Artifex Mundi - Analys/Summering

Det senaste åren har de större svenska spelbolagen uppvärderats, i jakten på fynd har jag därför lämnat de större svenska listorna och börjat se mig om efter mer obskyra spelinvesteringar. Tanken är att detta ska bli en serie blogginlägg med fokus på mindre spelbolag. Inläggen kommer generellt vara av kortare karaktär än de analyserna jag tidigare skrivit, målet är överblick. Texten utgår från att du har viss förkunskap rörande branschen.

Allt har en början..

Artifex Mundi startades 2006 i Schlesien, en provins i västra Polen. Bolaget hade det första året 10 anställda och inledde sin existens med att utveckla en Vilda Västern skjutare i 3D (Ernest Colt Western Shooter) som gavs ut av polska lågbudgetförlaget Play-publishing. Allt tyder på att "Ernest Colt Western Shooter" floppade. Efter sin inledande titel ändrade bolaget inriktning och gav ut ett "Hidden Object Puzzle Adventure" (kommer hädanefter förkortas HOPA) tillsammans med Big Fish Games. Spelet (Joan Jade and The Gates of Xibalba) måste ha sålt bättre för efter det (2009), var bolagets fokusområde i princip enbart HOPA. Bolaget fortsätter efter framgången att släppa spel via Big Fishs plattform för casual PC spel under många år. Grunden till framgångsrika HOPA spel läggs 2010 när bolaget bygger motorn Spark Casual Engine som sedan dess har drivit bolagets HOPA spel. Motorn byggs för att stödja släpp till många plattformar och 2012 börjar man experimentera med mobilspel (vilket också blir en framgång) och börjar släppa dessa tillsammans med G5 Entertainment. På andra plattformar släpper man spel självständigt och från och med 2013 börjar man även släppa mobilspel under egen flagg.

Bolagets affärsmodell blir att ge ut appar i en gratis och en köpversion. När användaren spelat igenom gratis-delen blir de erbjudna att köpa resten för runt en femtilapp. Spelen drivs av en bra berättelse och varar mellan 4-8 timmar. Alla spelen Artifex Mundi utvecklar av typen håller hög kvalité och efterhand som tiden går bygger man upp en skara fans som blir återkommande köpare av produkterna. Framgångsrika spel som kunderna gillar får sedan ofta ett antal uppföljare som marknadsförs till originalens kunder vilket hjälper till att driva försäljning. Exempel på spel som blivit "serier" är Nightmares from the Deep, Enigmatis och Grim Legends.

Andelen av produkterna som publiceras i eget namn ökar med tiden. När det visar sig att publiceringen fungerar börjar Artifex Mundi även ge ut andra utvecklares spel i deras namn och samarbeten byggs upp med bland annat Anshar studios, World-Loom Games och The House of Fabels. Spelportföljen släpps till bland annat Google Play, Appstore, Mac, Steam, Windows och Amazon. De bäst säljande spelen har på senare år även börjat portas över till Xbox och Playstation. Idag publicerar bolaget ett spel var tredje vecka och företaget har vuxit till över 140 personer. Jag ser det som att Artifex Mundi har fyllt delar av det tomrummet som G5 Entertainment lämnat när de slutade fokusera på upplåsbara spel runt 2014. World-Loom games har tidigare utvecklat produkter som G5 givit ut, nu ger istället Artifex Mundi ut spelen.

http://stats.artifexmundi.com/pub/20161012_artifex_mundi_sa_prospekt.pdf
http://games.gamepressure.com/game.asp?ID=12698
http://www.play-publishing.com/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=9&Itemid=42
https://www.artifexmundi.com/g/
https://www.artifexmundi.com/about-us/

Över sträcket = givits ut av Artifex på mobil, under sträcket Artifex Mundi spel som givits ut av G5 Entertainment på mobil.

Noteringen

Hösten 2016 noterades bolaget på Warsawabörsen. Ursprungsplanen var att 6,15 miljoner aktier skulle säljas för 33 zlotys styck. Det slutgiltiga erbjudandet blev 4,4 miljoner aktier för 22,5 zloty styck. Av dessa var 500 000 nytryckta aktier och resten försäljning av befintliga. 517 000 aktier såldes till allmänheten och resten erbjöds till institutionella investerare. 500 000 nytryckta aktier till kurs 22,5 zloty gav ett tillskott på 11,25 miljoner zloty före noteringskostnader. Efter noteringsemissionen fanns 10 500 000 aktier i bolaget. Parterna som sålde aktier i samband med noteringen och som äger resten av bolaget gick med på 12 månaders lock-up avtal. Bolaget var innan noteringen (och är fortfarande) skuldfritt och hade/har ett relativt neutralt kassaflöde. Pengarna skulle gå till att publicera fler tredjepartsspel, till en satsning på bolagets FTP spel Bladebound (mer om produkterna senare) och till förvärv av användare/marknadsföring av FTP produkter. Bolaget verkar vara försiktiga med hur de använder kapitalet och har idag (vid utgången av Q1) 12,1 miljoner zloty i likvida medel. Fodringarna bolaget sitter på motsvarar ungefär skulderna, de likvida medlen speglar alltså balansräkningen som helhet. På balansräkningen finns aktiverade utvecklingskostnader på 26 miljoner zloty, en hög summa i relation till försäljningen. Skulle FTP spelsatsningar misslyckas finns hög risk att nedskrivningar kan ske i framtiden. Bolaget skriver av FTP spel på 3 år från avslutad soft-launch. Aktiverade utvecklingskostnader på balansräkningen växer just nu med runt 7 miljoner zloty i årstakt, vilket kan tyckas mycken, men bolaget håller på att gå över mot en ny affärsmodell och ingen av de nya produkterna är ännu helt redo att börja generera intäkter. Avskrivningar kommer påbörjas 2017.

http://www.reuters.com/article/idUSL8N1CW0S4
https://www.artifexmundi.com/wp-content/uploads/2017/05/2017.Q1-Artifex-Mundi-Skonsolidowany-Raport-Kwartalny.pdf

Portfölj och vägen framåt

Bolagets primära målgrupp är idag vuxna kvinnor. Spelportföljen bygger i dagsläget på ett stort antal premium spel av upplåsbar karaktär. Dessa spelens försäljning fortsätter ofta generera intäkter långt efter de släpps. Upplåsbara spel kostar mellan 1–2 miljoner zloty och tar mellan 10–18 månader att utveckla. Alla spel av denna typen utvecklade av Artifex Mundi ges numera ut i eget namn. Från början gjorde bolaget själva HOPA spelen av denna typen, men bolagets interna team har nu i princip helt övergivet HOPA spel och gått vidare med annat. Bolaget anser att de har så bra koll på hur dessa produkterna ska göras, att de kan delegera arbetet till partners. En tumregel är att innovativa produkter ofta utvecklas internt medan bolaget lägger ut utveckling av "enklare" spel på externa team. När externa team utvecklar spelen förekommer olika upplägg där intäkterna delas på olika sätt, både engångsbetalningar och procent av försäljning förekommer. Oavsett upplägget är Artifex Mundi alltid djupt involverade i spelens utformning och kvalitetssäkrar dem. Royalty utbetalningar till externa bolag motsvarade 2016 lite över 10% av bolagets intäkter, det rör sig alltså inte om någon 50/50 split när andra bolag är involverade utan Artifex Mundi tar merparten av kakan.

Man skulle kunna se det som om Artifex Mundi lever på upplåsbara spel tillverkade av partners och sin existerande produktkatalog, medan man letar nya typer av intäkter. Det upplåsbara spelsegmentet är fortfarande lönsamt och Artifex skrev i sitt prospekt hösten 2016 att den genomsnittliga "return on investment" på ett upplåsbart spel var >200%. 91% av spelen bolaget släpper genererar intäkter som åtminstone täcker kostnaden att skapa spelen. Bolaget använder de existerande apparna som kunder installerat till korsmarknadsföring för att driva försäljning av nya produkter. Intäkterna från denna delen av portföljen räcker i dagsläget för att bära merparten verksamheten.

2015 släpptes Artifex Mundis första FTP spel. Modellen bygger på att merparten av spelen är gratis och att användarna för betala extra om de vill "spela mer", "spara tid" eller att få fina grejer i spelen. Under 2016 släppte man tillsammans med G5 Entertainment 2 FTP HOPA, men resterande FTP produkter kommer (förmodligen) släppas under egen flagg (även om man inte uteslutit vidare samarbeten med G5 Entertainment). G5 Entertainment är specialiserade på segmentet och Artifex Mundi har tänkt lära sig av samarbetet för att sedan gå vidare med egna produkter. Att Artifex fick släppa två produkter via G5 är en kvalitetsstämpel då det egentligen är en affär som G5 håller på att trappa ner. Tanken är att FTP ska driva Artifex Mundis resultat i framtiden.

Om bolaget historiskt enbart fokuserat på HOPA rörande upplåsbara spel siktar de numera bredare. De inledande produkterna har varit två HOPA, ett action RPG (rollspel) och ett "tre i rad" spel. Bolaget verkar följa industristandarden när de arbetar med FTP segmentet vilket innebär att man släpper ett "relativt färdigt" spel i något som kallas "soft launch". Detta innebär en period där man kontinuerligt förbättrar och bygger ut spelen medan riktiga användare testar dem. När spelens nyckeltal blir bättre och intäkter (eventuellt) börjar strömma in släpps spelen på riktigt. När spelen släppts på riktigt ("hard launch") fortsätter man utveckla dem och förse spelarna med förbättringar och nytt innehåll. Modellen kan liknas med spel som en "service" snarare än en "produkt". I branschen brukar man bland annat titta på antalet användare per månad, hur stor andel som väljer att betala, antal betalande spelare och summan som den genomsnittliga betalande användaren betalar. Genom att uppnå bra värden för dessa parametrarna blir det lönsamt att "köpa in användare", ju bättre lönsamhet/användare desto mer är man redo att betala för att "köpa in användare".

http://stats.artifexmundi.com/pub/20161012_artifex_mundi_sa_prospekt.pdf

Free-To-Play produkterna

• Nightmares from the Deep: A Hidden Object Adventure. 

