Paradox Interactive - Summering

Vad gör Paradox Interactive?

Paradox Interactive är ett bolag som tillverkar, publicerar och (i viss mån) distribuerar spel. Spelen släpps mestadels digitalt och i huvudsak till datorer. Bolaget äger utvecklingsteamet Paradox Development Studio, en datorspelsutvecklare som sedan 2000 utvecklat historiska strategispel. I spelen styr man oftast ett land genom en tidsepok. Spelen sträcker sig ofta över väldigt lång tid, Europa Universalis utspelar sig till exempel under perioden från 1444 till 1821. Under perioden kan spelarna spela alla nationer som existerat. Detta skapar variation vilket får spelare att vilja spela spelet om och om igen. Att spela ett av spelen en gång kan ta väldigt många timmar (10-60+ timmar), vilket resulterar i att även väldigt aktiva spelare inte hinner med att spela spelen så många gånger. När ett spel väl är lanserat fortsätter Paradox Development Studio att utveckla mer innehåll till spelet. Detta skapar en situation där nytt innehåll dyker upp innan kunderna känner att de tröttnat på det gamla. Många spelare fortsätter därför spela spelen år efter år. Kollar man bland recensionerna på Steam (där man kan se hur många timmar recensenten har lagt på spelet) har många kunder lagt 400-1500 timmar på spelen.

http://store.steampowered.com/app/236850/#app_reviews_hash
https://en.wikipedia.org/wiki/Paradox_Development_Studio
https://en.wikipedia.org/wiki/Europa_Universalis_IV

Paradox säljer sina spel mestadels via den digitala plattformen Steam. Steam är världens största plattform för försäljning av PC-spel. Steam tar i runda slängar 30% av försäljningspriset som avgift för att utgivare får publicera spelen på plattformen. Detta innebär att vid egenutvecklade spel dyker 70% av försäljningspriset upp på Paradox konto. Om en extern Studio utvecklat spel som Paradox ger ut kan marginalen gissningsvis variera mellan 30-50% beroende på detaljerna. Paradox har sedan länge givit ut spel, dels genom att de tagit in externa utvecklare för att bygga spel och dels genom att de hjälpt externa utvecklare med att nå ut med redan färdiga spel. Exempel på spel där Paradox har varit utgivare (men inte utvecklare) är Mount & Blade, Magicka, Cities in Motion, Pillars of Eternity och Cities: Skylines.

https://en.wikipedia.org/wiki/Europa_Universalis_IV

Paradox distribuerar även spel i mindre skala via Paradox Plaza. Via Paradox Plaza säljs alla bolagets spel, där har man tagit bort mellanhanden och erhåller oavkortat hela intäkten från kunden. I prospekt beskriver man intäkterna från Paradox Plaza som "viss försäljning". På sidan finns även forum där bolaget kommunicerar med sina kunder och där spelen diskuteras av följare.

https://www.paradoxplaza.com

Hur tjänar man pengar?

Pengar tjänas i huvudsak på två sätt, dels genom att släppa nya spel och dels genom att släppa nytt innehåll till existerande spel. Man har sedan 2006 arbetat med att kontinuerligt släppa nytt innehåll till existerande spel. Från början rörde det sig om större expansioner, på senare år har det varit en blandning av mindre packet, större expansioner och detaljer i form av rent kosmetiskt innehåll. Under tiden har bolaget sakta blivit bättre och bättre på att skapa kontinuerliga intäktsströmmar från bolagets större produkter. Huvudförutsättningen för att användare ska fortsätta köpa nytt innehåll är att de fortsätter spela spelen. För att få en uppfattning om hur många som spelar spelen rekommenderar jag nedanstående länk där Steam sammanfattar de 100 mest spelade spelen på plattformen just nu. I skrivande stund (juli 2016) ligger bolagets spel på följande platser

http://store.steampowered.com/stats/

Hearts of Iron IV (2016) plats 25
Europa Universalis IV (2013) plats 36
Stellaris (2016) plats 46
Cities: Skylines (2015) plats 50
Crusade Kings II (2012) plats 69

Detta innebär att 5 av de 70 mest spelade spelen på världens största plattform för pc-spel är utgivna av Paradox. Antalet personer som köper spel av samma typ som Europa Universlis är färre än antalet personer som köper till exempel action-spel, men den genomsnittliga spelaren lägger fler timmar på spel av typen som Paradox utvecklar. En hel del av Paradox kunder spelar enbart Paradox spel. Spelen är krävande, tar lång tid att sätta sig in i och går generellt i ett relativt sakta tempo. Ofta finns en hög inträdesbarriär, men spelare som har passerat denna fastnar ofta. Detta ger kunder som är redo att spendera 20-30 dollar 2-3 gånger om året, då summan blir liten i relation till tiden spenderad på produkten. Genom att ingen annan tillverkare av datorspel erbjuder lika hög komplexitet finns ofta inte så många alternativ till företagets produkter.

Bolagets ekonomisk genombrott skedde 2011 då man gick från en omsättning på 82 miljoner och en vinst på 7,2 miljoner till en omsättning på 138 miljoner och en vinst på 20,5 miljoner. Detta skedde efter framgångar inom publiceringsverksamheten genom Magicka (utvecklat av den svenska spelstudion Arrowhead Game Studios) och Cities in Motion (föregångaren till Cities: Skylines). Genombrottet för de egenutvecklade spelen skedde året efter när man släppte Crusader Kings II. Både Magicka och Crusader Kings II lyckades nå framgångar vid lanseringen, men framförallt fortsatte pengarna att trilla in under lång tid. Crusader Kings II drar fortfarande in betydande summor årligen till Paradox. En av framgångsfaktorerna bakom Crusader Kings var att spelet stödde att användarna kunde skapa sina egna versioner av spelet. Detta resulterade bland annat i en Game of Thrones version, som fortfarande uppdateras och drog in mycket folk/mycket uppmärksamhet till spelet. Game of Thrones versionen har gjorts av fans som "arbetar gratis". För att kunna spela versionen måste man först köpa Crusader Kings II. Spelet använde också en väldigt framgångsrik modell för DLC, där nya expansioner gjorde spelet större och längre, men de var inget krav. Ville man ha den större versionen köpte man det nya innehållet. Spelet passerade i början av 2015 1 miljoner sålda exemplar och fortsätter sälja. 

http://www.ckiiwiki.com/A_Game_of_Thrones

http://dev3.pepins.com/wp-content/uploads/2016/04/Arsredovsning-2013.pdf
http://dev3.pepins.com/wp-content/uploads/2016/04/Arsredovisning-2015.pdf

