Spelbolagsspekulanten 2013-2020, rätt man, på rätt plats, vid rätt tidpunkt

Det har varit några bra år för oss som investerar i gaming. Vad har drivit avkastningen? Hur mycket beror på att vi varit fantastiska investerare? Jag läser för närvarande om Fooled by Randomness. I boken presenteras läsarna för en viss Carlos. Carlos var rätt man, på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Han råkade bete sig på rätt sätt, för en given marknad. När boken pratar om Carlos, tänker jag på alla vi som haft 100-400% avkastnings i år, för att vi ägt gamingbolag. Jag kommer citera hårt från "The Trader-Economist Hybrid", delar av kapitel 5 i Fooled by Randomness. Vem är då denna Carlos?

"The nascent emerging market desk of a New York bank hired Carlos in 1992. He had the right ingredients for success. He knew where on the map to find the countries that issued "Brady bonds," dollar-denominated debt instruments issued by less-developed countries. He knew what gross domestic product meant. He looked serious, brainy and well spoken, in spite of his heavy Spanish accent. He was the kind of person banks felt comfortable putting in front of their customers..."

"...Carlos got there right in time to see things happening in that market. When he joined the bank, the market for emerging market debt instruments was small and traders were located in undesirable parts of trading floors. But the activity rapidly became a large, and growing, part of the bank’s revenues..."

"...The reason Carlos had good years was not just because he bought emerging market bonds and their value went up over the period. It was mostly because he also bought dips. He accumulated when prices experienced a momentary panic. The year 1997 would have been a bad year had he not added to his position after the dip in October that accompanied the false stock market crash that took place then. Overcoming these small reversals of fortune made him feel invincible. He could do no wrong. He believed that the economic intuition he was endowed with allowed him to make good trading decisions. After a market dip he would verify the fundamentals, and if they remained sound, he would buy more of the security and lighten up as the market recovered. Looking back at the emerging market bonds between the time Carlos started his involvement with these markets and his last bonus check in December 1997, one sees an upwardly sloping line, with occasional blips, such as the Mexican devaluation of 1995, followed by an extended rally. One can also see some occasional dips that turned out to be "excellent buying opportunities..."

https://dailyreckoning.com/the-trader-economist-hybrid/

---------

Nedan följer mitt försök att tolka texten ovan:

Spelbolagsspekulanten anslöt till Finanstwitter 2014, efter att ha tjänat sin första halv-miljon när Starbeeze slog igenom med Payday 2 (2013). Han (Spelbolagsspekulanten var oftast en han) hade allt som krävdes för att lyckas. Efter år med Counter Strike, hade han redan ett konto på Steam och kunde världsvant navigera på plattformen och hitta topplistorna. Vid första anblick var det svårt att avgöra ifall han använde investeringarna som ursäkt för att börja spela igen (stora delar av barndomen hade spenderats i datorspel) eller spelade för att lyckas med investeringarna. Han kände till vad CCU stod för och hur Steams rating system fungerade, men i samtal kring bokföringen av immateriella tillgångar och kassaflöde, hittade han aldrig riktigt rätt. Han tittade på nyckeltalen som bolagen pekade på (adjusted EBITDA), bolagen var trots allt expert och kassaflöden var något som skulle komma senare. Det viktigaste var framtiden.

Spelbolagsspekulanten dök upp vid rätt tidpunkt. De existerande mer "allmänna" börs-experterna, såg inte alls vad Spelbolagsspekulanten i efterhand konstaterade att han hade sett i Starbreeze. När sedan kursen exploderade kring spelsläppet, fick spekulantens kursgraf en härlig start som blev grunden för en grym genomsnittlig avkastning. Det fanns två sätt att beskriva samma fenomen. Spelbolagsspekulanten beskrev det som att han hade förmåga att peka ut spel som skulle lyckas (han lyckades trots allt ducka Gaming Corps kraschen). Andra funderade på om han köpt Starbreeze inför Payday 2 släppet, då bolaget var det enda noterade gamingbolaget som i närtid skulle släppa en signifikant titel. När människor ifrågasatte, pekade han på sitt resultat.

2020 hade blivit ett bra år om Spelbolagsspekulanten hade behållit sin exponering genom virus-paniken i mars, men då Spelbolagsspekulanten adderade till sina positioner blev året fantastiskt. Han passade även på att köpa mer i ett konstigt koreanskt bolag. Efter återhämtningen viktade han om till andra bolag i samma sektor som inte riktigt följt med upp. Efter att ha överlevt paniken kände han sig ostoppbar. Hans magkänsla hade aldrig svikit honom. 