Egenutvecklad HOPA produkt med pirat-tema som utspelar sig i Karibien. Ges ut av G5 Entertainment, en världens ledande utgivare av HOPA spel. G5 Entertainment har uttryckt att det finns gott om utrymme för fler FTP HOPA på topplistorna, när nya spel når framgången sker det enligt G5 utan att intäkter från de gamla faller. Spelet står ut i konkurrensen genom ett tema som ännu inte nått framgång inom HOPA FTP nischen. Produkten bygger på "Nightmares from the Deep" varumärket, vilket är ett av Artifex Mundis starkaste varumärken. I Artifex Mundis Q1 rapport nämndes att "hard-launch" förväntas ske i början av H2 2017.

• Kate Malone: Hidden Object Detective

En liknande produkt som också är utgiven av G5 Entertainment. Spelet är också ett FTP HOPA fast med detektiv tema. Temat domineras idag av Pretty Simple och bolagets Criminal Case serie. Utmanarna blir av Kate Malone och G5 Entertainments egenutvecklade Homcide Squad. Tidigare har Ubisoft misslyckats med att ta över subgenren med NCIS: Hidden Crimes. En intressekonflikt mot G5 existerar i med att båda produkterna tävlar inom samma subgenre och G5 Entertainments incitament är att prioritera Homcide Squad. Kate Malone är utvecklat av den Polska utvecklaren Anshar Studios enligt work for hire modell där Artifex Mundi varit beställaren. Anshar Studios har bland annat tidigare bistått The Farm 51 med utveckling och i våras släppte de under eget namn VR spelet Detached på steam. 

• Bladebound

Ett FTP action RPG lite i still med Diablo till mobila enheter. Spelet har laddats hem mellan 100 000 - 500 000 gånger på Android, men genererar ännu inte några betydande intäkter. Avsaknaden av intäkter från spelet bör ses som ett misslyckande då spelets mottagande har varit varm bland press och spelare. Under det innevarande halvåret (H1 2017) har man arbetat med att försöka få till så att spelet genererar mer intäkter, vilket än så länge inte har lyckats. Just nu håller man på att besluta vilka förändringar som behövs för att få igång spelet, ett ej uteslutet alternativ verkar vara att ge upp produkten. Spelet kan bli en källa till nedskrivningar under H2 2017. Oavsett vilken väg framåt Artifex Mundi tar rörande produkten är den ett bevis på att de är kapabla att göra annat än HOPA spel.

• Cute Dragons - Exotic Squash

Cute Dragons är ett spel av "tre i rad" karaktär, samma typ som bland annat Candy Crush. Spelet är just nu i "soft launch". Likt Blandebound har Artifex Mundi ännu inte fått till spelets intäktsgenerering och man experimenterar här med reklam som en möjlig lösning. Även balansen i spelet kräver mer jobb och produkten lämnar i bästa fall "soft launch" under H2 2017. Genren är en av de mest intäktsgenererande typerna av mobilspel, men också en av de mest konkurrensutsatta.

• Övriga

Utöver de ovan nämnda projekten finns planer om att släppa upp till ytterligare 2 FTP spel i "soft launch" under 2017. Bland annat arbetar man med en prototyp kallad Shrubbery som är en blandning mellan "tre i rad" och rollspel. Spelet ser ut att påminner lite om klassikern "Puzzle Quest", även om själva Gameplay momenten och grafiken ser mer ut att vara anpassad till en yngre action-orienterad målgrupp än Puzzle Quest (som mer tilltalade klassiska rollspelsfantaster). Bolaget arbetar även med ett antal titlar som varken är FTP eller HOPA. Projektet där de tar fram prototyper och släpper ut dem externt för feedback heter amLAB. För filmexempel av vad som är på gång rekommenderar jag videon nedan. Videon innehåller en prototyp på ett spel kallat Bladebastards som ser ut att vara en vidareutveckling av Bladebounds. Den nya versionen ser ut att flytta spelets fokus från att spela själv till samarbete mellan spelare, mekanik som många utvecklare fokuserat på för att bland annat öka produkters spridning.

http://store.steampowered.com/app/436230/Detached/
http://ansharstudios.com/

http://stats.artifexmundi.com/pub/20161012_artifex_mundi_sa_prospekt.pdf

https://www.artifexmundi.com/wp-content/uploads/2017/05/2017.Q1-Artifex-Mundi-Skonsolidowany-Raport-Kwartalny.pdf
https://www.youtube.com/watch?v=0IjgGuPBJw4
https://itunes.apple.com/PL/app/id1209455208

Läget

Ska man försöka summera läget är Artifex Mundi en utvecklare med en underliggande, något föråldrad affärsmodell som fortsätter generera intäkter som är tillräckliga för att hålla skeppet flytande. Man har även på ett något ovanligt sätt lyckats frigöra personalen från aktiviteterna som i dagsläget genererar intäkterna och istället lyft över de bästa utvecklarna till vad man bedömer har större potential. Bolaget är en duktig utvecklare som historiskt har levererat produkter som deras kunder har gillat, men man ser än så länge ut att famna i mörkret efter exakt vilken väg framåt man ska ta, även om man hittat en riktning. Spelen de släpper är uppenbarligen bra, men kunskapen om hur man omvandlar ett omtyckt spel till återkommande intäkter ser ut att saknas. Som lösning på detta samarbetar man just nu med G5 Entertainments vilket kanske kan vara lösningen på problemen man stött på. Jag personligen tror på potential i Nightmares from the Deep: A Hidden Object Adventure och tror inte att spelet (om det blir framgångsrikt) hade ställt till problem för G5 egna projekt. Det är dock ett stort frågetecken rörande hur mycket marknadsföringsresurser G5 kommer lägga på produkten. Inom 6-9 månader borde vi få de första indikationerna på hur pass väl spelet genererar intäkter när projektet når riktig release. Det skulle kunna bli en framtida trigger för Artifex Mundi. I väntan på det tuggar de upplåsbara spelen på och bolaget går med vinst (visserligen tack vara aktiveringar) utan att bränna kassan särskilt snabbt. Både Bladebastards och Shrubbery är i mina ögon intressanta vägar framåt. Cute Dragons är ett försök att slå sig in på en galet konkurrens utsatt marknad och Kate Malone kommer gissningsvis inte vara prio ett för G5 Entertainment. Summerat känns det som om Nightmares from the Deep är det starkaste FTP kortet inför H2, men man ska inte glömma bort att upplåsbara spel fortfarande växer.

I april 2017 summerade bolagets VD Tomasz Grudziński bolagets kassaflöde på följande sätt (Google translate).

"Han tillade att kassaflödet kommer från Hopa spel (ang. Hidden Object pussel äventyr spel) hittills kompensera utgifter för andra produktioner. - Vi räknar med att även 2017. kommer att täcka de flesta av våra utgifter för nya projekt"

http://www.parkiet.com/artykul/1514321.html

Diversifiering på riktigt

Det konstigaste med bolaget är nästan hur de genererar intäkter. Normala spelbolag har ett fåtal nysläppta titlar som står för lejonparten av omsättningen. Dessa produkterna har ofta släppts innevarande år. Ofta är iOS dessutom den mest intäktsbringande plattformen för bolag som arbetar med mobilspel. I Artifex Mundis fall är det istället tvärt om och 62% av intäkterna 2016 var från äldre spel. Bolagets största framgångar 2016 var Grim Legends 3 och Enigmatis 3, båda dessa spelen sålde för runt 3 miljoner sek, vilket motsvarar ca 6% av bolagets årsomsättning. Ingen enskild produkt bidrar alltså med mer än 6% av omsättningen. I portföljen finns 43 titlar som alla bidrar med åtminstone 230 sek om året. De 7 största titlarna bidrog med ungefär 35% av omsättningen 2016.

89,5% av bolagets intäkter kommer från produkter som de själva publicerat, andelen är rekordhög i relation till bolagets historia, men kan komma att minska om någon av produkterna de släppt tillsammans med G5 blir en framgång.

En annan anmärkningsvärd sak är att bolagets starkaste plattform 2015 var Windows Store (datorer) & Windows Phone Store vilka stod för 32% av intäkterna. Windows dominansen i spelportföljen vände ner 2016 och föll till 23% av bolagets intäkter, trotts fallet i bolagets viktigaste plattform ökade intäkterna med 30% 2016. De största plattformarna för bolagets produkter var 2016 Google Play (26%), Windows (23%), Amazon (13%), Steam (12%) och Apple App Store (12%). Spridningen och Spark Casual Engine (som möjliggör snabb portning mellan olika plattformar) borde vara en bra grund inför framtiden. Artifex Mundi kan snabbt anpassa sig om plattformslandskapet förändras. När jag läste på om bolaget hittade jag en video från en mässa 2014, där bolagets VD (Thomasz Grudziński) stod och lovprisade Windows Phone plattformen och bolagets samarbete med Nokia och Microsoft. Nu har det gått runt 3 år, plattformen är nästan död och bolaget levererade ett rekordår sett till omsättningen trots att Windows Phone gick åt skogen.

