Börsåret 2017 - information in, information ut

Detta är del 2 i en inläggsserie som sammanfattar börsåret 2017. Inlägget kommer att gå igenom information som hjärnan konsumerat (i ljud format) under året.

Jag har under hela mitt liv haft lite för dåligt tålamod för att läsa böcker. Det har fungerat och jag har tvingat mig igenom kurslitteratur med hjälp av fasta deadlines och tankar på tentor, men egentligen har jag hela tiden hellre velat ha informationen i ljudformat. Detta märkte jag redan tidigt när jag som liten lyssnade på Tolkins böcker på kassettband. På gymnasiet tvingade läraren oss att läsa de hundra första sidorna i Brott och Straff och även om jag läste första halvan (ca 300 sidor), så fullföljde jag boken som ljudbok. Boken gav mersmak. Under mina två sista år på gymnasiet och åren på högskolan lyssnade jag ofta på kurser och böcker på bussen mellan skolan och föräldrahemmet. Några år senare, skaffade jag Audible, en ljudbokstjänst ägd av Amazon och 2014 övergick lyssnandet från skönlitteratur till mer aktierelaterade saker. Under våren 2017 hade jag ett samtal med en aktievän om böcker. Under samtalet nämnde han hur han vant sig vid att lyssna på över 2x hastighet. Efter samtalet bestämde jag mig att också börja skruva upp tempot. Resultatet är att jag 2017 har lyssnat på rekordmycket information och detta inlägget blir någon form av försök att i efterhand utvärdera vad jag egentligen har fått ut av flödet, vad som har fastnat och vad jag rekomenderar.

In genom ena örat och ut genom det andra

När jag går tillbaka i min boklista och kollar på vad jag lyssnade på för något år sedan, är första intrycket hur hjärnan vant sig vid bra innehåll. Ju fler böcker man läst, desto mer krävs för att en ny bok ska göra intryck. Den genomsnittliga boken jag lyssna på idag, är även av något lägre kvalitet. Våren 2014 lyssnade jag på The Black Swan, The Warren Buffet Way, The Outsiders The Manual of Ideas och The Most Important Thing direkt efter varandra. Nuförtiden är det väldigt svårt att hitta 5 investeringsrelaterade böcker av samma kvalitet. När jag tittar på böckerna jag lyssnade på 2013-2015, finns intryck kvar från i princip alla. Från och med 2016, ser jag böcker i listan som jag i princip inte mins något från. Jag skulle till exempel inte kunna beskriva vad Beat the Crowd eller Hedgehogging handlar om. Våren 2017 lyssnade jag på "The Economics of Uncertainty" och "Tao of Charlie Munger". Trotts att det inte ens har gått ett år, kan jag inte lyfta ut en enda sak som jag är säker på att jag hörde. Det är verkligen som om vissa saker går in genom ett öra och ut genom det andra. Min teori rörande detta, är att min hjärna har börjat sålla väldigt hårt bland saker den tror att den redan vet. The Economics of Uncertainty handlar (enligt beskrivningen på Audible) om risk. Min hypotes just nu, är att hjärnan inte längre kan hålla reda på vilken information som kommer från vilken bok. När man läser sin sjunde bok om "Behavioral Economics", risk eller om Buffet, blir det svårare att komma ihåg vad som kommer ifrån vilken bok. Likaså upprepas ofta information och när hjärnan får för sig att "detta känner jag redan till", väljer den att inte ta in mycket mer. Det känns fortfarande väldigt givande att lyssna på böcker, men hjärnan kräver mer för att registrera något.

Rörande läsande och lyssnande tror jag även att absolut tid spenderad, kan vara en faktor. Även om man fattar allt som sägs i en bok på hastighet 2.1 (som är mitt max just nu), verkar det som om mängden information jag kommer ihåg, faller med ökning av hastighetsfaktorn. Baserat på 2017, är min helt ovetenskapliga känsla att hastighet 2x, gör att min hjärna kan lära sig ungefär 1.3x så mycket information i timmen som vid hastighet 1x. Jag har ett starkt plats-baserat minne och kommer ofta ihåg var jag befann mig när jag hört något. När hastigheten dras upp påverkar det även mitt platsbaserade minne, då mer information tas in i relation till tid spenderad på varje plats (om man till exempel tar en promenad med en ljudbok). Jag rekommenderar definitivt folk att skruva upp hastigheten över 1x. Men jag tror inte målet bör vara att maximera hastighet, utan istället anpassa hastighet efter informationens typ. Målet 2018 blir att fortsatt maximera hastigheten när jag lyssnar på ren information, men att sänka hastigheten tillbaka ner mot 1-1,35x när innehållet kräver reflektion. Jag kommer 2018 gå tillbaka till böcker som jag lyssnat på i för hög hastighet 2017. Jag kommer även sträva efter innehållsbaserad hastighet, i stället för maximal hastighet.

