarande populärt och står fortfarande för merparten av omsättningen/vinsten. Bolaget delar ut lite pengar och återköper sakta aktier (till skillnad från många andra japanska bolag som bara sitter på kassan). Kassan i GungHo kommer alltså ägarna till del, det går bara väldigt långsamt. Bolaget handlas ofta till EV/E under 2.



Under hösten köpte jag även en hel del Rovio, den finska spelutvecklaren bakom Angry Birds och köpet råkade ”tajmas” bra precis innan en kursrusning vinter 2020 (och aktierna jag köpt såldes därmed kort därefter). Delar av caset bestod i skyddad nedsida genom låg värdering (EV/EBIT 6), stor kassa och stora återköpsprogram som jag hoppades skulle fortsätta. Produktportföljen var stabil och Angry Birds driver stora mängder organiska nedladdningar kontinuerligt. Samtidigt jobbade bolaget på att gå tillbaka till sin kärnkompetens (mobilspel) och de hade under längre tid arbetat med en ny generation produkter som nu skulle börja lanseras. Jag är fortsatt intresserad av att äga Rovio, men när kursen gick från 4,8 -> 6,5 på kort tid, försvann det stora nedsidesskyddet och eventuella återköp skulle nu bli mindre effektiva (jag sålde mitt innehav).

När året avslutades låg Sohu, Scandbook och GungHo + en hög andel kontanter i portföljen. Inför jul-ledigheten sålde jag allt i portföljen som inte var mycket billigt. Huvudet led av någon form av post-traumatiskt syndrom och rädslan för rättvist värderade bolag var stor efter att Gravity från vad jag ansåg var en rättvis värdering, hade tappat 77,6%. Om hösten 2019 varit tung för att det gick tungt på börsen, blev hösten 2020 tung för att det var tungt i arbetslivet. Väl hemkommen från resan hade kunden gjort stora förändringar i teamet jag arbetade i. Mindre ansvar, förändrade beslutsvägar och kollegor jag ej kände (och ej lärde känna, då vi arbetade på distans) gjorde att jag aldrig kom in i att trivas på arbetsplatsen igen. I slutet av december avslutade jag därmed självmant kontraktet och tackade för mig.

Från 2020 tar jag med mig en större portfölj och en stärkt tro på mitt system att hantera exponering när kurser i stora innehav går upp. Jag tar även med mig ett ökat driv att försöka att undvika situationer där en stor del av mitt kapital är exponerat mot ett enskilt bolag. Jag började även i slutet av året läsa böcker, i för mig rekordstor uträckning, vilket jag har fortsatt med 2021. Jag kommer även försöka ta med mig hur snabbt saker kan bli billiga när folk får panik, vilket även är ett argument mot att äga rättvist värderade bolag. Den tålmodiga får över tid extremt bra tillfällen att köpa saker till låga värderingar och låg nedsida. Underskatt inte optionsvärdet i pengarna.

Klockrena exempel på när man kan plocka upp billiga bolag till bra värderingar var Rovio hösten 2020, som trots att allt inom sektorn gått upp, inte följde med. Rovio på under 5kr med återköpsprogram i ryggen, stor nettokassa, starkt IP och stabil produktportfölj var väldigt billigt. Ett annat exempel var Scandbook hösten 2019. G5 Entertainment var tokbilligt i slutet av 2019 (vilket jag ej agerade på), delvis på grund av att jag var ”låst” i att jag skulle komma tillbaka via Gravity. Bolaget hade en ny generation produkter redo (egenutvecklade) som skulle dra igång en marginalexpansion i verksamheten och handlades till EV/EBIT under 10. Jag skäms lite för att jag inte agerade i bolaget som jag ansåg mig förstå, förmodligen agerade jag inte för att jag låg så jäkla snett i Gravity. Även för individer som bara följer ett fåtal bolag nära, uppstår lägen i dem med jämna mellanrum, ibland får man dock vänta länge (väntat i 5+ på att Paradox ska bli billigt nu).

Gravity nedgångens slut är vad som kommer vara mitt börsminne för året, det var en fantastisk skön känsla av lättnad när portföljen överlevde. Inte glädje, lättnad. Förhoppningsvis var 2019–2020 sista gången jag förlorade mer än 50% av allt jag äger på ett enskilt bolag, men det är förmodligen inte sista gången portföljen halveras. Man måste kunna leva med en halvering, för den kommer komma för eller senare. Året slutade med 256% uppgång, ett procent-resultat som jag förmodligen aldrig kommer kunna slå.

Äger aktier i nämnda GungHo, Scandbook, Gravity och Sohu vid tidpunkten jag skriver inlägget. Inlägget beskriver mina sätt att tänka och lutar mig tillbaka mot mitt minne, som ibland sviker mig. Jag är fortfarande nybörjare och inget ovan ska tolkas som någon form av råd. Gör alltid din egen analys.