Även geografiskt är bolaget diversifierat och USA (den största enskilda marknaden) står enbart för en tredjedel av intäkterna. Den näst största marknaden är Storbritannien, Tyskland och Frankrike som också ligger nära 30% av intäkterna (tillsammans). Det är talande att "övriga" länder (världen exklusive de ovan nämnda och Kina), är området som genererar mest intäkter.

https://www.artifexmundi.com/wp-content/uploads/2017/04/2016_RS_Artifex_Mundi_sprawozdanie_zarz%C4%85du.pdf
https://www.youtube.com/watch?v=Y4RcpVh2PmQ

Storägare

Bolaget ägs till 41,11% av Artifex Mundi Invest som är ett bolag vars enda syfte verkar vara att äga aktier i Artifex Mundi. En stor del av aktierna Artifex Mundi Invest äger fungerar som svenska A-aktier med dubbel rösträtt vilket innebär att Artifex Mundi Invest kontrollerar 57,37% av rösterna. 19,1% av Artifex Mundi Invest ägs av bolagets VD Tomasz Grudziński och Tomasz bror Jakub äger 14,4%. De övriga ägarna i Artifex Mundi Invest sitter antingen i styrelsen eller i förvaltningsrådet (vilket jag misstänker är en Polsk motsvarighet till valberedningen). Företagets styrs alltså av sin ledning och sina grundare. Merparten av de resterande aktierna sitter i händerna på institutionella investerare. Warszawa Equity PE Fund äger 13,33%, Fundusze Aviva TFI äger 10,38% och NN OFE (Nederländskt fondbolag) äger 8,64%. Detta innebär en free-float på maximalt 25%. Styrelsens ordförande som ej har en koppling till Artifex Mundi Invest äger 65 000 aktier, 0,6% av bolaget.

https://www.artifexmundi.com/wp-content/uploads/2017/04/2016_RS_Artifex_Mundi_sprawozdanie_zarz%C4%85du.pdf

Lite siffror

Bolaget omsatte runt 22,7 miljoner zloty 2016, vilket innebar en omsättningstillväxt på 30%. Om man jämför med G5 så skiljer hur bolagen redovisar intäkter. G5 Entertainment redovisar summan som kunden köper för i spelen som intäkt. Artifex Mundi redovisar istället summan plattformsägare betalar till bolaget. 2016 års omsättning i sek (växelkurs 2,32), 52,6 miljoner, hade varit 75 miljoner om man redovisat på samma sätt som G5.

Med 50% bruttomarginal finns stora möjligheter att leverera ett ok resultat även vid modesta ökningar av omsättning. I Q1 2017 ökade omsättningen med 13% jämfört med samma period förra året, vilket räckte till 44% vinstlyft per aktie. Omsättningsökningen var i princip enbart drivet av upplåsningsbara spel. FTP segmentets omsättning var i Q1 under 1% av intäkterna. Skulle intäkter (i form av Royalty betalningar) komma från produkterna Nightmare eller Kate Malone kommer alla intäkter falla rakt ner på sista raden. Exakt utformning på avtal med G5 Entertainment är omöjligt att veta, men ofta brukar det pratas om att runt 30-35% av summorna som kunderna handlar för i apparna tillfaller utvecklaren (när publicisten och plattformsägarna tagit sin del). Skulle den typen av avtal även gälla mellan Artifex Mundi och G5 Entertainment finns stor uppsida. Om Nightmare From the Deep skulle bli lika framgångsrikt som Survivors (ett G5 spel som nått modesta framgångar), hade det kunnat innebära licensintäkter till Artifex Mundi på 1,3 miljoner zloty/kvartal. Bolaget handlas idag till EV/EBIT 19 (vid kurs 14 zloty). Ett sådant tillskott hade sänkt EV/EBIT multipeln till under 12. Det ska dock tilläggas att 2017 år även blir året då bolaget påbörjar avskrivningar av FTP aktiveringarna.

Sammanfattning

Bolagets företagsvärde (EV) har fallit från 520 miljoner vid noteringen, till dagens 340 miljoner. Trots detta känns prislappen inte billig Vid noteringen fanns förmodligen vissa förväntningar på Bladebound som inte infriats. Både i relation till existerande försäljning och i relation till "vinsterna" är prislappen lite för hög. Kassaflödet är idag något negativt och hade bolaget inte aktiverat sina utvecklingskostnader hade verksamheten gått med förlust. Samtidigt kan jag inte låta bli att lockas av bolaget. Artifex Mundi ser ut att gå sin egen väg och med tålamod (ett av bolagets ledord är Patience) försöker man bygga en ny affär samtidig som man behåller sin gamla (till skillnad från G5 Entertainment som avvecklade sin gamla upplåsbara affär). Det är något lockande med produktkatalogen och hur bolaget låter en (växande) legacy affären finansiera en satsning på framtiden. 

Jag har köpt en mindre bevakningspost i bolaget som jag tänkt äga på minst ett halvårs sikt, kommer även inleda bevakningen, men detta är definitivt ingen köprekommendation och bolaget är definitivt inget nytt G5 än så länge.

Follow @89Olle

Starbreeze - Vikten av datumet för nästa spelsläpp, 3 år senare

I början av januari 2013 skaffade jag ett konto på Avanza. Jag antar att många öppnar sitt konto för att börja spara, jag öppnade mitt konto för att jag var trött på alla Apple fan-boys och hade sett Nokias kurs slaktas. Samma dag som kontot öppnades handlade jag Nokia för 2/3 av den insatta summan. Sedan började en lång väntan och kursen tappade som mest 1/3 del av sitt värde. Den 09 september 2013 offentliggjordes att Microsoft köpte Nokias mobiltelefonverksamhet, samma dag köpte jag aktier i Starbreeze för pengarna. 

https://www.bloomberg.com/news/articles/2013-09-03/microsoft-to-buy-nokia-s-devices-business-for-5-44-billion-euros
https://www.avanza.se/placera/forum/inlagg-anvandare.52458.1000.html#3071818

Redan mottagandet var fantastiskt när man köpte Starbreeze. Som response på inlägget ovan fick jag 3 tummar direkt, vilket innebar att antalet tummar som mitt placerakonto fått ökade med 33%. Stabreeze resan hade börjat bra och framförallt väldigt trevligt! Det kändes familjärt att äga aktier i bolaget och dessutom fanns Mozzez där som kunde allt om bolaget. Hans ord var lag (fram tills han något år senare köpte Gaming Corps för pengarna och visade att investeringen varit tur). Sedan dess har ledarna ersatts, men mycket är sig likt. Det är fortfarande familjärt och lite coolt att äga Starbreeze. Alla "coola kindsen" på twitter sitter numera med aktier. Det hela gick bra, jag följde placeringarna timme för timme och kursen dubblades på ett par månader. Jag började skriva blogginlägg om bolaget och jag satt i Excel och trixade med försäljningsdata.

Den gemensamma sanningen som folk på forumen och bloggarna hade kommit överens om sommaren 2014 var att Storm (Stabreeze nästa stora spel) skulle släppas ganska snart. När visste ingen, men de flesta var överens om 2014 eller första halvan av 2015. Bolaget själv hade ALDRIG sagt att Storm skulle komma ut då, detta var bolagets anhängares gissningar. Jag ska tillägga att jag var helt ny på den tiden (är fortfarande nybörjare), men jag skrev ett blogginlägg med titeln ”Vikten av datumet för nästa spelsläpp” sommaren 2014. Inlägget innehöll grova fel, men jag anser fortfarande, såhär nästan 3 år efter att delar av inlägget lyfte fram viktiga poänger. Jag ser viss tendens att det blundas för dessa än idag. När jag postade inlägget på Placera möttes jag av en ”Storm” (pun intended). Ingen av kommentarerna pekade ut felen i inlägget, istället sågade de min underliggande tes. Jag ska tillägga att jag fortfarande ägde aktier när jag postade inlägget. Enligt skribenterna på placera var det helt fel att spelets släppdatum var avgörande.

På den tiden var Starbreeze ett en produkts bolag, produkten var Payday och min syn var att värderingen skulle baseras på en era/cykel. Hur mycket tjänar man från produkt X släpps i snitt per år, fram tills produkt Y är klar. I början av inlägget konstaterar jag att följande var ”viktiga parametrar”: "Släpp frekvens", "Era/cykel", "Vinst från period". Poängen var att man bör räkna fram hur lång tid det tar från ett spel släpps tills nästa "era" tar vid. Sedan bör vinsten under en sådan period ligga till grund för värderingen. Tar ett spel 40% längre tid att utveckla, bör det generera 40% större vinst. Detta kändes som ett främmande koncept för gruppen som läste inlägget.

”I vissa personers uttalande om Starbreeze, Payday och Storm ignoreras hur lång tid som går mellan spelsläpp och vikten läggs istället vid försäljning vilket jag känner kan bidra till felaktiga förväntningar på aktiekursen. Om Storm släpps ett kvartal senare/tidigare bör ha större effekt på kursen än några miljoner hit eller dit i resultatet från ett enskilt kvartal” 

Texten ovan är från mitt inlägg. Efter det följer en massa antaganden och gissningar, det mesta i inlägget var fel (tog därför bort det från bloggen samma dag). Bland annat hur länge Payday 2 försätter att generera intäkter, bolagets resultat under perioden och hur jag räknar ut vinsten efter skatt var felaktigt.

Poängen

 

Låt oss skita i historian, men ändå ta med poängen. Varför spelar det roll när spelen släpps? Nästa riktiga produkt som bolaget släpper, som är egenutvecklat (nej konsolversioner av existerande spel räknas ej) ser just nu ut att komma andra halvåret 2018. Detta innebär att bolagets egna studio just nu har en utvecklingscykel på 5 år. Detta kanske är en engångsgrej, kanske är det så att just The Walking Dead utvecklingen misslyckats på ett antal plan, kanske har man haft problem med sin inköpta oprövade spelmotor "Valhalla". Men oavsett är en viktig parameter hur lång tid det tagit, för med tanke på att bolaget aktiverar kostnaderna för utvecklingen, har kostnaderna ännu inte synts i resultatet. De dyker upp först när produkten släpps. Hur skulle man värderat Starbreeze sommaren 2014 om man kände till att det var 4 år kvar tills nästa egenutvecklade spel skulle släppas?

Låt oss anta att alla kände till att det skulle ta 4 år för nästa spel att släppas sommaren 2014. Var hade då kursen stått i när bolaget gjorde nyemissionerna? På resans gång har aktieägarna hela tiden trott att spel ska släppas snart. 2014 trodde man på Storm samma år/2015, 2015 trodde man på The Walking Dead 2016, 2016 trodde man på The Walking Dead 2017 och nu har man fått reda på att The Walking Dead kommer 2018(om det inte blir nya förseningar). Kvarvarande utvecklingstid visade sig vara dubbelt så lång, som man bedömde när man siktade på 2016 release. Felaktiga förväntningar har alltså varit grunden till kursen vid nyemissionerna vilket innebär att utspädningen inte varit i närheten av vad den borde vara. Om man ska summera de senaste åren har alltså bolaget varit bättre på att snacka, än att leverera (snacket har gissningsvis skapat mer aktieägarvärde än försäljningen). De senaste 2 åren har man sålt för ca 820 miljoner.