Runt sommaren 2020 började han investera i mer spekulativa positioner inom branschen. Fokus flyttades från framtida spelsläpp, till framtida förvärv av bolag som i framtiden skulle släpp spel (ingen visste vilka). Efter att ha lärt sig från sina vinnare, började han peka ut bolagsledningar som hade "det". Spelbolagsspekulanten kunde identifiera Intelligent Fanatics (i bolag som aldrig lyckats göra ett bra säljande spel) minst lika bra som Ian Cassle, men enbart i gamingbolag. 

Mellan 2013 och slutet av 2020 gick de flesta aktierna (inte bolagen) i branschen rakt upp. Under 2020 började den linjära portföljutvecklingen se exponentiell ut. Bortsett från ett fåtal mindre hack i kurvan (våren 2020, Gravity kraschen 2019 och när Starbreeze gick in i rekonstruktion) gick grafen rakt upp i högra hörnet. 

---------

"..It was the summer of 1998 that undid Carlos – that last dip did not translate into a rally. His track record up to that point included just one bad quarter"

https://dailyreckoning.com/the-trader-economist-hybrid/

---------

Vi vet inte hur den nuvarande perioden kommer sluta eller hur mycket av Spelbolagsspekulantens uppgång som var skicklighet. Men vi vet följande:

Säg att du/jag är mellan 25-35 år, i ungdomen spelat spel och någon gång de senaste 7 åren börjat investera i gamingbolag. Då vet vi att du/jag har haft en sinnessjuk medvind. Om du/jag under denna perioden varit en medelmåtta på investeringar i allmänhet, men baserat på intresse har svängt mot gaming, har du/jag kunnat leverera ett väldigt bra resultat.

2013-2020 har investerare kunnat leverera avkastning långt över index, genom att köpa en bred eller spetsig portfölj med gamingbolag. Har en individ kört den strategin, har den inte behövt sätta sig in i bokföringen eller behövt lägga kraft på värderingarna. Det har blivit bra även om individen fått rätt trots fel analys. Har han dessutom ibland vågat gå utanför "stabila bolag" (trygghetszonen) och vågat köpa ett fåtal bolag baserat på mönsterigenkännande från tidigare framgångar, har resultatet blivit extraordinärt. 

Jag har stått här som en av de i rätt ålder, som kom in på börsen vid rätt tidpunkt och drogs till rätt sektor. Jag kommer även framåt investera i denna sektor, men oavsett om jag haft skicklighet eller ej, hade förmodligen mitt resultat 2013-2020 som spelbolagsspekulant varit väldigt bra. Hade jag dessutom inte brytt mig om vissa typer av risker (om det går att lita på ledning, bolagens track record, värderingar som springer i förväg eller ifall bolaget är opportunistiskt ihopsatt), har mitt resultat varit ännu bättre. Fortsättning följer, för oss spelbolagsspekulanter.

Follow @89Olle

Börsåret 2017 - Höstens bedrift (eller misslyckande?)

den 29 december 2017, 17.23...

....någonstans ska man börja när man sammanfattar ett börsår. Då börsen inte ens har stängt och Avanza ännu inte har kört sitt nattjobb väntar jag med grafer, resultat och bolag. Då jag själv har annat planerat väntar jag med tidskrävande utvärderingar och bolagsgenomgångar. I stället blir detta ett väldigt kort inlägg.

Hösten 2017 blev portföljens sämsta period sedan hösten 2014. Från den 25 augusti till den 30 november förlorade portföljen 20,9% av sitt värde och mitt egna kapital sjönk med 16,7%. Anledningarna till varför är flera, men det jag först av allt tänker på när jag tittar tillbaka på 2017 är min reaktion på hösten. Tidigare i livet har jag upplevt irriterade perioder runt förluster och frustration som vuxit i taket med att distansen till toppnoteringar ökat. Denna gången såg det dock väldigt annorlunda ut.