Effektivitet är inte alltid att göra något så snabbt som möjligt. Om man lyssnar på "The Bed of Procrustes: Philosophical and Practical Aphorisms" i 2x hastighet, är man dum i huvudet, inte effektiv.

— Olle (@89Olle) 11 januari 2018

Böckerna som trots allt gjort avtryck..

Det finns enbart en bok, som jag 2018 har lyssnat på två gånger. Under våren upptäckte jag att Nassim Nicholas Taleb hade skrivit en 4:de bok (utöver de mer kända Fooled By Randomness, Antifragile och The Black Swan). När väl boken påbörjas konstaterar lyssnaren/läsaren snabbt att "The Bed of Procrustes" inte är lik de övriga böckerna. Boken är en istället för en sammanhängande text, en samling aforismer, korta och kraftfulla uttryck. Meningen nedan är från boken, och jag ser den som den bästa sammanfattningen av ett rutindominerat liv jag någonsin läst. De bästa meningarna i boken, är bland de bästa jag har läst, även om merparten passerar ut genom andra örat. Jag ser verkligen fram emot Talebs nästa bok "Skin in the game" som kommer att släppas i februari.

"If you know, in the morning, what your day looks like with any precision, you are a little bit dead – the more precision, the more dead.."

En av 2017 års mest hypade twitter böcker var "The Fourth Turning", boken spreds bland annat genom ett antal olika podcasts (som Macro Voices och 25 minuter). Boken blev kvar i huvudet då den konkretisera generationers påverkan på cykler och ger läsaren ett framwork och en möjlig förklaringsmodell till varför cykler uppstår. Det spelar egentligen ingen roll om man köper bokens slutsatser eller hur boken förklarar händelser baserat på vilka generationer som befinner sig i vilka faser vid olika tidpunkter. Det viktiga som jag tar med mig är generationsväxlingar, åldrande och upplevelsers effekt på generationers referensmallar, som förklaringsmodell till cykler. Levde du under period X och upplevde Y, är du mer benägen att agera enligt Z.

Det enskilda kapitlet som gjort störst intryck 2017 är ett kapitel från "The Power of Habit". I kapitlet beskrivs en man som förlorat stora delar av sitt minne. Mannen minns inte om han ätit frukost för 10 minuter sedan eller inte, han kan inte heller rita en karta över sitt eget hus/staden han bor i från minnet. Däremot klarar mannen av att gå en promenad, helt själv, så länge han inte blir avbruten under promenaden. Skulle mannen bli avbruten någonstans på vägen, går han vilse. Minnet av vägen han promenerar saknas, ändå vet han vilken väg han ska gå. Jag tycker historian är den bästa beskrivningen jag har läst över vanors effekt på människor. Historian exemplifierar hur människor kan utföra handlingar helt omedvetet, på ett så extremt sätt att det nästan blir komiskt. Historien (och boken!) visar både på vanors möjlighet att effektivisera, men också på deras potentiellt farliga konsekvenser.

Tar man med sig något från en bok, är den värd att läsa. Om ett koncept/en modell från en bok fastnar, har boken varit värd tiden. Ett exempel på det, är George Soros "The Soros Lectures at the Central European University". Ljudinspelningen är totalt nära 10 timmar, och en stor del av tiden tas upp av publikens frågor. Frågestunderna ger nära 0 värde att lyssna på. Däremot innehåller inspelningen när Soros med egna ord förklarar reflexivity. Under samma period som jag lyssnade på detta, läste jag Micro/Macro på Lunds Universitet. Alla teorierna som elever presenteras för under det första halvåret med nationalekonomi, är i princip någon form av steady state beskrivning av världen. Jag investerar i väldigt riskfyllda bolag, vissa av dem behöver någon form av finansiering. Under 2017 har jag omvärderat min syn på riktigt billiga skitbolag, delvis baserat på reflexiviteten som finns inbyggt i EV, om bolagen är beroende av extern finansiering. Boken fick mig att inse, att lägre pris allt annat lika, inte är bättre i 100% av fallen.