Baserat på framgångarna med Crusader Kings II gick man vidare med att släppa Europa Universalis IV 2013 vilket sålde runt 300 000 exemplar de första månaderna. Fredrik Wester (bolagets VD) estimerade 2014 att spelet skulle sälja mer år 2014, än året då spelet släpptes. Idag har spelet sålt över 1 miljon exemplar, vilket innebär att under 30% av exemplaren sålts första året. Detta är ett generellt tema för spelen som är utvecklade internt, de fortsätter sälja under lång tid. Jag tror att detta beror på att spelen oftast inte har någon konkurrent. Vill du spela ett spel där du har detaljkontroll över ett land under 1400-1800 talet, finns inget alternativ till Europa Universalis. Vill du spela ett (komplext) strategispel med fokus på relationer mellan individer och politik finns inget alternativ till Crusader Kings. Vill du detaljstyra ett land under andra världskriget är det Hearts Of Iron du måste köpa.

http://steamspy.com/app/236850

http://www.destructoid.com/how-paradox-interactive-found-success-in-a-niche-market-269887.phtml

https://www.paradoxinteractive.com/en/paradox-interactive-announces-grand-successes-for-grand-strategy-titles/

Varumärken

Som jag tidigare nämnt fokuserar bolaget på historiska strategispel. Bolaget har på den marknaden följande uppställning som täcker merparten av perioden mellan 700-talet och framtiden. 

Crusader Kings II- 769-1453

Europa Universalis IV - 1444-1821

Victoria II - 1836-1936
Hearts of Iron III 1936–1948
Stellaris 2200 och framåt

Flera av spelen går dessutom att koppla ihop. Det går till exempel att starta med att spela Crusader Kings och sedan när man är färdig med spelet fortsätta i Europa Universalis. Du tar då med dina framgångar och välden som har skapats. De senaste versionerna av Crusader Kings och Eruropa Universalis släppts 2012-2013, dessa håller man från Paradox håll i liv genom att uppdatera och släppa nytt innehåll. Man utvecklar i skrivande stund nya expansioner till spelen. Vad det gäller Hearts of Iron, så släpptes del fyra i juni 2016. Under q2 2016 släppte man även Stellaris. Stellaris är ett spel av liknade typ som de övriga, fast det utspelar sig 200 år in i framtiden och handlar om konflikter i rymde istället för på jorden. Stellaris är utformat på ett sätt så att det är något lättare att ta till sig för nya spelare. Målet med båda produkterna är att genom att dra ihop en skara hängivna spelare kunna skapa förutsättningar för återkommande intäkter år efter år genom nytt innehåll. Lyckas man, har bolaget 4 parallella internutvecklade IP (vilket innebär 70% brutto-marginal) med återkommande intäkter.

http://www.ckiiwiki.com/Europa_Universalis_4_Save_Converter

https://en.wikipedia.org/wiki/Stellaris_(video_game)

https://en.wikipedia.org/wiki/Hearts_of_Iron_IV

Utöver de internt utvecklade spelen äger man även rättigheterna till bland Cities, Magicka och War of the Roses/Vikings. Detta innebär att Paradox är garanterade intäkter om nya spel utvecklas i serierna och att Paradox bestämmer om/när detta sker. Utvecklaren Colossal Order som har gjort spelet "Cities: Skylines" är alltså i händerna på Paradox om de vill göra en uppföljare. Under diskussionen rörande noteringen av Paradox var ett stort fokus "Cities: Skylines", som var en väldigt stor framgång 2015. Efter noteringen verkar det som om marknaden har insett att 2015 års framgångar med Cities inte var en engångsföreteelse. Stellaris sålde över 200 000 exemplar dag 1, vilket var bättre än Cities. Spelet fortsatte sedan sälja och efter mindre än en månad nådde spelet 500 000 sålda exemplar. Hearts of Iron IV har sålde 200 000 exemplar på 2 veckor.

https://www.paradoxplaza.com/news/stellaris-day-one/
https://www.paradoxinteractive.com/en/paradox-interactive-announces-grand-successes-for-grand-strategy-titles/

Obsidian och White Wolf

Paradox har även ett samarbete med Obsidian Entertainment och publicerade bolagets spel Pillars of Eternity förra året. Efter det har man tillsammans släppt 2 expansioner. Båda parterna är uppenbarligen nöjda med upplägget då Paradox fått förnyat förtroende och kommer publicera bolagets nya spel Tyranny. Pillars of Eternity finansierades huvudsakligen via en kickstarter kampanj, Paradox klev först sent i skedet in som förläggare. Baserat på detta kan man anta att Tyranny (som förmodligen finansierats till större del av Paradox) kommer ge ett högre bidrag till Paradox vinst per sålt exemplar än Pillars of Eternity.

https://www.kickstarter.com/projects/obsidian/project-eternity

Under 2015 köpte Paradox White Wolf Publishing. Bolaget äger alla rättigheterna till "World Of Darkness", en spelvärld där en mängd olika rollspel, böcker och tv-spel utspelar sig. Världen utspelar sig i modern tid och är en fantasivärld där vampyrer, varulvar och magiker lever vid sidan om människor. Bolaget köptes från CCP, en onlinerollspels-utvecklare som är känd för spelet EVE online. CCP hade gått samman med White Wolf 2006 för att tillsammans utveckla ett onlinerollspel baserat på "The World Of Darkness". Efter 8 års utveckling stoppades projektet 2014.

I köpet ingick alla kod och allt material skapat till spelet som aldrig blev av, men White Wolf hade vid köpetillfället inga anställda. Paradox har tillsatt en affärsansvarig och en person som är ansvarig för själva IP samlingen. White Wolf ska fungera som ett helägt dotterbolag till Paradox. White Wolf ska sedan licensera ut produkten internt eller till externa bolag baserat på vad som passar bäst. Rättigheterna ska licensieras ut till produkter av olika typer (till exempel Rollspel, Datorspel, Sällskapsspel, eventuellt TV/film). Tanken är att alla produkter tillsammans ska skapa "One World Of Darkness", White Wolfs ansvar är att se till att de olika produkterna håller samman. I en videopresentation från december 2015 sa man skämtsamt att målet var att IP:t på sikt skulle nå upp i nivå med till exempel Game of Thrones. Man har stora planer för White Wolf.