Jag har aldrig tidigare brytt mig så lite när jag har förlorat så mycket. Känslan är en blandning av förundran över hur avtrubbat man blivit, besvikelse på hur vinnarskallen inte reagerat med "extra ansträngning" och stolthet över hur humöret inte påverkats. Avtrubbningen känns på något sätt naturlig, inget gör så ont som de första förlusterna, däremot är avsaknaden av motreaktion oroande. Någonstans känns det som om reaktionen indikerar på oroande tendenser som skulle kunna upprepas om en längre nedgångsperiod hade startat. Om inte en motreaktion sker just nu på nedgång, hur hade det sett ut om nedgången bara varit början på en längre dålig period? Utvärdering av portföljen, arbete med bolag och jakt efter aktier som bättre fyller samma position i portföljen borde utökas, inte minska vid motgång. I stället för att öka mängden arbete flyttade jag likvider från sidan in i existerande case utan att leta efter nya. På så sätt ökade jag risken, utan att öka ansträngningen. Den sista betydande insättningen skedde 05 december, kort efter portföljens nedgång bottnat ut. Trots som mest över 35% kriskassa brändes hela under en nedgångsperiod på under 3 månader. Agerar jag på liknande sätt i en längre nedgång kommer det kosta mig dyrt. Baserat på höstens genomsnittliga engagemang från min sida, borde istället likvida medels andel av mina tillgångar vara på höga historiska nivåer. Just nu är de nära noll. Det gick bra denna gången och portföljen är upp över 10% sedan botten. MEN, höstens hantering av motgångar kommer för eller senare kosta mig dyrt om jag fortsätter agera på samma sätt.

...vad jag däremot är extremt nöjd med, är mitt humör hösten 2017. Pratade med flickvännen om mitt risktagande för runt en månad sedan när portföljen var på botten. Vid den tidpunkten skickade jag även över grafen till henne över utvecklingen från toppnotering till botten. Jag berättade om hur tidigare nedgångar påverkat mitt humör. Hennes svar när jag frågade om hon hade märkt nedgången på mitt humör, är vad jag är mest nöjd med 2017. Svaret var "nej". Hösten då min portfölj senast förlorade så här stora summor, var mitt vuxna livs värsta period.

Vad är din största bedrift kopplat till börsen i år som du inte har tjänat pengar på?

Follow @89Olle

Framgång & riskaptit: en jämförelse mellan brädspel & aktier

En gång i månaden ägnar jag mig åt brädspel, en relativt komplicerad form av sällskapsspel. Spelen är oftast mer lika simpla datorspel, än traditionella sällskapsspel. Även tema och spelmekanik påminner ofta om datorspel. Under 2016 spelade jag samma brädspel om och om igen i olika sällskap. Spelets namn är "Eclipse: New Dawn for the Galaxy".

Kort summering av spelet:
I spelet antar du rollen som som en galaktisk civilisation. Din roll som spelare är att fatta beslut för att maximera civilisationens framgång. Spelet är indelat i 9 rundor och man kan dela in rundorna i 3 olika faser. I första fasen expanderar civilisationen och utforskar galaxen. I andra fasen börjar de olika spelarna integrera med varandra. I tredje fasen försöker spelarna maximera sin framgång (antal poäng) efter förutsättningarna de skapat under de första två faserna. Alla individer har såklart olika syn på vad som gör olika typer av aktiviteter intressanta/stimulerande. I mitt fall anser jag att detta spelet är intressant då det primärt handlar om att reagera/förändra strategi efter förutsättningar, i jämförelse med många spel som primärt handlar om att hitta den bästa strategin. Spelet är fullt med slum-baserade element. Vilken civilisation individen spelar, vad spelaren finner när galaxen utforskas, vilka tekniker som finns tillgängliga & utfallet av strid påverkas i relativt hög grad av slump.

Exempel: Du är i en situation där du maximalt kan utföra ett drag till just nu, går du till anfall har du 67% chans att du vinner. Alternativet är att sjukt upp anfallet ett drag och öka dina odds till 85%. Väntar du, skjuter du upp hela din civilisations utveckling ett drag. Går du till anfall har du chans att vid ett lyckat utfall få ett försprång mot de andra spelarna. Väntar du minskar du risken för ett stort bakslag.