Antalet aktier har ökat med 50 miljoner sedan Payday 2 släpptes, kassaflödet från verksamheten från 2014 till idag har varit -261 miljoner. Men det finns även ett par konvertibler ute, som kommer konverteras till aktier i framtiden. Dagens bygge bygger delvis på att man hela tiden har trott på att bolaget ska leverera det de sagt. Annars hade emissionerna (som det faktiskt är, även om det kallats investeringar) skett på mycket lägre kurser. Dags att inse fakta snart? Att Starbreeze är ett bolag som mellan 2014 och idag har lovat mycket, men levererat lite.

Förseningar:
The Walking dead 2016 -> 2017
The Walking dead 2017 -> 2018
VR Center Los Angelses 2016 -> 2017 (inte Starbreeze fel att det blev försening).
Payday Crime War 2016 -> 2017
John Wick 2016 -> 2017
Geminose 2016 -> okänt datum
Storm 2017 -> okänt datum

Ni får gärna påpeka om jag missat någon försening. Under samma period har Dead by Daylight Släppts i tid och RAID ser ut att släppas i tid (dessa produkterna är ej utvecklade av Starbreeze). De egna produkterna har dock kantats av förseningar (och 0 nedskrivningar trots att man ändrat inriktning på Geminose, vilket i sig är anmärkningsvärt).


Idag finns åsikter som säger att det ”känns fantastiskt” att spelet blivit försenat igen. Jag håller istället fast vid min åsikt som fick mig att sälja 2014, jag lägger stor vikt vid ”datumet för nästa spelsläpp”. 

Follow @89Olle

Framgång & riskaptit: en jämförelse mellan brädspel & aktier

En gång i månaden ägnar jag mig åt brädspel, en relativt komplicerad form av sällskapsspel. Spelen är oftast mer lika simpla datorspel, än traditionella sällskapsspel. Även tema och spelmekanik påminner ofta om datorspel. Under 2016 spelade jag samma brädspel om och om igen i olika sällskap. Spelets namn är "Eclipse: New Dawn for the Galaxy".

Kort summering av spelet:
I spelet antar du rollen som som en galaktisk civilisation. Din roll som spelare är att fatta beslut för att maximera civilisationens framgång. Spelet är indelat i 9 rundor och man kan dela in rundorna i 3 olika faser. I första fasen expanderar civilisationen och utforskar galaxen. I andra fasen börjar de olika spelarna integrera med varandra. I tredje fasen försöker spelarna maximera sin framgång (antal poäng) efter förutsättningarna de skapat under de första två faserna. Alla individer har såklart olika syn på vad som gör olika typer av aktiviteter intressanta/stimulerande. I mitt fall anser jag att detta spelet är intressant då det primärt handlar om att reagera/förändra strategi efter förutsättningar, i jämförelse med många spel som primärt handlar om att hitta den bästa strategin. Spelet är fullt med slum-baserade element. Vilken civilisation individen spelar, vad spelaren finner när galaxen utforskas, vilka tekniker som finns tillgängliga & utfallet av strid påverkas i relativt hög grad av slump.

Exempel: Du är i en situation där du maximalt kan utföra ett drag till just nu, går du till anfall har du 67% chans att du vinner. Alternativet är att sjukt upp anfallet ett drag och öka dina odds till 85%. Väntar du, skjuter du upp hela din civilisations utveckling ett drag. Går du till anfall har du chans att vid ett lyckat utfall få ett försprång mot de andra spelarna. Väntar du minskar du risken för ett stort bakslag.

Mental reaktion på framgång

Under början av 2016 valde jag att i situationer likt den ovan beskrivna fatta relativt defensiva beslut. Min strategi var baserad på att uppnå ett relativt bra resultat, vid ett brett spann av utfall i de olika slumpmomenten. Efterhand som vinsterna föll in förändrades strategin sakta. Om den tidiga målsättningen varit ett bra slutresultat (positiv avkastning), förändrades det till vinst (slå index) och tillslut till vinst med en så hög poäng som möjligt (>50% avkastning per år). För att uppnå de resultaten i spelet krävdes ökat risktagande. Föll inte alla slumpmomenten ut på ett positivt sätt tidigt i spelet, valde jag att relativt tidigt fatta aggressiva beslut som ofta äventyrade hela omgången (årets avkastning). Det hela höll ett par gånger. 2017 kom förlusterna i spelet och 2 av de senaste 3 partierna har slutat med att jag gjort bort mig tidigt. Jag har fattat beslut där jag visserligen haft positiva odds på min sida (vettig R/R), men där risken som tagits gjort det väldigt väldigt svårt att vinna om ett ofördelaktigt utfall skett (förväntad avkastning på helår under index efter misstag). I spelet har jag än så länge haft turen att dessa eventen oftast följts av positiva utfall när jag sedan satsat allt på en återkomst. Negativa utfall vid "satsa allt" hade vid ett par tillfällen gissningsvis kunnat sluta med att jag inte fått spela vidare, då jag blivit utslagen (risk of permanent loss). Som tur är, får man vara med i spelet även nästa gång även om man förlorar. Där skiljer sig incitamenten mot börsen, vilket borde innebära ett mer defensivt agerande på börsen än i spelet generellt.

Lite mer fokus på börsen

Det som egentligen skedde efter ett antal framgångar var att jag drabbades av klassisk "overconfidence bias", detta ledde till att jag tummade på min säkerhetsmarginal. Resultatet av detta blev först ökad framgång, så länge som slumpvis utfall med vettig risk/reward föll ut på det mer sannolika sättet. Satsning av allt på ett kort kan jämföras med låg riskspridning och det höll, fram tills det inte höll längre. Det räckte att ha otur vid enskilda tillfällen med stora insatser, för att målsättningen om största möjliga framgång skulle bli avlägsen. När detta skedde skapades situationer där det krävdes högt risktagande för att behålla chansen att vinna (slå index). Jag valde då i spelet att riskera permanent loss för att nå vinst.

Jag har som tur (eller otur, beroende på hur man ser det) inte förlorat stora pengar på börsen ännu. Men sommaren 2014 drabbades jag av overconfidence i ett bolag. Min hybris var så stor att jag inte ens hade koll på balansräkningen med tillräcklig precision för att avgöra bolagets möjlighet till fortsatt drift. Min säkerhet på mig själv gjorde, att jag när det hela gick emot mig ökade insatsen. Sedan kom nyemissionen och jag ställdes inför frågeställningen: Vågar jag satsa allt på rött, riskera permanent loss av hela kapitalet eller ska jag välja ett mer defensivt antagande. I verkligheten valde jag i detta fall, att satsa allt på rött likt jag gjort många gånger i spelsammanhang. Resultatet råkade bli positivt och portföljen överlevde.

Sedan dess har jag vid flertalet tillfällen (och gör fortfarande det) tagit alldeles för stora bet i relation till eget kapital. Skulle något av dessa gå emot mig skapas inciditament för att öka risken, då målsättningen fortfarande är bästa möjliga utfall. I februari föll G5EN som mest över 30% på en rapport under marknadens förväntningar. Efter fallet valde jag att öka min exponering mot bolagets aktiekurs med över 160%. I detta enskilda fall råkade det hela resultera i en snabb comback, då utfallet blev fördelaktigt. Försöker man zooma ut ser jag definitivt likheterna med hur jag spelar brädspel. Situationen ger ledtrådar om hur jag agerar när något går emot mig, fortsätter jag på detta sättet långsiktigt kommer det gissningsvis sluta med permanent loss vid något tillfälle, oavsett hur goda oddsen ser ut. 

I praktiken innebär detta, att jag i alla fall ur vissa avseenden, beter mig på samma sätt på börsen som vid spelbordet. Trots att börsen faktiskt handlar om riktiga pengar. Jag tror att det går att hitta ledtrådar om hur ens börspsykologi fungerar genom att titta på vilka beslut som man fattar i situationer fulla med osäkerhet. Nästa spelrunda är på tisdag, en mer defensiv strategi utlovas. Finns det likheter mellan ditt agerande i spelsammanhang och på börsen?

Follow @89Olle

2016 - backspegeln och nuläget

På nyårsafton 2015, precis innan jag mötte upp vänner för middag postade jag följande tweet. 2015 hade varit livets överlägset bästa börsår, kanske till och med livets bästa år överlag? Det är konstigt hur sånt ofta korrelerar. Aktier var kul och hybris var på topp.

Där avslutades livets bästa börsår. Får jag någonsin ett lika bra år igen så har jag tagit för hög risk. pic.twitter.com/0QoRSAvlkW

— Olle (@89Olle) 30 december 2015

På ett sätt är fenomenet med kalenderbundna grafer ofta missvisande. Jag förstår att fondbolag måste redovisa på det sättet, men som privatperson med möjlighet att själv välja redovisningsperioder borde kanske perioder i större utsträckning väljas efter ens handel? Med en koncentrerad portfölj borde man kanske istället redovisa resultat baserat på när stora positioner köpt/säljs? Dela in sitt sparande i olika epoker och redovisa när de påbörjas/avslutats. Den primära anledningen att min 2015 graf blev bra, var att jag hade följt med Kopy Goldfields hela vägen från 1,4 kr ner till som 0,45 öre under hösten 2014. Jag såg merparten av rörelsen som omotiverad och låg kvar. Gör man om grafen som jag redovisade 2015, så att den inkluderar både rörelsen ner och upp, så blir bilden en annan. Samtidigt blir även denna bilden missvisande då den i princip utgår från en lokal topp. Väljer nog trots allt även i fortsättningen att utgå från kalendern.