https://www.youtube.com/watch?v=LlA6LKUNDWs
https://sv.wikipedia.org/wiki/World_of_Darkness

https://en.wikipedia.org/wiki/White_Wolf_Publishing

http://steamcommunity.com/app/2600

Det finns fler World Of Darkness spel än det nedlagda onlinerollspelet. 2004 släpptes ett spel vid namn "Vampire: The Masquerade - Bloodline" baserat på samma värld. Spelet utvecklades av Troika Games och gavs ut av Activision. Spelet släpptes lite "för tidigt" och var inte riktigt färdigt och efter spelet släppts lade utvecklaren ner. Spelet är idag en kultklassiker med 94% positiva betyg på Steam och en trogen fan-skara som sedan spelet släppts sett fram emot en uppföljare som aldrig kommit. 2014, 10 år efter spelet släpptes gjorde fortfarande fans buggfixar och förbättringar till spelet. Spelet lanserades på Steam först 2007 och har trots detta lyckats sälja en halv miljon exemplar på plattformen. En av anledningarna till att spelet fortfarande säljer är förmodligen att The World of Darkness har en fanskara och att ingen stor tv-spelsprodukt har släppts baserat på IP:et på över 10 år.

http://store.steampowered.com/app/2600/
https://en.wikipedia.org/wiki/Troika_Games
https://en.wikipedia.org/wiki/Vampire:_The_Masquerade_%E2%80%93_Bloodlines

Min tro är att en del är på gång rörande White Wolfs IP och min tanke är att aktieägarna innan året är slut har fått reda på mer rörande planerna. Det finns en del som talar för att det kan hända grejer redan tidigare. I februari sa man "2016 släpp" och i april sa White Wolf att "news will be comings soon" (se bild nedan). White Wolfs IP har traditionellt använts mestadels till rollspel och spelmotorn som används i Obsidians Paradox-utgivna spel hade gått att återanvända. Obsidian tweetade efter att Paradox hade köpt White Wolf följande:

"So it seems like something was bought by @PdxInteractive and people want us to look into making a game?

https://twitter.com/Obsidian/status/659784786479738880

Sedan dess har Obsidian anställt en av nyckelpersonerna bakom "Vampire: The Masquerade". Den andra nyckelpersonen är sedan tidigare anställd av bolaget. Det är konstaterat att de kommer återförenas och arbeta på samma projekt. I mina ögon är oddsen mycket goda att Obsidian i skrivande stund arbetar på en uppföljare till Bloodlines och att spelet kan komma att presenteras vilken dag som.

"Leonard Boyarsky, has joined Obsidian Entertainment, where he’ll work alongside fellow Troika Games co-founder and Bloodlines developer Tim Cain."

https://www.vg247.com/2016/04/13/diablo-3-vampire-the-masquerade-obsidian/

Några ögonkast på siffrorna

På sidan 29 i bolagets prospekt som publicerades i samband med börsnoteringen finns en väldigt intressant bild som presenterar andelen av omsättningen som kom från nya/befintliga spel under en 4-års period. Bilden är det enskilt intressantaste i hela bolagets prospekt.

http://www.pepins.com/companies/paradox-interactive/

Det bilden säger är inte att 2015 år var ett super år. Det viktiga i bilden är den underliggande tillväxten i hur mycket pengar den befintliga spelportföljen genererar. I bilden har man delat upp mellan befintliga spel och nya spel. Jag har läst av siffrorna och summerat dem i tabellen nedan. Då Paradox har släppt sin Q1 rapport för 2016, har jag även fyllt i Q1 siffrorna. 

https://www.paradoxinteractive.com/en/delarsrapport-q1-2016/

Q1 siffrorna levde inte upp till de motsvarande siffrorna från 2015, då omsättningen i Q1 2015 var över 200 miljoner. Detta är självklart, med tanke på att bolaget 2015 släppte sitt mest framgångsrika spel någonsin under perioden. Den motsvarande perioden 2016 släpptes enbart nytt innehåll till befintliga spel. Ser man på försäljningen av befintliga spel var 2016 Q1 förmodligen ett rekordkvartal. Under Q2 2016 släppte Paradox Stellaris och Hearts of Iron IV, spelen sålde under perioden åtminstone 700 000 exemplar. Under slutet av året väntar Tyranny. Utöver detta kommer bolaget fortsätta släppa nytt innehåll till CKII (bekräftat), EUIV (bekräftat) och Cities (förväntat). 2015 landande försäljningen av befintliga spel på 190 miljoner, jag har svårt att se att den siffran skulle landa under 275 miljoner 2016 baserat på den starka starten.

http://www.ckiiwiki.com/Developer_diaries
http://www.eu4wiki.com/Developer_diaries

Om Paradox ska visa tillväxt 2016 krävs alltså att de nya spelen omsätter i runda slängar 325 miljoner. Är det möjligt? Det tror jag bestämt! Båda spelen som än så länge har släppts har tagits emot positivt av spelarna. Stellaris har i skrivande stund 85% positiva omdömen på Steam trotts att hela 8102 personer har tagit sig tid att skriva omdömen och att missnöjda spelare i större utsträckning skriver omdömen än nöjda kunder. Hearts of Iron har 81% positiva baserat på 3434 omdömen. På Metacritic (summeringssida för bland annat spelomdömen) har Stellaris 78 och Hearts of Iron IV 84 av 100. Det ska tilläggas att Paradox spel historiskt har varit relativt buggiga vid release och som erfaren Paradoxspelare kan jag konstatera att spelen generellt är mycket bättre efter 2-3 expansioner och ett antal buggfixar än vid release.

Min tanke är att dessa spelen också kommer vara en "slow burners" (likt EUIV, Cities och CKII) och fortsätta sälja månad för månad under flera års tid. Min tro är baserad på hur bolagets spel historiskt har sålt. Som jag tidigare har nämnt sålde Stellaris över 500 000 exemplar och Hearts Of Iron över 200 000 exemplar i juni. Jag gissar att det är rimligt att spelen tillsammans kommer sälja åtminstone 500 000 exemplar till under året.

Skulle detta visa sig helt okej nära sanningen skulle de egenutvecklade nya titlarna omsätta ca 278 miljoner 2016.

1 200 000 * 39,99 (pris i dollar) * 8,30 (omvandling till kr) * 0,70 (pengar Steam tar) = 278 miljoner

Min tanke är att kommande DLC paket + eventuellt försäljning av kosmetiskt innehåll + ökad marginal från Paradox Plaza väger upp siffran, medan att reor och att produkten säljs billigare på vissa marknader väger ner. Drar till med att dessa faktorerna tar ut varandra. Rimliga förväntningar på Stellaris + HOIIV, är alltså att spelen kommer bidra med runt 278 miljoner till Paradox omsättning 2016. Stämmer antagandena ovan behöver Tyranny inbringa intäkter på runt 50 miljoner för att Paradox omsättning 2016 ska vara högre än 2015. Med konservativa antaganden kommer man alltså fram till att Paradox 2016 kommer klara av att omsätta minst i nivå med 2015. Är man lite mer offensiv i sina förväntningar rörande något av spelen så landar man runt 10-15% tillväxt.