Mental reaktion på framgång

Under början av 2016 valde jag att i situationer likt den ovan beskrivna fatta relativt defensiva beslut. Min strategi var baserad på att uppnå ett relativt bra resultat, vid ett brett spann av utfall i de olika slumpmomenten. Efterhand som vinsterna föll in förändrades strategin sakta. Om den tidiga målsättningen varit ett bra slutresultat (positiv avkastning), förändrades det till vinst (slå index) och tillslut till vinst med en så hög poäng som möjligt (>50% avkastning per år). För att uppnå de resultaten i spelet krävdes ökat risktagande. Föll inte alla slumpmomenten ut på ett positivt sätt tidigt i spelet, valde jag att relativt tidigt fatta aggressiva beslut som ofta äventyrade hela omgången (årets avkastning). Det hela höll ett par gånger. 2017 kom förlusterna i spelet och 2 av de senaste 3 partierna har slutat med att jag gjort bort mig tidigt. Jag har fattat beslut där jag visserligen haft positiva odds på min sida (vettig R/R), men där risken som tagits gjort det väldigt väldigt svårt att vinna om ett ofördelaktigt utfall skett (förväntad avkastning på helår under index efter misstag). I spelet har jag än så länge haft turen att dessa eventen oftast följts av positiva utfall när jag sedan satsat allt på en återkomst. Negativa utfall vid "satsa allt" hade vid ett par tillfällen gissningsvis kunnat sluta med att jag inte fått spela vidare, då jag blivit utslagen (risk of permanent loss). Som tur är, får man vara med i spelet även nästa gång även om man förlorar. Där skiljer sig incitamenten mot börsen, vilket borde innebära ett mer defensivt agerande på börsen än i spelet generellt.

Lite mer fokus på börsen

Det som egentligen skedde efter ett antal framgångar var att jag drabbades av klassisk "overconfidence bias", detta ledde till att jag tummade på min säkerhetsmarginal. Resultatet av detta blev först ökad framgång, så länge som slumpvis utfall med vettig risk/reward föll ut på det mer sannolika sättet. Satsning av allt på ett kort kan jämföras med låg riskspridning och det höll, fram tills det inte höll längre. Det räckte att ha otur vid enskilda tillfällen med stora insatser, för att målsättningen om största möjliga framgång skulle bli avlägsen. När detta skedde skapades situationer där det krävdes högt risktagande för att behålla chansen att vinna (slå index). Jag valde då i spelet att riskera permanent loss för att nå vinst.

Jag har som tur (eller otur, beroende på hur man ser det) inte förlorat stora pengar på börsen ännu. Men sommaren 2014 drabbades jag av overconfidence i ett bolag. Min hybris var så stor att jag inte ens hade koll på balansräkningen med tillräcklig precision för att avgöra bolagets möjlighet till fortsatt drift. Min säkerhet på mig själv gjorde, att jag när det hela gick emot mig ökade insatsen. Sedan kom nyemissionen och jag ställdes inför frågeställningen: Vågar jag satsa allt på rött, riskera permanent loss av hela kapitalet eller ska jag välja ett mer defensivt antagande. I verkligheten valde jag i detta fall, att satsa allt på rött likt jag gjort många gånger i spelsammanhang. Resultatet råkade bli positivt och portföljen överlevde.

Sedan dess har jag vid flertalet tillfällen (och gör fortfarande det) tagit alldeles för stora bet i relation till eget kapital. Skulle något av dessa gå emot mig skapas inciditament för att öka risken, då målsättningen fortfarande är bästa möjliga utfall. I februari föll G5EN som mest över 30% på en rapport under marknadens förväntningar. Efter fallet valde jag att öka min exponering mot bolagets aktiekurs med över 160%. I detta enskilda fall råkade det hela resultera i en snabb comback, då utfallet blev fördelaktigt. Försöker man zooma ut ser jag definitivt likheterna med hur jag spelar brädspel. Situationen ger ledtrådar om hur jag agerar när något går emot mig, fortsätter jag på detta sättet långsiktigt kommer det gissningsvis sluta med permanent loss vid något tillfälle, oavsett hur goda oddsen ser ut. 

I praktiken innebär detta, att jag i alla fall ur vissa avseenden, beter mig på samma sätt på börsen som vid spelbordet. Trots att börsen faktiskt handlar om riktiga pengar. Jag tror att det går att hitta ledtrådar om hur ens börspsykologi fungerar genom att titta på vilka beslut som man fattar i situationer fulla med osäkerhet. Nästa spelrunda är på tisdag, en mer defensiv strategi utlovas. Finns det likheter mellan ditt agerande i spelsammanhang och på börsen?

Follow @89Olle