När detta året påbörjades var utgångsläget oavsett hur man ser det rekordbra. Dels fanns mer kapital på kontot, det fanns även mer kunskap i huvudet och framförallt fanns (viss) erfarenhet av både misslyckanden och framgång. Kollade man i portföljen nyårsafton 2015/2016 såg det nästan lika riskfyllt och galet ut som tidigare år. Jag var nämligen helt övertygad om att resan i Kopy Goldfields fortfarande inte var klar. I en tweet till Olle Qvarnström skrev jag samma dag följande om bolaget:

"samma bolag, kommer göra samma resa igen våren 2016. Alla fakta finns på bordet. Denna gången är jag dock ej all-in."

https://twitter.com/89Olle/status/682241854121836544

Efter min tweet steg bolaget 188% på mindre än 3 månader och 2016 fick trevlig start. Som jag skrev till Olle Q var jag inte all-in denna gången. Ett litet steg ner på riskskalan, men fortfarande en galen risk att ta. Kort efter lättade jag lite. En stor del av uppgången var ren tur då guldpriset rusade våren 2016, en annan del av uppgången var gissningsvis även mitt eget frenetiska tjatande om bolaget. Kollar ni tillbaka på foruminlägg, så tjatar jag som mest om bolaget när kursen var som lägst och slutade när uppgången hade tagit fart. Såhär i efterhand borde jag sålt mer när kurserna dansade en bra bit över 2 kr. I portföljen finns än idag en stor andel Kopy. Lite senare under vinter 2016 klev Aureus Minging, Auriant Mining och Alacer Gold Corp in i portföljen och våren 2016 red avkastningen på gulduppgången. Utöver Kopy och lite "småskit" (Dome, Tention, G5) fanns vid årsskiftet även början på en ny strategi i portföljen.

Sveriges kortsiktigaste utdelningsinvesterare?

Min personlighet får portföljens innehåll att svänga drastiskt från dag till dag. Jag hör till gruppen individer som genererar stora courtage intäkter till Avanza. Från en dag till en annan händer det att jag i princip går från relativt stor (för mig) riskspridning till att allt säljs för att varje krona jag får lös ska in i något bolag eller från relativt likvid till fullinvesterad. Med den typen av personlighet så var det kanske dömt från början att börja satsa på utdelningar och riskspridning. Under vintern 2016 börjar portföljen ackumulera preferensaktier och bolag som jag primärt planade att äga för att få kassaflöde till en mer långsiktigt inriktad portfölj. Detta berodde delvis på att jag tyckte det mesta var för dyrt och delvis för att många obligationsliknande bolag hade pressats kursmässigt på kort tid efter den amerikanska räntehöjningen. Jag tror även det betrodde på någon form av mättnad och nöjdhet, börsen hade redan givit mer än jag någonsin kunde drömma om. Portföljen hade vuxit snabbare än min kunskap. 2016 steg utdelningarna mitt konto mottog med 1000% jämfört med året innan och jag började se Volati (Pref), Saltängen, Akelius & HM som kärninnehav. Under denna perioden var jag även väldigt såld på Pricer som växte till mitt största innehav.

En ökad mängd stabilare aktier kombinerades med väldigt mycket intradag handel sommaren 2016. På något sätt var jag under perioden medveten om riskerna, samtidigt tar jag dem inte till mig. Under hela 2016 har jag postat en graf per månad med mitt resultat och under slutet av våren började man i mina kommentarer till graferna skönja stor osäkerhet. När april skulle summeras skrev jag "Har överlevt ännu en månad". Detta följdes av "Årets sämsta månad sett både till hur jag agerat och utfallet" i maj, "Mycket tur kompenserar för misstag" i juni och "Borde levererat 5-8% upp i juli men kastar bort pengarna. Disciplin och fokus på mina styrkor krävs". Periodens utveckling går att se i grafen nedan. Under perioder kom pengarna in från ett håll, men försvann ut åt ett annat. Pengar som tjänades på bolag jag kunde spekulerades bort i "raketer". Jag hade nyligen skaffat terminal, kunde omsätta en bit över miljonen enskilda dagar och handlade på allt som rörde sig. Att full på afterwork en fredag snitta ner sig i Serstech kanske inte är en vinnande strategi i längden (även om Serstech blev en väldigt bra affär)? En av mina styrkor har alltid varit övertygelse, denna sidan av mig fick mig att hålla fast i intradagspositioner baserat på långsiktiga övertygelser. Min hjärna klarade inte av att hålla isär tidsperspektiven och jag snittade ofta galet mycket i papper som oavsett utfall skulle säljas innan börsen stängde för dagen. Handeln sommaren 2016 var mer lotteri än strategi. Det som tjänades på långa innehav under perioden östes iväg på intradag spekulation. Vid ett tillfälle var det nära att 18% av kontot small i en warrant. Under perioden såldes alla mina "utdelningsrelaterade" innehav av för att jag skulle få likvider till kortsiktig handel. Perioden slutar upp 9% men resultatet borde varit det dubbla efter Paradox noteringen, ny rusning i Kopy, Serstech ordern och lyckas SOSI handel. I slutet av perioden tog jag vid ett tillfälle ut 15% av kapitalet (bland annat) för att tvinga mig själv att minska min size.

Detox

Den 03 augusti tog jag mig i skinnet och sa att det fick vara nog. På twitter postade jag en "Karta över årets stora smällar", grafen var fin (om man bara kollade på utvecklingen), men hade varit galet mycket bättre om jag bara hållit mig lite mer i skinnet. Efter detta följde en lugn börsperiod. Antalet genomförda transaktioner minskade med över 80% jämfört med juli. Under Augustis 20 sista dagar genomfördes totalt 25 transaktioner, 13 av dessa var köpavslut i G5 Entertainment, resten av transaktionerna genomfördes för att frigöra likvider att köpa G5 aktier för. 0 köp gjordes under perioden av mer spekulativa anledningar. Över en natt gick jag ifrån min intradagshandel tillbaka mot fokuserade investeringar. Efter ett tag avtog också suget att handla i papper som rusade. På twitter av-följde jag under en period alla som pratade om "raketer" och jag sade upp mitt Infront avtal på Avanza trots att det inte kostade mig något. Efter denna perioden har jag sakta och försiktigare börjat handla i "skräp" bolag igen, försöker hålla nere det jämfört med hur det såg ut sommaren 2016.

Hösten

Under hösten 2016 var det dags för en nyemission i Kopy Goldfields. När den senaste skedde hösten 2014 var en stor del av mina tillgångar placerade i bolaget. Denna gången var antalet aktier lika många, men som andel av portföljens var exponeringen inte ens i närheten. Denna gången var det på ett sätt inte en "smäll", då jag var medveten om att risken fanns. Under emissionen ersatte jag alla aktier jag hade med teckningsrätter och tecknade även utan rätter. Det absoluta antalet aktier man tecknade med rätter avgjorde tilldelningen "utan rätter". Aktierna jag blev tilldelad utan rätter vägde upp delar av nedgången, resten vägdes upp av G5 Entertainments utveckling.

G5 kursgraf kan se "galen" ut om man kollar på antal procent kursen stigit, mindre galen om man kollar på bolagets prestation. För att köpa G5 aktier satte jag åter in summan jag hade tagit ut bara månader tidigare, nettouttag under 2016 var nu runt 0 kr igen. Jag köpte även aktier i bolaget till min syster och mina föräldrar, detta är första gången någonsin jag haft så stor övertygelse att jag ringt in externt kapital. Bolaget motsvarade 17,3% av min portfölj 8 augusti, 43,3% 26 augusti och 47,7% 1 september när jag hade köpt klart. Då stod kursen i runt 40 kr. Övertygelsen kom från att det går att följa bolagets försäljning dag för dag och från konversationer med andra individer som såg samma utveckling. Bolaget hade för något år sedan givit ut ett spel som plötsligt hade börjat sälja väldigt bra och trenden var rakt upp. Med egna beräkningar av försäljningssiffror i ryggen  och god kännedom om bolaget (ägt aktier till och från sedan 2014) erbjöd jag min syster ett avtal där jag hon gick in med kapital i G5. Jag skulle täcka 70% av hennes förluster och hon skulle få 70% av vinsten. Under denna perioden kändes det som om en kursuppgång upp mot 60-70 kr borde ske relativt snabbt, aktien stod i 40 kr. När nyheter nått marknaden, rusningen skett och kursen stod över 60 kr konstaterar jag på twitter den 9 oktober "Det är Q4 som är det intressanta, inte förra veckans preliminära siffror.". Sedan dess har jag ridit på vågen och första veckan i januari förväntas bolaget avslöja sina Q4 försäljningssiffror.

Under hösten gjorde jag även mindre summor i bland annat Auriant Mining, SOSI, Gasporox och EOS Russia. Min största vinnare efter G5 var dock FrontOffice Nordic, där jag gick in hårt efter att Gyllenhammar verifierat bolagets validitet genom en investering. Min största förlust efter min Detox påbörjats blev Cybaero. Jag tror fortfarande att den kortsiktiga risk/rewarden i Cybaero är god, väljer dock att avstå på grund av den höga risken. Försökte komma i kontakt med bolaget under perioden jag ägde aktier, men bemötandet jag fick var inte logiskt konsistent. Bolagets IR är verkligen under all kritik.

Nuläget

Året som helhet blev livets näst bästa i procent och överlägset bästa i kr. Den inledande uppgången under året gjorde att rejält med kapital fanns när väl en chans uppenbarade sig i G5. Läget liknade Starbreeze 2013 och möjligheter fanns att få ett rejält kunskapsövertag jämte marknaden genom relativt lite jobb. Under hela hösten lade jag 10 minuter/dag för att uppdatera ett Excel-ark med hur bolagets produkter har sålt och betydligt mycket mer tid (per dag) på att diskutera bolaget. Bolaget är idag fortsatt mitt största innehav. Portföljen innehåller i övrigt bland annat Kopy Goldfields, Guideline Geo, Eos Russia, Va Auto och Intellecta. Just nu känns det lite som om casen inför 2017 börjar ta slut. I en kommentar till ett blogginlägg jag skrev våren 2016 skrev Aktieingenjören följande kommentar rörande första halvåret av mitt börsår 2015.