http://store.steampowered.com/search/?filter=globaltopsellers&os=win

http://steamspy.com/app/281990

Marginal och summering

2015 hade bolaget en vinstmarginal på 31%. 2015 var ett år då de huvudsakliga produkterna som stod för över 66% av omsättningen inte var utvecklade internt. I fallet Pillars of Eternity finansierades dessutom stora delar av utvecklingen utan inblandning från Paradox. Mitt antagande angående Tyranny är att marginalen på produkten kommer vara bättre än Pillars. Stellaris och Hearts of Irons marginal kommer vara bättre än Cities. Baserat på detta anser jag det är rimligt att anta att bolagets marginal kommer förbättras under 2016, framförallt under Q2 då de egna produkterna kommer stå för en väldigt stor del av omsättningen. Blir omsättningen konstant och marginalen stiger till 35% stiger vinsten efter skatt från 1,8 till lite över 2 kr per aktie, vilket ger ett P/E tal på 16,5 baserat på noteringskursen (33 kr). På de nivåerna var aktien köpvärd, idag handlas kursen på betydligt högre nivåer. I mina antaganden har jag försökt vara försiktig för att jag vill ha en säkerhetsmarginal. Det är mycket möjligt att bolaget uppnår en tillväxt på upp mot 20%, men antar man det har man inte samma säkerhetsmarginal.

Jag hade vid noteringen tänkt vara långsiktig aktieägare men när kursen stack iväg till 58 kr sålde jag mina aktier. Jag började köpa försiktigt runt kursen 44 kr den 16 juni, på ett P/E tal runt 22 baserat på mina konservativa 2016 gissningar. De aktierna har jag sålt igen. Paradox är ett av börsens finaste bolag, ett bolag jag har spenderat delar av barndomen med och ett bolag jag på lång sikt vill ha i min portfölj. Jag saknar dem varje dag de inte finns i portföljen, men jag anser inte att bolaget är köpvärt över 50 kr. Jag kommer köpa ifall dipp kommer, men jag är inte intresserad på dagens kurser.

Min syn: Avvakta

Follow @89Olle

Fotnot: Äger inga aktier i bolaget. Merparten av texten skrevs när jag fortfarande ägde aktier. Avsikten med texten är att presentera bolagets verksamhet och hur de tjänar pengar, inte att ge en komplett bild av alla faktorer som påverkar bolaget. I samband med noteringen presenterades det att Tencent köpt in sig i bolaget. Bolagets ägarbild med bolagets duktiga VD Fredrik Wester, Spiltan och Tencent som storägare är mycket, mycket bra, men detta är inget jag valt att skriva om. Jag är väldigt positiv till bolagets framtid, men förväntar mig en svängig resa både rörande resultatet och kurs. Vi vet ännu inget om bolagets planer efter 2016, vilket innebär att det är väldigt svårt att estimera utvecklingen 2017 och framåt. 

Pricer - Analys

För ett tag sedan släppte Pricer sin Q4 rapport, en reaktion från marknaden uteblev i princip helt. Orderingången hade på ytan minskat något jämfört med Q4 förra året. En stor del av bolagets omsättning kommer varje kvartal från ett fåtal större ordrar. Slutförs få stora ordrar under ett kvartal är det naturligt att orderingången minskar. Jag skriver "slutförs" för att bolagets säljframgångar i själva verket var betydligt bättre än vad orderboken kommunicerade. Orderingången i Q4 var 108 miljoner, men exkluderade ett ramavtal med Norska Bunnpris, till ett värde av 100 miljoner. Anledningen till att Bunnpris ordern exkluderades ur orderboken vara att "den exakta leveransvolymen och tidplanen inte var fastställd". Jämför man med året innan ökade omsättningen och ett negativt resultat vändes till positivt. Kassaflödet såg bra ut och bolagets kassakista var vid årsskiftet 135 miljoner. I Q4 rapporten meddelade bolaget att man återupptar utdelningen efter 2 år uppehåll. Den föreslagna utdelningen är 25 öre per aktie, vilket signalerade till marknaden om positiv framtidssyn. Hade Pricer istället valt att kommunicera en dubbelt så stor orderingång, hade kanske fler lyft på ögonbrynen när de såg rapporten. Det var inte rapporten som gjorde att jag blev intresserad av Pricer.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/33/13/3A/wkr0006.pdf - Q4 rapporten
http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Ovriga-handelser1/News-Archive-2015/2015-08-20-Intervju-med-Pricers-VD-Jonas-Vestin-om-Q2-2015/ - Bunnpris

Pricer är ett bolag som varit noterat sedan 1995. Bolaget är en leverantör av elektroniska hyllkantsetiketter och har i flera omgångar varit "lovande". Tanken är att elektroniska etiketter ska förenkla och skapa kostnadsbesparingar för butiker. Förr eller senare kommer klassiska hyllkants etiketter ersättas av någon modernare teknik. Frågorna är "händer det nu", "finns det pengar att tjäna på detta" och "kommer Pricer få en tillräckligt stor del av kakan". Under de senaste 20 åren har "hypen" och framgångarna varierat och i takt med detta har kursen pendlat väldigt mycket. Under perioder har bolaget varit lönsamt, under andar perioder har marginalen varit nära noll eller negativt. Bolaget har klarat sig i snart 10 år utan nyemission och antalet aktier har legat relativt stabilt. Ett kul exempel på hur bolaget "alltid varit lovande", är att det har skrivits totalt 66 blogginlägg om bolaget på Redeye, det har nästan alltid funnits någon som gjort ett case av Pricer. Idag är bolaget värderat till runt miljarden (kurs 9,15) och det finns 110 miljoner aktier.

http://www.redeye.se/bolag/pricer/community - Redeye inlägg om boalget
https://borsdata.se/pricer/analys - Historisk utveckling av antalet aktier
https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5395/pricer-b - Dagens kurs

Den historiska produkten

Pricers produkt består av elektroniska etiketter som används i butiker/på lager. Historiskt har etiketter generellt gjorts i papper. Elektroniska etiketter har funnits i över 15 år, men enbart några procent av världsmarknaden har gått över till dem. Fördelen med de elektroniska etiketterna har historiskt varit att man kan garantera att priset på etiketten stämmer överens med priset kunden betalar i kassan. Elektroniska etiketter stödjer prisjusteringar i realtid vilket möjliggör en mer aktiv prisstrategi för handlare. Kostnadsbesparingar skapas genom att personalen slipper byta ut alla etiketter X-gånger per år. Jag arbetade i butik mellan jag var 16 och 20 år. Företaget hade en relativt aktiv strategi för prissättning vilket innebar att vi bytte ut alla etiketter 4-6 gånger/år. Detta var flera dagars jobb trotts att det rörde sig om en mindre butik. Medan processen att byta ut etiketterna pågick skiljde priserna mellan hyllkanterna och vad kunderna betalade i kassan. Detta resulterade ofta i manuella prissänkningar när kunder klagade över att priset inte stämde (högre i kassan). Varje gång detta händer sjunker kundens förtroende för butiken, "försöker de lura mig"/"har de inte koll?".