En annan mental modell som jag tar med mig, förhoppningsvis resten av livet är hur boken "The Road Less Traveled: A New Psychology of Love, Values, and Spiritual Growth" beskriver mental ohälsa. Boken beskriver psykisk ohälsa som extremfall åt något håll på skalan mellan "ej ta ansvar för sitt eget liv" och "försöka påtvinga andra att man tar ansvar för deras liv". Boken är väldigt applicerbar på mänskliga relationer. Fungerande relationer består nästan alltid av människor som tar ansvar för sig själv och inte försöker ta ansvar för den andra. Jag kommer läsa om första halvan av denna boken till våren.

Annat ljud..

2017 lyssnade jag på 34 böcker. De senaste 3 månaderna har jag enbart lyssnat på 2 av dem. Det som istället har fyllt mina öron är en grundlig genomlyssning av diverse amerikanska-podcasts. Den 20 augusti skaffade jag Podcastaddict och sedan dess har jag lyssnat ikapp på material som jag tidigare missat. Twitter var trevliga och hjälpte till med vilka jag borde ge en chans. Efter att ha givit över 20 nya poddar chansen, har jag landat i ett antal favoriter (11 st) som jag kommer fortsätta lyssna på. De 4 amerikanska som jag har fastnat mest för är följande:

Adventures in Finance: Fantastisk första säsong, där i princip varje avsnitt gav inblick i ett finansrelaterat område. Ämnen som Volatilitet, Big data, One Belt One Road och tysk fastighetsmarknad. Något sämre under sommaren/början av andre säsongen (som kom ut denna hösten), men har på senare tid åter bättrat sig. Humoristiskt och skrapar på ytan på ett sätt som förbättrar allmänbildningen inom finans och lyfter makrotrender.

We Study Billionaires: Lika mycket bokklubb som investeringspodcast. Merparten av avsnitten behandlar en bok. Mycket intressant oavsett om man läst boken sedan tidigare och vill fräscha upp minnet, eller om man aldrig hört talas om boken. De tidiga avsnitten behandlade generellt mer kända investeringsböcker än de senare. Har man inte läst så mycket finansböcker och letar efter böcker att läsa, rekommenderar jag att starta från avsnitt 1 (vilket jag gjorde).

Invest Like the Best: Podcastens värd brukar summera den som "this is who you are up against". Alla som deltar i investeringar, tävlar på sätt och vis mot varandra om avkastning. I merparten av avsnitten intervjuas framgångsrika investerare, ofta inom olika nischer och för att nå överavkastning, bör man inom ett område slå majoriteten av kapitalet som är aktivt på samma marknad. Podcasten ger insikt i olika former av alternativa investeringar och hur duktiga investerare agerar bland annat på aktiemarknaden. Kvalitén på avsnitten varierar något med gästerna och det är inte nödvändigt att lyssna på exakt alla avsnitt. Hög högstanivå!

Radiolab: Podcasten är inte ens 50% finansrelaterad, men merparten av avsnitten ger någon form av ny insikt inom något område. Varje avsnitten är som en dokumentärer, inom brett spretande områden. På något sätt lyckas Radiolab få till så att i princip alla avsnitt, oavsett ämne blir intressanta. Detta är helt klart min nya favoritpodcast, bland ej finansrelaterade.