"Grunden till att det gått bra hittills är därför nog inte att du har hittat bolag med underliggande värde, utan snarare att du varit snabb på att se möjligheter som sedan andra småsparare också noterar."

Man kan argumentera rörande enskilda bolag och enskilda uppgångar/vinster. Var FrontOffice vinsten till exempel, ett exempel på underliggande värde eller "se möjligheter som sedan andra småsparare också noterar". Oavsett synsätt är nog citatet ovan den bästa summeringen av min tid på börsen (så här långt) som jag har läst. Jag började 2013, har fått 967% utveckling totalt och står nu här och tittar på läget inför 2017, med relativt få idéer om vad som ska driva min avkastning när G5 uppgången ebbar ut. Visst finns det intressanta bolag, men det mesta jag ser är för dyrt. Under de senaste åren har "småbolags-hysteri" tagit sig från bolag till bolag, många gånger har jag hunnit före, jag har än så länge klarat min från att vara den största idioten. Min avkastning har drivits av att jag ibland varit en av dem som hunnit in innan hysteri/kraftig uppgång inträffat och sedan varit en av dem som inte följt med ner när den avtagit. Jag har än så länge klarat mig i relativt stor utsträckning från att bli kär i bolag.

Någon dag kommer dagens hysteri i småbolag avta, innan dess krävs en ny strategi och för att kunna vara redo när det väl är dags läser jag allt jag kan om börsen. Kommer 2017 bli ett nytt 2015/2016 tror jag på fortsatt god avkastning, om inte bör jag i dagsläget vara nöjd med om jag lyckas bevara mitt kapital 2017. Bortser man från spelbolagsvinster (en bransch jag faktiskt kan) är det marknaden som drivit portföljen, inte strategin. Nära 1000% upp totalt, och jag har fortfarande ingen aning om jag ens kommer klå index 2017, men jag kommer i alla fall göra allt jag kan för att nå dit.


Follow @89Olle

2016 år boklista (rekomenderad läsning grön/bold, stay away röd)
Market Wizards: Interviews with Top Traders
Beat the Crowd: How You Can Out-Invest the Herd by Thinking Differently
Control Your Inner Trader
Straight to Hell: True Tales of Deviance, Debauchery, and Billion-Dollar Deals
Fooled by Randomness: The Hidden Role of Chance in Life and in the Markets
Where Are the Customers' Yachts?: or A Good Hard Look at Wall Street
The Man Who Wasn't There: Investigations into the Strange New Science of the Self
The House of Morgan: An American Banking Dynasty and the Rise of Modern Finance
Never Eat Alone, Expanded and Updated: And the Other Secrets to Success, One Relationship at a Time
The Drunkard's Walk: How Randomness Rules Our Lives
The Little Book of Market Wizards: Lessons from the Greatest Traders
How I Made $2,000,000 in the Stock Market
Trading in the Zone: Master the Market with Confidence, Discipline and a Winning Attitude
The New Market Wizards: Conversations with America's Top Traders
Dear Chairman: Boardroom Battles and the Rise of Shareholder Activism
The 80/20 Principle: The Secret to Success by Achieving More with Less
The Little Book of Behavioral Investing: How Not to Be Your Own Worst Enemy
When Genius Failed: The Rise and Fall of Long-Term Capital Management
Quiet: The Power of Introverts in a World That Can't Stop Talking

Why Moats Matter: The Morningstar Approach to Stock Investing

Hedgehogging

Reminiscences of a Stock Operator

Liar's Poker: Rising Through the Wreckage on Wall Street

The 4-Hour Workweek: Escape 9-5, Live Anywhere, and Join the New Rich

2016 år avkastning
Startade konto till syster/mor 31 augusti. Alla siffror fram till augusti är "alla konton". Efter 31 augusti redovisar jag istället utvecklingen på "mitt konto" för att exkludera dem. Min avkastningen hade varit något bättre om jag inkluderade familjens konton. Alla siffror är från sista dagen månaden innan, till sista dagen månaden som står. Till exempel sista december 2015-sista januari 2016. Mina grafer som postats på twitter har inte alltid speglat exakt samma tidsintervall.

Jan +19,6% 

Feb +36,95% 

Mar +8,75% 

Apr +3,77% 

Maj -0,04%

Juni 11,92%

Juli -0,56%

Aug -5,90%
Sep 2,83%
Okt 24,30%
Nov 9,55%
Dec 5,05%

I år "mitt konto": 172,24%
I år "mitt konto" + "aktie fondkonto" + "kapitalförsäkring" (portföljrapport): 175,6%

Utveckling 2013: 61,57%
Utveckling 2014: -42,7%
Utveckling 2015: 316,38%
Utveckling 2016: 175,6%


Follow @89Olle

Varför hamnade Ulrik bakom galler, vad hände med IGE Resources?

För ett par veckor sedan fälldes Ulrik Jansson och Terje Engstrom Lien för grov trolöshet mot huvudman. Ulrik Jansson är en känd småbolagsprofil och har bland annat startat Crown Energy och varit koncernchef för PA Resources. Terje Lien är mest känd för skandalen som beskrivs nedan. När man läser historien förstår man att det blev fällande dom. Det råder inget tvivel om att brott har begåtts.

Det hela började 2013 när bolaget IGE Resources skulle köpa Ghana Gold AB. Säljaren var Alluvia Mining och vid tillfället satt Terje i både bolagens styrelse. Han var även rådgivare till Alluvia Minings huvudägare Amarant Mining. Det klassiska exemplet av att sitta på två stolar. Terje hade kommit in i IGE Resources styrelsen genom att Alluvia Mining kort tid före transaktionen hade köpt in sig i bolaget. Efter detta hade en ny styrelse tillsatts och Alluvia Mining ordförande Arto Kuusinen blev ny vd för IGE Resources. Ulrik Jansson tillträdde som ordförande för IGE Resources i samband med detta. Han var ordförande när transaktionen skedde, men hoppade kort efter transaktionen av. Transaktionen ledde till att Terje och Ulrik flädes i tingsrätten.

http://www.realtid.se/langa-fangelsestraff-ige-atalade
http://www.realtid.se/atal-i-ige-harvan
http://nickelmountain.se/wp-content/doc/fr/2012/Arsredovisning_IGE_AB_2012.pdf
http://www.amarantmining.com/alluvia-mining.html

nickelmountain.se/wp-content/uploads/2014/06/NMG_AR_2013_f.pdf

IGE Resources var före köpet ett riktigt kvalitetsbolag (nej det var de inte) som hade lyckats få till 24 nyemissioner under 2000-talet. Utöver detta hade man som tradition att låna pengar och sedan konvertera lånen till aktier. Den senaste emissionen hade genomförts våren 2012 och tillfört 97 miljoner norska kronor. Vid emissionen nådde man inte ens nära full täckningsgrad, vilket resulterade i att garanten Waterton Global Value L.P. fick 54 000 000 aktier (29,7% av bolaget). Såg man det hela med positiv syn hade IGE Resources fått en ny stor storägare, en mer negativ syn skulle kunna vara att en garant blev sittande med en position som omöjligt gick att sälja via börsen. Efter detta var kassan full och bolaget såg ut att kunna stå på egna ben ett tag. Bolaget hade ett nickelfynd i Sverige och ett diamantprojekt i Sydafrika. Under hela 2012 faller sakta kursen och tillslut är bolaget värt mindre än sin kassa. I december 2012 hoppade Waterton Global Value L.P. av som huvudägare och sålde alla sina aktier till Amarant Mining. Kort därefter tillsatte Amarant Mining en ny styrelsen för IGE Resources. När 2012 avslutades fans 70 miljoner kvar i bolagets kassa. 

I början av 2013 presenterade Amarant sina avsikter. Man hade köpt in sig i IGE Resources för att använda bolagets kassa till att köpa Ghana Gold. Köpeskillingen var 50 miljoner + 50 miljoner nytryckta IGE Resources aktier. Ghana Gold ägdes av Alluvia Mining som i sin tur ägdes till stor del av Amarant Mining . I samband med detta tecknades även ett finansieringsavtal med Amarant Finance. I rapporten konstaterar IGE Resources att ”det komma att behövas ytterligare kapital under år 2013” efter att kontantbetalningen genomförts. Efter köpet skulle pengarna inte längre räcka året ut.

http://nickelmountain.se/wp-content/doc/fr/2012/Arsredovisning_IGE_AB_2012.pdf

Vad var Ghana Gold AB?

I IGEs årsredovisning från 2012 står:

”Vid affärens genomförande ska Ghana Gold AB innehålla en förköpsrätt av 6 st fullskaliga produktionsanläggningar för alluvial guld- och diamantutvinning från Auvert Recovery System Inc. samt rättigheter till alluvial guldutvinning i en koncession i DR Kongo samt i ett licensområde i Etiopien.”

http://nickelmountain.se/wp-content/doc/fr/2012/Arsredovisning_IGE_AB_2012.pdf

Fokus bör läggas på formuleringen ”ska...innehålla”. Bolaget som köptes innehöll alltså ännu inte alla licenser. Ghana Gold AB hade registrerats 2012 och gissningsvis var bolaget ihopsatt just för att IGE skulle köpa bolaget. Pengarna (50 miljoner) var ett förskott och betalades ut till Ghana Golds ägare redan innan IGEs ägare fick säga sitt på den extrainsatta bolagsstämman. 25 april 2013 beslutade bolagsstämman att köpet skulle genomföras. Innan det hela hinner slutföras bestrider en mindre grupp aktieägare transaktionen och några minoritetsägare lämnar in en stämning mot bolaget. Inga nya aktier hinner tryckas.

http://www.realtid.se/ige-affaren-till-domstol

I stämningen mot IGE man läsa följande:

”I början på december 2012 fick Bolaget en ny ägare, det Dubai-baserade bolaget Amarant Mining Ltd som förvärvade 29,9 procent av aktierna i IGE. Den 27 december 2012 kallade Amarant Mining till en extra bolagsstämma i IGE varvid hela Bolagets styelse byttes ut. En av de åtgärder som Amarant Mining vidtog i IGE var att genomföra ett förvärv av bolaget Ghana Gold AB, som bildades så sent som den 31 maj 2012, som påstods inneha rättigheterna till en guldlicens i den Demokratiska Republiken Kongo samt rättigheter till en guldlicens i Etiopien, Moyale, och en rätt att förvärva sex st produktionslinjer av en ny revolutionerande metod att utvinna guld (Auvert Recovery System). Ghana Gold skulle förvärvas för 22,5 miljoner dollar (cirka 150 miljoner kronor), varav 50 miljoner kronor skulle betalas kontant och återstående del betalas nyemitterade aktier i IGE.”