Mycket har dock hänt med elektroniska etiketter på senare år. De första åren sålde bolaget så kallade segmentetiketter. Segmentetiketter innebär att etiketten enbart kan visa siffror och bokstäver, siffrorna och bokstäverna är placerade på fördefinierade platser, se bilden nedan. Det hela ser ut som skärmen på en miniräknare.

För ett antal år sedan kom teknik för grafiska etiketter där butikerna i full utsträckning kunde välja etiketternas innehåll. De grafiska etiketterna var både en välsignelse och en förbannelse för Pricer. De möjliggjorde nya användningsområden och resulterade i nya avtal. Samtidigt var marginalen på dessa mycket lägre. Kostnaden för segmentetiketter hade fallit 90% sedan de introducerades och marginalen var god. När de grafiska etiketterna kom kostade de mer än 4 gånger så mycket som de segmentbaserade. Kunderna var inte villiga att betala hela mellanskillnaden och detta resulterade i marginalpress. Under en längre period varierade Pricers bruttomarginal baserat på produktmixen, mycket grafiska etiketter innebar lägre marginal. Trenden var tydlig och bruttomarginal som toppat på över 35% när marknaden dominerades av segmentbaserade etiketter, föll år för år tillbaka. 2014 var marginalen under 20%. Under tiden föll sakta kostnaden per etikett, samtidigt som volymerna förbättrades. Idag står de grafiska etiketterna för ca 50% av Pricers försäljning.

https://borsdata.se/pricer/analys - Historisk bruttomarginal

Grafiska etiketter har tagit produkten närmare genombrottet. När grafiska etiketter kom saknades fortfarande en viktig nyckelfaktor, etiketterna var svartvita. Pricer hade inte heller möjligheten att ta ut mervärdet som grafiska etiketter innebar mot kund. Detta resulterade i att marginalerna sjönk snabbare än vad de ökande volymerna kunde kompensera för. Teknikuppdateringen som för 5-7 år sedan skulle lyfta Pricer resulterade istället i lägre marginal och sämre affär.

Dagens produkt

Föra att råda bot på detta introducerade Pricer sin "digitala strategi". Tanken är att man genom mjukvara och ny funktionalitet ska skapa mervärde, som man sedan kan ta ut genom att få bättre marginaler i affären. Man är just nu inne i en fas där man har utvecklat produkten under lång tid för att lyfta produkten från att vara en ren kostnadsbesparing, till att bli vad som lyfter butiker till nästa nivå. Den nya generationen etiketter (som finns på marknaden idag) har fått ett antal nya funktioner. Pricers etiketter vet numera sin geografiska position, har NFC inbyggt och de är även utrustade med en lampa som kan blinka för att tillkalla uppmärksamhet. Enheterna som kommunicerar med Pricers etiketter kan även kommunicera med till exempel mobiltelefoner och avgöra deras position. Pricers grafiska etiketter har även nyligen släppts med rött som tredje färg (tillsammans med svart och vitt). Även färgen gult ska vara på gång.

Genom de nya funktionerna möjliggör man att kunder och personal kan ta upp sina telefoner och ta reda på exakt var en vara är placerad. Genom att underlätta för personalen minskar man "kunskapsglappet" som uppstår när personal byts ut, man minskar också tiden som personal i onödan lägger på att hjälpa kunder med saker som kunderna själva klarar av att lösa.

Vad det gäller produkters placering i relation till varandra möjliggör Pricers system att man dels kan kontrollera att produkterna är placerade "rätt". Genom att hela tiden ha koll på produkternas position, kan man (om man kombinerar data med säljdata och lagersaldon) även göra realtidsuppföljning om hur produkters försäljning påverkas av positionering. Låt oss säga att man har en vara på kampanj och flyttar varan från en vanlig hylla, till närmare gången i en livsmedelsbutik. Med Pricers system, där etiketten bidrar med positioneringsdata för produkten resulterar flytten i att man kan notifiera att varan är placerad på en annan plats. Centralt kan man då följa upp hur effekten blir och genom detta kan man dra lärdomar som sedan blir applicerbara på alla butiker i hela kedjan. Uppföljningsdata blir också mer tillförlitligt när etiketters position inhämtas automatiskt, jämfört med manuell uppdatering. Tillförlitlig produktpositionering är i mina ögon första steget som behöver tas för att fysiska butikers data ska närma sig den data som internetbaserade butiker kan spara ner rörande försäljning. Med ökad kunskap kan man anpassa positionering för att sälja fler exemplar av produkterna man har högst marginal på, man kan sedan följa upp att alla butiker uppdaterar sin positionering baserat på lärdomar från enskilda butiker. I dagsläget skickar många huvudkontor ut folk för att inspektera hur butikerna placerar ut varorna och ifall detta stämmer överens med vad som beslutats centralt. Med hjälp av Pricers lösningar kan man göra stora kostnadsbesparingar genom att verifiera positionering på distans.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/33/13/3A/wkr0006.pdf - sida 4, Produktpositionering

Pricers etiketter har trotts den utökade samlingen funktioner 5-10 års batteritid. Etiketterna kommunicerar med systemet via infraröda strålar. Alla prisuppdateringars bekräftas och systemet vet exakt när etiketten uppdaterats. Man har även kommit långt med mjukvaran/plattformen och byggt en lösning som lätt ska gå att koppla ihop med kundernas system. Lösningen stödjer 10 000-90 000 prisuppdateringar i timmen beroende på etikettyp. På Nebraska Furniture Mart, som ägs av Warren Buffetts Berkshire Hathaway använder man systemet för att garantera att varuhusen alltid har marknadens lägsta priser när butiken öppnar för dagen. Något som hade varit omöjligt utan elektroniska etiketter.

https://www.internetretailer.com/2015/10/28/nebraska-furniture-mart-brings-dynamic-pricing-stores

För att ge en inblick i vad som går att göra, med hjälp av Pricers system, rekommenderar jag följande video:

I filmen presenteras hur en kund förbereder en shoppinglista hemma i mobilen innan hen ger sig ut för att handla. Sedan används Pricers system för att guida kunden genom butiken den effektivaste vägen. Lösningen finns på plats ute i butiker idag. Filmen är från bolaget Carrefour, en av världens största stormarknadskedjor. Bolaget har samarbetat med Pricer för att ta fram lösningen och skapa mervärde till sina kunderna.

http://www.pricer.com/PressRoom/Case-Studies/Electronic-Shelf-Labels-for-Food-Retail/Carrefour-2/