Inför februari 2018 (och resten av året), planerar jag att återgå till spendera merparten av tiden med böcker. Jag lyssnar just nu regelbundet påföljande podcasts (20 st):

Adventures in Finance, We Study Billionaires, Invest Like the Best, Radiolab, Super Investors
Planet MicroCap, Freakonomics Radio. Macro Voices, FT Alphachat. Masters in Business, The Tim Ferriss Show, Fill or Kill, 25 Minuter, Aktiepodden, Börspodden, Drivkraften's podcast, Konsensus, Makrorådet, Market Makers, Svd Börsplus

2017 år boklista (rekommenderad läsning = grön, stay away = röd)
Zero to One: Notes on Startups, or How to Build the Future
The Subtle Art of Not Giving a F*ck
Little Book of Sideways Markets: How to Make Money in Markets that Go Nowhere
Once in Golconda: A True Drama of Wall Street 1920-1928
The Soros Lectures at the Central European University
Influence: Science and Practice, ePub, 5th Edition
Freakonomics
The Undoing Project: A Friendship That Changed Our Minds
The Bed of Procrustes: Philosophical and Practical Aphorisms
Elon Musk: Tesla, SpaceX, and the Quest for a Fantastic Future
A Whole New Mind: Why Right-Brainers Will Rule the Future
A Short History of Nearly Everything
Hedge Fund Market Wizards
The Economics of Uncertainty
The Little Book of Trading: Trend Following Strategy for Big Winnings
The Rational Optimist How Prosperity Evolves
Tao of Charlie Munger
The Art of Happiness
Barbarians at the Gate: The Fall of RJR Nabisco
Inside the Black Box The Simple Truth About Quantitative Trading
Who Moved My Cheese? The 10th Anniversary Edition
Predictably Irrational The Hidden Forces That Shape Our Decisions
The Aging BrainThe Skeptic's Guide to American History
Napoleon A Life
The Road Less Traveled: A New Psychology of Love, Values, and Spiritual Growth, 25th Anniversary Edition
Catching Lightning in a Bottle How Merrill Lynch Revolutionized the Financial World
What If? Serious Scientific Answers to Absurd Hypothetical Questions
The God Delusion
How Will You Measure Your Life?
How to Win Friends & Influence People
The Fourth Turning
The Power of Habit Why We Do What We Do in Life and Business
Mating in Captivity Reconciling the Erotic & the Domestic

Follow @89Olle

Handlingar - Vanor - Stress - Vägval

Hur ser din morgonrutin ut, får den dig att må bra?

Då jag tillfälligt valt att avstå från att arbeta (pluggar statistik istället) har jag egentligen ingen tid jag måste stiga upp på morgonen. Ändå ringer klockan 08.30 varje dag för att jag ska läsa dagens börsnyheter innan öppning. Det är sällan jag vaknar av mig själv. Så fort klockan ringer tar jag upp telefonen och kollar twitter, mail, index, bitcoin, guldpris, och nyheter. Från och med 08:45 börjar själva öppningen följas. Detta sker genom någon form av loop där jag hoppar mellan olika bolag/nyheter. Ofta stannar uppmärksamheten till bara några sekunder innan den flyttas vidare till nästa 5 sekunder stopp. Totalt pågår loopen i runt 35 minuter tills öppningen är avslutad, orderboken synlig och de första avsluten har skett.

Twitter -> Aktie A -> Aktie B - > Aktie C -> Nyheter -> Twitter -> Aktie B - > Aktie C -> Aktie D -> Twitter -> Mail -> öppnings-call -> Twitter -> Aktie B - > Aktie C -> osv ...

I förra veckan gjorde loopen att jag har kände mig stressad vid två tillfällen. Jag tror inte det är nyttigt att känna sig stressad när man vaknar, på grund av något som ska vara ens största intresse. Då har något, på något sätt, gått för långt, i någon riktning. Börsen är något jag håller på med för att det är kul.

Det hela är egentligen ingen stor grej. De stressande ögonblicken i samband med uppvaknandet följdes av bra dagar och jag kände ingen stress under merparten av de dagarna. Men just där, i sängen på morgonen kändes börsen ganska jobbig. Det hela råkade sammanfalla men en mindre nedgång i portföljen, men jag tror inte att det var den primära anledningen att stress kändes. Stressen kändes redan när handen sträcktes ut mot mobilen.