Följande har alltså hänt:

1. Alluvia Mining ägt av Amarant Mining skapar Ghana Gold
2. Amarant Mining tar över kontrollen över IGE
3. IGEs kassa förs över till Alluvia Mining genom köpet

4. Stämning inkommer
5. Transaktionerna stoppas, men pengarna är redan borta ur IGE

Vid årsskiftet 2013 var IGEs totala marknadsvärde ca 65 miljoner, mindre än bolagets kassa. Gissningsvis såg Amarant läget, klev in, sålde en värdelös licens och snodde åt sig kassan genom dotterbolaget Alluvia Mining. Amarnt ägde vid tillfället enbart 29,9% av aktierna i IGE. Med innehav värda 19 miljoner kunde man alltså plundra bolaget på 50.

På Amarants hemsida kan man än idag läsa att "Amarant holds a 37% stake in Alluvia Mining Ltd."

http://www.realtid.se/ige-affaren-till-domstol

http://www.amarantmining.com/alluvia-mining.html

I juli 2013 förklarar Stockholms Tingsrätt beslutet om förvärvet via emission ogiltigt. IGE väljer att inte bestrida detta. Senare samma månad kommer ett pm som berättar om nya förutsättningar:

” IGE har nu nått en överenskommelse med Alluvia Mining Ltd. om att annullera och avsluta det föreslagna förvärvet och hur man ska reversera transaktionen.”

Men det slutade tyvärr inte lyckligt här. Längre ner i samma PM berättar IGE om hur man istället genomför ett annat köp, från samma säljare. Ägarandelen av Ghana Gold som IGE köpte förs i samband med detta tillbaka till Alluvia Mining. Istället får IGE följande för sina 50 miljoner kronor:

”Alluvia Mining´s aktier i Advance Mineral Technologies Inc.(”AMTO). De förvärvade aktierna i AMTO representerar 40,07 procent av de emitterade stamaktierna i AMTO och 99,11 procent av emitterade preferensaktier i AMTO (gemensamt "AMTO Aktier"). Köpeskillingen för AMTO aktierna uppgår till 50 MSEK. Köpeskillingen ska betalas genom kvittning mot den skuld på samma belopp som härrör från Alluvia´s skyldighet att återbetala den kontanta delen av köpeskillingen för aktierna i Ghana Gold till IGE, vilket innebär att ursprungstransaktionen reverseras.”

AMTO innehåller 100% av Tillicum Mountain, ett USA baserat guld bolag och 7,8% av Alluvia Mining. Guldbolaget i Ghana som man försökte köpa för 50 miljoner + aktier blir inte långlivat. Senare samma år likvideras Ghana Gold, bolaget var tydligen värdelöst. Tillicum Mountain verkar också vara värdelöst och preferensaktierna ger aldrig någon utdelning.

http://news.cision.com/se/axactor-ab/r/forvarvsavtalet-av-ghana-gold-ab-omforhandlas,c9437871
http://news.cision.com/se/axactor-ab/r/stockholms-tingsratt-avkunnar-sin-dom-avseende-klander,c9438870
http://news.cision.com/se/axactor-ab/r/ige-omforhandlar-forvarvsavtalet-av-ghana-gold-med-alluvia-mining,c9445148
http://www.allabolag.se/5568948870/verksamhet


I Augusti har en ny styrelse tagit över, den nya styrelsen riktar ett krav mot Alluvia Mining, genomför besparingsprogram och byter namn på IDG Resources till Nickel Mountain Group. När årsredovisningen 2013 publicera har bolaget skrivit ner sin fodran med 20 miljoner. De resterande 30 miljonerna skrivs av 2014. Nickel Montain Group blir aldrig en lyckad historia och man får aldrig tillbaka pengarna. IGEs gamla sydafrikanska licenser, som man ägde innan Ghana Gold transaktionen, delas 2014 ut till Nickel Montain Groups ägare. Licenserna får namnet African Diamond AB. Bolaget är fortfarande onoterat, hade vid slutet av 2015 en kassa på 69 000 kr och har 5700 aktieägare som inte kan köpa eller sälja aktien. Bolaget dyker kanske snart upp på en börs nära dig.

”Bolaget avser att ansöka om notering på lämplig marknadsplats i Sverige under 2016-2017.” 

De svenska licenserna som givit bolaget namnet Nickel Mountain Group köps tillslut av Archelon. Transaktionen värderar licenserna till 0,6 miljoner. Gissningsvis kommer Archelon inom 2 år särnotera bolaget med tillhörande nyemission (likt de gjort så många gånger förr). Av en kassa på 70 miljoner, diamantprojekt i Sydafrika och vad Archelon vid köpet kallade ”Europas största obearbetade nickelförekomst” finns idag inget kvar. Ulrik Jansson och Terje Lien ska nu avtjäna ett tvåårigt fängelsestraff. Terje, som genom pengarna som plundrades från IGE Resources kunde förbättra förutsättningarna för sitt egna bolag känner nog att det är värt det. Vad Ulrik hade att tjänat på detta är inte lika självklart. Den bästa ledtråden jag har hittat är en DI artikel från 2013 som spekulerar i att Ulrik 2012 köpte in sig i Alluvia Mining.

"Enligt ett emissionsprospekt från Alluvia Mining i fjol äger företaget USB Investment Limited 10 procent av Amarant Mining. USB Investment Limited pekas ut som Ulrik Janssons privata bolag."

http://www.di.se/artiklar/2013/4/22/ebm-utreder-svensk-guldaffar-i-kongo/


Kanske ägde han 10% av Alluvia, kanske blev han lurad eller så ville han hjälpa vänner. Oavsett så förnekar de båda dömda. Jag har dock noll förtroende kvar för Ulrik Jansson. Det finns fortfarande möjlighet för de anklagade att överklaga domen till högre instans.

http://news.cision.com/se/axactor-ab/r/kallelse-till-extra-bolagsstamma-i-nickel-mountain-group-ab--publ--onsdagen-den-23-december-2015,c9873355
http://nickelmountain.se/wp-content/uploads/2015/04/NMG_AR_2014_0424-Master.pdf
http://adiam.se/Redovisning%202015.pdf
https://press.aktietorget.se/archelon/78128/508064.pdf

Alluviaming.com säljer idag skor.

http://www.alluviamining.com/


Follow @89Olle

Tankar om risk, Fingerprint Cards och missförstånd

...jag har full förståelse för om jag är helt fel person att skriva detta inlägget. Varit all in i skitbolag, har galet odiversifierad  portfölj, är relativt ny på börsen och har vid ett tillfälle förlorat 60% av portföljen på 4 månader. Jag hör till typen av individer som mycket väl kan komma att spränga kontot i framtiden. Jag vet inte heller om detta inlägget kommer tillföra så mycket nytt, men nedan följer mina tankar om risk och vad jag anser är den stora konflikten rörande Fingerprint Cards. Jag aspirerar inte att lösa den...

Två typer av risk och tidsdimensionen

Vi börjar med att utgå från den typen av risk som används vid beräkning av till exempel Sharpekvot. För en "tillräckligt bra" definition går jag jag in Avanzas hemsida där denna risk beskrivs enligt följande: "Den risk man tagit mäts i placeringens volatilitet." under segmentet "Riskjusterad avkastning". Avanzas artikel innehåller många olika beskrivningar av olika typer av risk, citatet ovan är alltså inte definitionen de vill förmedla som allmän definition utan en definition av "en typ av risk". Denna typ av risk är risken man tar om du någon gång planerar att sälja dina tillgångar och inte kommer behålla dem för alltid. Kort sagt tar en individ som tar på sig denna typen av risk, risk mot prissättningen. Man skulle kunna kalla denna typen av riks för "volatilitetsrisk".

https://www.avanza.se/kundservice/avanza-akademin/portfoljstrategi/risk-vad-ska-man-tanka-pa.html#vad-ar-sharpekvot

Den andra typen av risk handlar om faktorer relaterade till själva tillgången och tillgångens omvärld. Köper du aktier tar du risk mot bolaget och bolagets omvärld. Förändras något i omvärlden så att produkten inte längre är attraktiv riskerar du att förlora delar eller hela din investering. Händer något i bolaget som gör att bolaget inte längre kan leverera produkten riskerar en investerare att förlora pengar. Om en bank rent hypotetiskt skulle lånar ut eget kapital till en husköpare och behålla lånet i boken tills hela lånet är amorterat tar banken risk av denna typen. Banken tar då ingen risk mot andrahandsmarknaden och prissättningen, enbart mot kundens betalningsförmåga. Denna typ av risk kan till exempel vara bolagsspecifik, branschspecifik eller kopplad till den generella konjunkturen i landet/världen.