På Pricers hemsida finns väldigt många "case" med olika kunder som har installerat ESL. Det som är tråkigt är att merparten av casen, syftar på Pricer före den digitala strategin lanserades. Casen beskriver kunder som gått över från pappersetiketter till elektroniska. Carrefour är ett av Pricers första stora case för den nya digitala strategin. 2016 är målet att bolagets digitala lösningarna ska "ha öppna solida referenser från verkliga kunder, välkända kunder, som är öppna mot marknaden att vi använder de här digital lösningarna". När väl referenscase finns på plats är Pricers mål att kunna sälja in mer än bara hylletiketter genom att kunna peka ut hur andra bolag tjänat pengar/sparat kostnader genom att använda Pricers digitla lösningar. Strategin är 1 lansera produkten, 2 fixa referenser, 3 kunna ta betalt baserat på referensernas besparingar/extra tjänade kronor.

https://www.introduce.se/foretag/pricer/intervjuer/ - Intervjuer där bolaget pressenterar strategin
http://www.pricer.com/en/PressRoom/Case-Studies/  - Case på Pricers hemsida

Marginal och omvärld

Det finns alltså en produktkategori (elektroniska etiketter) som författaren till detta blogginlägget (jag) tror på, där Pricer har en produkt. Det behöver ju verkligen inte betyda att Pricer är ett intressant bolag att äga aktier i. Mycket tyder faktiskt på att det inte är det. Pricer har bland annat haft fallande marginaler under perioden 2009 till 2014. Marginalerna låg senast bolaget såg lovande ut låg över 35%, den är idag nere runt 22%. Bolagets produkter är utsatta för prispress och så sent som vid förra rapporten berättade ledningen om hur bolaget förlorar upphandlingar då konkurrenter bjuder under.

"Samtidigt är den lägre orderingången i andra halvåret tecken på en viss motvind. Under fjärde kvartalet 2015 slutfördes ett par stora globala ESL-upphandlingar av auktions-typ, med hårt styrda krav för att få delta och pris som avgörande faktor, där Pricer valde att prioritera marginal före volym"

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/33/13/3A/wkr0006.pdf - sida 2, VD Kommentar

Likt de flesta andra elektroniska produkter blir alltså möjligheten att ta betalt sämre år för år, vilket pressar marginalerna. Bolaget befinner sig alltså i ett läge där konkurrenter bjuder under och marginalerna fallit. Fallande priser kommer såklart fortsätta, för varje år kommer möjligheten att ta betalt minska och minska. Men likt alla andra elektronikprodukter kommer såklart tillverkarna även sänka sina kostnader och komponenterna som bygger upp etiketterna kommer fortsätta falla i pris, samtidigt som kvalitén blir bättre och antalet funktioner ökar. Detta pågår ett tag, vilket pressar leverantörerna tills lägre priser och fler funktioner. Min tanke är att utvecklingen kommer göra att elektroniska etiketter något år relativt snart kommer gå från enstaka butiker till norm. För varje år som går har argumenten för att börja använda elektroniska etiketter förbättrats. I väntan på genombrottet, förväntas marknadens värde växa med 15% per år. Pricer är en av de två största spelarna på marknaden och tillsammans med konkurrenten SES (Store Electronic Systems) kontrollerar man stora delar av marknaden. SES hade 2014 81 miljoner euro i intäkter (runt 750 miljoner), vilket ska jämföras med Pricers 583 miljoner samma år. 2015 växte SES till över miljarden, medan Pricer levererade en omsättning på 870 miljoner. Från Pricers intåg på marknaden tills för ett par år sedan var man spelaren med högst omsättning och flest levererade etiketter. Trots att SES de senaste åren har levererat mer, har Pricer fortfarande en större installationsbas. Installationsbasen är viktig då etiketterna efter en cykel på ett antal år kommer behöva bytas ut, då är den existerande leverantören ofta förstahandsvalet. Pricer är alltså den största aktörer, med den näst högsta omsättningen, på en växande marknad med god framtidspotential, men där prispressen mellan aktörerna är hög och marginalerna över tid försämrats.

http://www.prnewswire.com/news-releases/electronic-shelf-label-market-worth-3996-million-usd-by-2020-568302451.html - rapport om ESL marknaden
http://www.store-electronic-systems.com/sites/default/files/files/UK%20annual_report_2014.pdf - SES redovisning
www.edisoninvestmentresearch.com/?ACT=18&ID=11039 - Edison SES analys

Konkurrensen med SES

SES tog under slutet av 2015 världens genom tiderna största order inom ESL. Samtidigt som Pricer pratade om att orderingången under samma period var sämre än väntat. SES orderbok är just nu på rekord nivåer, medan Pricers inte har vuxit enligt planen. I Pricers Q4 rapport väljer bolaget att trycka på hur man prioriterar lönsam tillväxt. Man kommenterar upphandlingarna med att konstatera att:

"Upphandlingarna har avsett affärer där densiteten av etiketter är låg och de planerade prisuppdateringarna relativt få, vilket resulterade i påtaglig prispress i kombination med oproportionerligt stora risker i affärsupplägget. Pricers konkurrensfördel är starkast när antalet etiketter per installation är hög, gärna också i kombination med en aktiv prisstrategi, och faktorer som stabilitet i systemet och funktionalitet utöver prisuppdateringar läggs till som viktiga utvärderingskriterier"

http://www.pricer.com/sv/Om-Pricer/Investerarrelationer/Rapporter/Rapport/?feedItemId=1104231

http://www.store-electronic-systems.com/fr/node/1491

Stämmer bolagets påstående, försöker man bli spelaren som tillför mer mervärde till kunderna. Enligt Pricers världsbild fokuserar den värsta konkurrenten på att vinna alla upphandlingar, även de där marginalerna är dåliga och risken är hög. Väljer man att tro på Pricers förklaring låter det ok, ser man det däremot som en bortförklaring finns skäl att vara orolig. Frågan är alltså ifall Pricer kan bli spelaren som vinner ordrarna där kraven är lite högre och marginalerna lite bättre. SES har nyligen vunnit ytterligare ordar, bland annat för Jysks butiker i Norden och ett ramavtal för Casinos butiker i Frankrike. Casiono har tidigare varit enbart Pricer kund, nu är bolaget istället kund till båda de största leverantörerna. Hade man bara tittat på allt som SES har vunnit hade läget sett skrämmande ut från Pricers synvinkel.