-----

Jag lyssnar just nu på "The Investing Podcast - We Study Billionaires". I förra veckan lyssnade jag på ett avsnitt som handlade om boken "The Power of Habit: Why We Do What We Do in Life". Senare samma dag skaffade jag boken. Boken pratar om vårt mer eller mindre automatiserade beteende, som styrs av vanor. Hur händelser som sker triggar beteende vi utför för att nå olika former av belöningar. När vi agerat på samma sätt ett antal gånger och upptäckt att handlandet potentiellt får oss att nå belöningar, skapas rutiner. Dessa faller vi sedan tillbaka på när samma trigger dyker upp på nytt. Boken diskuterar hur kraftfulla dessa vanor kan bli och min reaktion som läsare blev att jag reflekterade över vilka tydliga otrevliga beteendeloopar som existerar i mitt liv. Tankarna flyttades till stressen jag kände på morgonen.

En människas mobil och hur den hanteras är ett tydligt exempel på denna typen av vanor. Människors mobiler och appar blir ofta någon form av garanti att människan i fråga inte känner tristess. Som aktieintresserad blir mobilerna den enklaste vägen från osäkerhet rörande läget till trygghet och informerat sinne. Mobilerna tillfredsställer behovet att aldrig ha tråkigt och gör att du förblir informerad. När individen känner att något är tråkigt eller fokus tappas från pågående aktivitet lyfter hen ofta telefonen och starta appar. Tillslut räcker någon sekunds distraktion för att tankar ska förflytta sig och handen ska röra sig mot mobilen. Moderna spel och social media är ofta byggda för att maximalt trigga beroendeskapande och bygga beteende loopar. Helst ska belöningarna både maximera chansen att den potentiella användaren startar appen och oddsen att hen stannar i den länge. På dagarna dras jag in i mobilen när fokus tappas och på morgonen blir det sättet att bli informerad.

...jag kollar ofta varje avslut i vissa aktier och läser ofta varje tweet i mitt twitterflöde

The Power of Habit pratar om denna typen av beteenden/beroenden och om hur en stor del av mänskligt agerande sker omedvetet. Du fattar inga medvetna beslut rörande din morgon rutin. Du bestämmer inte om du ska duscha eller borsta tänderna först varje dag. Du bestämmer inte vad som är det första du gör när du vaknar. Jag är för närvarande ensamstående och har inget jobb. Det finns alltså möjligheter att spendera hur mycket tid jag vill i vilken morgonrutin jag vill. Det finns möjlighet att inom 5 sekunder från att klockan ringt, sträcka ut handen, plocka upp mobilen och kollar twitter. Det finns möjligheter att ligga kvar där med mobilen och hoppa från app till app hur länge som helst... men bara för att möjligheten att göra det finns, ska jag göra det?

Det gör mig inte så mycket om rutinen känns stressig, då merparten av dagen är väldigt lugn. Summerar jag mina dagar mår jag bra och känner mig lugn en väldigt stor andel av tiden. Samtidigt kollar jag mobilen väldigt ofta och vet nästan alltid exakt var kursen befinner sig i alla bolag jag äger. Medan jag gör arbete som borde genomföras koncentrerat, tar jag pauser för att kolla twitter/kurser (helt tiden). Mitt nuvarande sätt att leva fungerar, då min produktivitet inte behöver vara hög. Men jag märker varje dag hur min produktivitet har fallit sedan jag slutade arbeta. Märkte även sista året på mitt förra jobb att jag hade svårare att hålla fokus än tidigare. Jag tror inte skillnaden beror på att jag blivit gammal och lat eller sänkt ambitionsnivån.

Jag har inte skrivit så många blogginlägg sedan jag slutade jobba. Jag har inte programmerat som jag hade tänkt. Jag har inte strukturerat upp min tid. Jag är inte riktigt nöjd med hur jag spenderat min "egen-tid" sedan jag slutade jobba.

-----

I förra veckan skrev jag på för ett jobb och kommer inom en snar framtid börja arbeta för ett konsultföretag. Jag kommer gissningsvis behöva anstränga mig mycket. Kommer jag prestera med en hjärna som går på högvärv och var 5:te minut vill kolla 10 börskurser? Är det rimligt att jag kommer kunna följa varje börsöppning? Kommer jag kunna ligga kvar i sängen i en timme från det att klockan ringer tills jag stiger upp?