En annan dimension kopplad till risk är tidsaspekten. Det är vedertaget att ifall du behöver ditt kapital snart, bör du inte utsätta det för hög volatilitetsrisk. Ska man köpa ett hus om 3 månader, är att placera likviderna på aktiemarknaden inte rekommenderat. Ett antagande som ofta görs är att risken blir lägre om man är redo att vara långsiktig, man får ofta höra att de som köper aktier över tid och ligger lång tar längre risk. Min syn är snarare att man tar andra risker om man ligger lång. Istället för att ta risk mot en enskild kvartalsrapport, gör man istället ett bet på bolagets eller produktens framtid. En konsekvens av detta är att många analyser ofta nämner ett tidsperspektiv. En analys kan röra sig om en långsiktig syn på ett bolag, men det kan också vara en spekulation rörande hur kursen kommer reagera vid ett specifikt event. Låt oss börja med att köra en standardgrej och placera detta i en matris, sedan kallar vi in Benjamin Graham.

Utgår man från bilden ovan skapas 4 kategorier av risk (jag är medveten om att jag än så länge inte tillför något vettigt, men försöker lägga en grund för min diskussion). 

1. Variationer i verkligt värde på kort sikt. När enskilda händelser påverkar bolaget under en period. Dessa riskerna kan vara allt från triviala, till ödesdigra för ett företag. Exempel på detta är när ett kvartals väder går emot HM, när valutafluktuation skapar engångskostnader, när ett bolags likviditet är hotad, nedskrivningar eller tillfälliga geopolitiska störningar.
2. Variationer i verkligt värde på lång sikt. Hit hör utvecklingar eller händelser som påverkar ett bolags verkliga värde på lång sikt. Saker som ännu inte är problem, inte kommer bli det de närmaste månaderna, men kan ställa till problem i framtiden. Exempel på detta kan vara ökad prispress i en bransch, långsiktiga trender i råvarupriser (kommer olja behövas om 50 år?), teknikutveckling eller stigande lönenivåer i ett land vilket på sikt kan omöjliggöra vis typ av produktion. 
3. Variationer i pris på kort sikt. Hit hör likviditetsrisk, flöden i en aktie och tillfälliga säsongsmässiga prisfluktuation. Man brukar säga att långsiktiga aktieinvesterare ska bortse från denna typen av risk. Vid kortsiktig intradag handel kan variationerna i den samlade bedömningen av denna typen av risk som skapar möjligheter för vinster/förluster.
4. Variationer i pris på lång sikt...

Den fjärde kategorin är mer tveksam. Det går rent av att ställa frågan ifall denna kategorin ens existerar. Är det rimligt att anta att ett avstånd mellan en tillgångs verkliga värde och pris kommer vara en riskfaktor om man ser det hela på tillräckligt lång sikt? Finns ett värde i den underliggande tillgången som är större än priset den kostar bör tillgångens värde på sikt stiga, samma sak om förhållandena är motsatta. I vissa fall kan regleringar försöka bibehålla denna typen av skillnader mellan prissättning och värde, men över tid brukar sådana regleringar förlora mot marknadskrafter om skillnaderna blir för stora. Hur väl fungerar till exempel den reglerade hyresmarknaden i Stockholm?

En intressant tanke är att till synes motsatta skolor inom investeringar har samma grundsyn på kategori 4. Tror man på en effektiv marknad där prissättningar och verkligt värde alltid följer varandra, finns ingen skillnad mellan verkligt värde och pris. Är ens syn istället av värdeinvesterar-skola är normen att priset, på lång sikt rör sig mot verkligt värde, vilket i praktiken innebär att prisrisk på lång sikt inte bör vara en primär faktor vid värdeinvestering. Eller som Benjamin Grahamn sa "In the short run, the market is a voting machine but in the long run, it is a weighing machine.”. När värdeinvesterare och effektiv marknads förespråkare är relativt nära att vara örens om något, tycker jag det är ett relativt solitt antagande.

Aktiemarknaden och resultatet av ovanstående antaganden

Hög tid att koppla detta hårdare till aktiemarknaden, det är trots allt den som min blogg handlar om. Min syn är generellt att alla tre typerna av risk prisas in och att att merparten av alla investeringar är förknippade med en relativt hög risk inom något av områdena. Exempel på hög kortsiktig prisrisk är lätt att identifiera och mäts via en akties volatilitet. De andra riskerna är mer svåra att identifiera/definiera. Tar man Hennes & Mauritz som exempel finns kortsiktiga risker i from av enskilda kvartals försäljning och mer långsiktiga risker som bolagets bruttomarginals utveckling över tid och konkurrens från specialiserade näthandlare. 

En annan åsikt jag har är att man ofta kan få någon form av fördel genom att anpassa investeringshorisont för att sänka någon av de involverade riskerna. Det utdelningsinvesterare ofta gör, är att de väljer att bortse från alla kortsiktiga pris risker och fokuserar enbart på bolagets framtida kassaflöden. Detta gäller även till exempel köp och behåll "strategin" (även om jag inte är säker på att jag tycker detta är en strategi). En individ som utövar intradagshandel kan bortse från risker relaterat till det långsiktiga verkliga värdet och enbart fokusera på de de kortsiktiga aspekterna, vilket i mina ögon sänker risken då ett riskelement är raderat. I mina ögon kan man genom val av tidshorisont bortse från antingen kortsiktig variation i pris eller långsiktig variation i verkligt värde. Kort siktiga risker relaterade till verkligt värde påverkar både kortsiktig aktiekurs och det "långsiktiga verkliga värdet" vilket gör att faktorn aldrig går att utesluta helt. Finns risk att ett bolags likvida medel tar slut på kort sikt och bolaget går i konkurs, spelar de långsiktiga förutsättningarna mindre roll. I mina ögon är det inget fel att bortse från till exempel kortsiktig volatilitet i pris om man är en långsiktig ägare. Likaså förstår jag folk som handlar vilka skitbolag som helst intradag. 

Olika åsikter, starka åsikter

I många aktier finns vilt skilda åsikter rörande det verkliga värdet. I mina ögon är en av faktorerna till denna skillnaden, att folk argumenterar om olika saker. Ofta är parter inte ens överens om frågeställningarna. Ännu värre är att folk med olika syn, på samma aktie, ibland inte ens är medvetna om att skillnaden i argumentation bygger på, att man argumenterar för att besvara olika frågeställningar. Ofta kanske man kan förstå en annan parts synsätt om man försöker sätta sig in i vilket perspektiv den andra parten observerar från. I samband med att jag tänkte på detta, föll tankarna in på Fingerprint Cards.

Det finns väldigt skilda åsikter om huruvida aktien är dyrt eller billigt prissatt. Detta syns i hur olika grupper av investerare tar motsatt position i aktien. Aktien har en stor skara följare, många av dessa har under senare år blivit rika på aktiens uppgång. Denna grupp individer har generellt ganska svårt att förstå den motsatta sidans position. Min syn är att svaren på frågan "varför", finns i ett missförstånd rörande risk. 

Jag har under de senaste åren följt debatten på avstånd. Förr i tiden deltog jag ibland, men nuförtiden skriver jag sällan min egen syn på bolaget (däremot händer det att jag kommenterar ledning och aktieägares beteende). Som extern part har jag har fått intrycket av att många individer med en positiv syn på bolaget, ser på personer med motsatt syn, som några som borde varit motbevisade vid det här laget. Att de har fel och att Fingerpring Cards har levererat på sätt som borde fått dem att ändra ståndpunkt. Min gissning är att de negativas syn inte borde påverkas av hur bolaget levererar ett enskilt kvartal, eller ens ett enskilt år. Inte heller borde underliggande tillväxt i marknaden, vunna avtal eller kr i vinst spela någon roll. Varför tror jag detta?

Jag tror det skiljer sig i vilka risker man tittar på. Min gissning är att de med negativ syn, primärt tittar på är "långsiktigt verkligt värde" och ser risker. I denna kategorin finns risker kopplade till hur pass uthålliga bolagets marginaler är. En möjligt definition av bolagets produkt är att man tillverkar en ej unik (Apple tillverkar egna) komponent som används för att addera funktionalitet till "prylar", bland annat mobiltelefoner (snart även smarta kort). Normalt sätt brukar den typen av komponenter vara hög marginalprodukter vid lansering, vilket normalt följs av fallande marginaler efterhand som volymerna och konkurrensen ökar. Jag säger inget om ifall det är rimligt att anta att Fingerpint Cards kommer kunna försvara nuvarande marknadsandel och bibehålla tillräckligt höga marginaler. Jag har inte tillräckligt mycket kunskaper, för att kunna uttala mig. Min syn på de som blankar bolaget är dock att deras negativa syn borde vara kopplad till den långsiktiga risken.

Vad innebär det i praktiken? I mina ögon spelar det ingen roll vad Fingerprint gör, dagens blankningsnivåer kommer kvarstå. Jag tycker att hela diskussionen är relativt meningslös eftersom man diskuterar olika saker. Min syn är att de som blankar gör det baserat på risker, som om de materialiseras, påverkar det långsiktiga verkliga värdet. Bolagets anhängare argumenterar för framsteg som även om de förbättrar läget, inte påverkar riskerna som de som blankar gissningsvis bygger sin argumentation på. I mina ögon gör varken Samsungs Note incidenten (och bolagets eventuellt tappade marknadsandelar), ifall Huawei börjar med dual soruce eller ifall man vinner Google som kund, till eller från för den långsiktiga risken. Alla dessa faktorer är i mina ögon inte avgörande för huruvida fingeravtrycksläsare blir en låg-marginalprodukt som utsätts för hög konkurrens i framtiden. Därmed tror jag inte heller den typen av nyheter påverkar de negativas syn. I klartext: det spelar ingen roll hur bra ett bolag som Fingerprint presterar, blankningen kommer finnas kvar.

Jag tror det kan vara konstruktivt att diskutera vad som är grunden till skilda slutsatser istället för att diskutera vad man kommer fram till. En avvikande syn på hur passa allvarlig en risk är eller blickar med sikte på olika tidshorisonter kan förmodligen ibland förklara olika åsikter baserade på samma grunder. När vissa ser ett bolag som presterar fantastiskt, är andra sidan av samma mynt ofta "Regression toward the mean". Försök förstå hur de med motsatt syn tänker, det är betydligt mer konstruktivt än att idiotförklara motsatt sida. Trevlig Helg :)

Follow @89Olle