När jag jämfört produkterna (de grafiska etiketterna) har jag dock hitta följande skillnader:

• Pricer har bättre batteritid 7 år, SES har 5 år
• Pricer har fler uppdateringar per timme 20 000 vs under 10 000
• Pricer har en inbyggd lampa för att dra till sig uppmärksamhet
• Pricer system håller koll på alla etiketters position, medan man i SES system registrerar positionen manuellt i samband med att man placerar ut etiketten.
• Pricer system kan användas för att hålla koll på kundens position

http://www.ses-imagotag.com/en/products/
http://www.pricer.com/Global/Pricer%20Digital%20Shelf-Edge%20Solutions.pdf
http://www.store-electronic-systems.com/en/content/ses-and-atos-present-first-digital-mock-connected-store

Själva etiketternas skärmar köps från ett företag som heter E Ink, som bland annat gör skärmar till Amazon Kindle och Pricers konkurrenter. Att alla ESL leverantörers skärmar tillverkas av samma part är delvis ett problem. Pricer är väldigt beroende av E Inks förmåga att leverera och av prissättningen. E Inks produkt är skyddad av ett antal patent vilket innebär att de inte direkt har några konkurrenter. Det innebär samtidigt vissa fördelar. Det finns färre kvalitativa parametrar att konkurrera på. Batteritid, positionering, tillförlitlighet och uppdateringshastighet blir viktigare parametrar när alla partner levererar samma skärmkvalitet. Allt detta innebär att produktdiversifieringen inte sker i själva etiketterna, utan i plattformen runt dem. Detta ser jag som en stor fördel för Pricer i kampen med SES.


http://www.eink.com/esl_tags.html

Såhär beskriver SES hur etiketternas position i butiken hanteras "Electronic shelf labels (ESL) originally used to display prices and data become a precise geo-referencing indicator for products in the store. The label position is memorised by SES during their set-up". Detta ska jämföras med Pricers system där positionen kontinuerligt räknas ut baserat signalstyrka i kommunikationen mellan systemet och etiketterna (se bild nedan). Skillnaden innebär att Pricers system blir tillförlitligt till nära 100% med SES litar på att korrekt information registrerats vid uppsättningen. Pricers system för positionering av etiketterna bygger på en tvåvägskommunikation mellan etiketterna och hubben. Pricer använder sig av IR, vilket aktiverar etiketterna när de blir träffade, medan SES använder sig av ljudvågor och etiketter som aktivt lyssnar efter anrop (vilket kan förklara att Pricer har bättre batteritid, trots fler funktioner). Resultatet blir att Pricer har en lösning, som värsta konkurrenten förmodligen inte kommer kunna återskapa utan att bygga om sin lösning från grunden. SES system kan inte heller användas i dagsläget för att positionera kunden i butiken.

Det ser alltså ut som om Pricers produkter faktiskt har mer funktioner, men ändå uppnår längre batteritid. En intressant frågeställning vore hur SES etiketters batteritid hade varit om de haft samma funktionalitet som Pricers. Detta tyder på att det faktiskt finns ett mervärde i att köpa Pricers etiketter och att Pricer i dagsläget har ett tekniksprång. I ett pressmeddelande från januari 2016 berättare Pricers VD följande, vilket stödjer påståendet att SES inte kan leverera detta.

"Pricer är det enda företag som erbjuder de tre grundläggande komponenterna för digitalisering av butiken; positionering av personer, positionering av produkter samt möjligheten till interaktion vid hyllkanten”

http://www.pricer.com/sv/PressRoom/Latest-News-20151/Pricer-announces-the-grand-launch-of-its-ground-breaking-real-time-automated-product-positioning-for-retailers/#sthash.J7C0gMw0.dpuf

Pricer säger dock att huvudkonkurrenten fortfarande är etiketter gjorda i papper. Papper(dumpapper) står fortfarande för 97-98% av världsmarknaden för etiketter. På ett sätt kan även ordrar som konkurrenter vinner vara bra för Pricer. I en av video intervjuerna med Pricers VD pratas det om hur konkurrensfördelar uppnås via ESL, vilket får butiker som inte har det att tvingas haka på när ESL har nått en viss penetrationsgrad i regionen. Detta händer just nu i Norge och Frankrike. Där närmar sig ESL normen. En genombrottsorder för en konkurrent kan resultera i ökat intresse även för Pricers produkter på den specifika marknaden.

https://www.introduce.se/foretag/pricer/intervjuer/

Q1 2016 rekordartad orderingång?

För att Pricer ska bevisa att företaget är relevant och att det verkligen var ett frivilligt val att inte försöka tävla i lägst pris, krävs vunna ordrar. Siktar man in sig på högre marginaler kan man klara sig med en mindre omsättning. Under Q1 har vi som följt bolaget sett ett antal ordrar som tyder på att bolaget inte enbart levererade bortförklaringar i Q4 rapporten 2015.

Den första februari fick bolaget en order om uppgradering från segmentbaserade till grafiska etiketter. Ordervärdet var 100+ miljoner plus kompletteringsbeställningar. Sedan följde en beställning från en av Argentinas största dagligvarukedjor. Vid ordern valde ledningen att trycka på hur tvåvägs-kommunikationens pålitlighet var avgörande. Man fick även en mindre order på 11 miljoner från en lågpris kund i Frankrike, som valde Pricer baserat på systemets snabbhet och pålitlighet.

http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1099505
http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1106083
http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1125864

30 mars levererade Pricer ytterligare en order, dels rörde det hemmafix-kedjan Castorama. Vid denna ordern valde Pricer att trycka på SmartFlash funktionaliteten när de kommunicerade det vunna avtalet och förbättrad effektivitet inom bland annat lagerhantering. Summerar man dessa avtal verkar det faktiskt som om funktionalitet varit drivkraften och inte priset.

http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1127464

Kvartalet avslutade med en order rörande Franska Systeme U som tecknat ett 2 års ramavtal med Pricer. I pressmeddelandet berättade Pricer om att Systeme U idag har 700 butiker som använder sig av ESL lösningar och att dessa kommer behöva uppgradera. Systeme U har enligt Pricer planer på butiksdigitalisering som den existerande ramavtals-partner inte kunde leverera. Den existerande partnern var SES (!) som 2014 tecknade ett motsvarande avtal med Systeme U, detta avtalet har gått ut. I sitt pressmeddelande från 2014 berättade SES om att de fram tills avtalet skrevs hade levererat ESL lösningar till 500 Systeme U butiker. Baserat på detta så kan man räkna ut att SES levererat till ca 100 nya butiker om året. Då Pricer skriver att de gamla ESL lösningarna kommer behöva bytas ut innebär Pricers avtal förmodligen långt fler än 100 butiker/år.