Din hjärna har bara en viss mängd viljestyrka per dag, genom rutiner går det att göra bra saker utan att förbruka viljan. Om jag idag skulle stiga upp och dra till ett jobb 07.30 hade det förbruka viljestyrka. Samma sak om jag ska arbeta fokuserat utan att hela tiden lyfta fram mobilen och kolla börskurser. Bör verkligen det mest prioriterade användandet av min viljestyrka vara att hålla emot och inte öppna twitter? Lösningen ligger i förändrade rutiner.

Jag kommer börja på min nya anställning om 2 månader. Det innebär att jag har två månader på mig att ställa om. Vanorna jag vill komma åt är behovet av att spendera en stor del av min morgon med börsen och behovet att hela tiden kollar börs/twitter intradag. Jag kommer behöva en autopilot som inte kollar börskurser var 10 minut och som inte läser twitter så ofta att det inte ens finns nya tweets att kolla. Jag har fokus i mig, men den delen av mig har blivit sämre de senaste månaderna. Kanske är det lättaste sättet att minska behovet, att minska exponeringen mot börs?

----

Jag började med börsen 2013. Har gått runt i Krakow och handlat småbolag samtidigt som jag hängt med familjen. Låg vaken många kvällarna tills börsen i Sverige öppnade när jag var i USA. Har förstört trevliga dagar genom att bränna månadslöner i tristess precis innan saker jag har sett fram emot. Har fått frågan av vänner hur min mobil kan vara så himla intressant. Men jag har aldrig direkt gjort några uthålliga försök att minska ner. Har vid flertalet tillfällen fattat beslut att tillfälligt eller permanent sluta med X eller Y, men aldrig dragit ner mängden börstid. Istället har tiden mer eller mindre konstant ökat sedan 2013. Jag har under denna perioden öppnat Avanzaappen allt oftare.

Ofta pratas det om att tid på börsen är en av de viktigaste drivarna av avkastning, att låta pengarna jobba åt en. Väldigt ofta lyfts det fram hur börsexponering på lång sikt ger X % avkastning per år. Många trycker även på hur svårt det är att försöka tajma marknaden. Börsrelaterad konversation utgår ofta från att hög andel av kapital ska allokeras till aktier. Har nog aldrig hört talas om värdeinriktade investerare som tar paus.

Antagande: 15% avkastning/år vid positiv börs
Antagande: 40% ner vid negativ
Resultat: positiv börs till juni 2021 krävs för indexfond köp

— Olle (@89Olle) 30 augusti 2017

Jag kan omöjligt veta om det väntar ett, två eller fem positiva börsår innan nästa stora sättning på börsen sker. Det jag däremot kan veta är att börsen har stigit mer eller mindre konstant sedan våren 2009. I ryggen har vi alltså just nu en 8 år gammal uppgångsfas. I tweeten ovan konstaterar jag att 15% avkastning per år fram till juni 2021, följt av en 40% nedgång hade givit neutral avkastning. Jag har haft galet mycket tur på börsen under mina år och har svårt att utgå från att jag kommer få över 15% avkastning per år i snitt från idag. Känner tveksamhet till att nuvarande uppgångsfas kommer att pågå i ytterligare ett antal år. Som jag konstaterat ett antal gånger tidigare har portföljen vuxit snabbare än min egen förmåga att agera rationellt. Om jag någon gång ska "lugna ner" börstempot och på kort till medellång sikt vikta upp min likvida andel känns det som om nu är ett okej tillfälle. Både ur perspektivet att det kan förbättra mitt liv och att optionsvärdet att hålla kontanter känns relativt stort efter en lång uppgång. Jag tror även att en mindre aktiv börsperiod där jag inte ligger 100% exponerad mot börsen, kommer vara en fantastisk chans att lära mig mer om aktier när mindre tid läggs på dagligt brus.

Jag kände nu, när stressen dök upp och när vanorna ändå behöver byggas om, att det hade kunnat passa ganska bra att ta det lite lugnt. Har därför sålt de flesta positionerna jag hade i förra veckan. I princip alla bolag där jag ägt aktier med längre tidshorisont har sålts. Kvar finns i princip enbart innehaven med högst övertygelse på kort sikt. Förändringarna känns bra, känner mig lite lättad, lite fundersam och lite konstig.

Portföljens konstruktion är nog nära all time high i konstighet just nu..... 

Follow @89Olle