Räknar man lågt levererade alltså Pricer ordrar via PM i Q1 som var värda minst 200 miljoner. Pricer har dock som policy att enbart släppa PM om de största ordrarna om inte ordern har ett speciellt strategiskt värde. Pricer kommunicerar inte heller tilläggsbeställningar till existerande ordrar. Mellan december 2014 och april 2015 släppte Pricer 0 PM rörande ordrar och ändå nådde bolaget upp i en omsättning på 147 miljoner och en orderingång på 269 miljoner. Det finns dessutom också stor chans att delar av Bunpris ramavtalet (värt 100 miljoner) kommer trilla in i Q1 orderingången. Mycket tyder alltså på att orderingången Q1 landade över 250 miljoner, förmodligen mer. Q1 har varit bolagets sämsta kvartal 2015 och 2014.

Fortsätter tempot året ut och Q1 fortsätter vara det svagaste kvartalet bör bolagets omsättning passera 1,1 miljard med marginal. Sker detta uppnår bolaget en tillväxt på över 25% 2016, vilket jag anser är troligt.

http://www.store-electronic-systems.com/en/content/syst%C3%A8me-u-chooses-ses-next-two-years
http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1127854

Ett annat intressant perspektiv som pekar på potentialen är att Pricer får merparten av sin omsättning från ett fåtal kärnmarknader. Frankrike, Belgien och Norge stod 2015 för 75% av Pricers nettoomsättning. Det pågår just nu större upphandlingar i ett antal länder utanför kärnområdet (bland annat Tyskland, USA och England). Pricer har även ett antal pilotprojekt ute hos ett antal kunder. Pricer säljer både i direktkontakt med kunder och via partner. Bland annat sker en stor del av försäljningen i Sverige och Norge via ett företag som heter StrongPoint (börsnoterat). StrongPoint drog hem en order till Pricer i 100 miljoners klassen i november 2015. De håller just nu på att expandera mot Baltikum (Litauen) och på har nyligen blivit Pricer återförsäljare för Malaysia, vilket kan hjälpa till att öppna upp nya marknader för Pricer.

http://www.psigroup.no/no/psi/produkter/pricer-elektroniske-hylleforkanter/
http://www.pricer.com/Global/AR%202015_SWE_publicerad%20160407.pdf
http://www.investlithuania.com/news/lithuanian-it-team-to-develop-global-retail-solutions-to-be-used-by-millions/?utm_source=flipboard&utm_medium=referral&utm_content=0401strongpoint&utm_campaign=timeline

Ledning och Ägare

På Introduce.se finns 17 intervjuer publicerade med de olika VD:arna som Pricer haft genom åren. Dessa nås lättast genom Youtube-kanalen nedan. I intervjuerna har jag fått ett bra intryck av Jonas Vestin (bolagets nuvarande VD som anställdes 2014). Han verkar ödmjuk och öppen även med de delarna som inte gått lika bra. I den senaste intervjun lyfter han bland annat fram produktproblem 2014 och pratar om ödmjukhet. Bolagets tidigare VD hette Fredrik Berglund. När man lyssnade på Fredrik fick man snarare intrycket av att Pricer var bäst i världen på området, stora mängder ursäkter presenterades när resultat inte nådde upp till förväntningarna. Vid flera av de gamla intervjuerna konstateras att bolaget inte nått upp till förväntningar, men det finns alltid något att skylla på. En av anledningarna till problemen under denna perioden var problem med produkten som kostade stora summor och fick bolaget att tappa fart. När Pricer hade problem med produkten passade SES på att springa om (sett till omsättningen).

Jag får hästhandlarintryck av Fredrik Berglund, men jag tycker Jonas Vestin verkar sympatisk. Jonas Vestin äger tyvärr bara 50 000 aktier, han äger dock 380 000 optioner som är värdelösa vid dagens kurs, incitament finns även om han inte gått in med egna pengar i önskad utsträckning.  En helt ny styrelse tillträdde 2014 för att råda bot på problemen, veckans affärer beskrev händelsen som en "kupp". Valberedningens/storägaren Salvatore Grimaldis förslag röstades ner och vann gjorde istället ett förslag som presenterades på stämman. I december 2015 sålde Salvatore Grimaldis alla sina aktier och lämnade bolaget han blivit utkastad ur.

Styrelsen leds av Bo Kastensson, som även är ordförande i Doro och som har ett förflutet i Pricer. Hans Granberg som äger 3 000 000 aktier är även en del av den nya styrelsen. Alla i styrelsen har sedan den tillträdde handlat aktier i Pricer. Under 2015 skedde 18 insiderköp och ingen i styrelsen/ledningen sålde aktier. Bo handlade 2015, 100 000 aktier. I samband med stämman 2014 uttalade sig Bo om att Pricer hade haft en negativt utveckling ett tag. Alla de som är kopplade till "gamla Pricer", med fallande marginal och tappad position som världsledande byttes därmed ut i samband med stämman 2014. Jonas Vestin tillträdde ungefär samtidigt som den nya styrelsen, sedan dess har marginalen och tillväxt vänt upp.

https://www.youtube.com/watch?v=wMd68TkNRKM&list=PLOQpiczkJgdXdm6v1OBoHOyIrJVi6BYjB
http://www.va.se/nyheter/2014/05/15/hela-styrelsen-kuppades-ut-i-smyg/

Medan tiden går så...

...fortsätter Pricer att jobba med att förbättra produkten och att sänka kostnaderna. Färgen gul ska tydligen vara på väg för att ytterligare förbättra de grafiska etiketterna. I Q4 rapporten berättade man om hur man skulle öka tempot i "rationaliseringsarbetet". Man uttryckte även hur projekten med att hålla ner kostnader kompenserade för den höga dollarkursen. Tanken är att arbetet ska göra Pricer mer konkurrenskraftigt i upphandlingarna där pris är den avgörande faktorn. Vänder dollarn ner, vilket många verkar tro på så kommer det hjälpa Pricer. Samtidigt arbetar man vidare med att förbättra produkten. 2015 var alltså året med ofördelaktig valuta, "viss motvind" och året man prioriterade marginal före volym. Vad blev resultatet detta småjobbiga året? 2015 blev året då marginalen för första gången sedan 2009 förbättrades (tack Börsdata för att ni finns!). Samtidigt ökade omsättning i rekordtakt och steg med 49% jämfört med 2014. Hur hade 2015 sett ut med medvind?

https://borsdata.se/analyze/comp/pric

Lite siffror och (försiktiga) 2016 gissningar

Den första frågan jag ställer mig är om Pricer kan växa. Det tycker jag bolaget senaste år har indikerat att de kan. De senaste 12 månaderna har man som sagt vuxit med 49%. Marknaden kommer med stor sannolikhet att fortsätta växa under ett bra tag och jag ser det som sannolikt att Pricers snittkvartals omsättning kommer förbättras de närmaste åren. Q2 2015 nådde man för första gången en omsättning över 200 miljoner, vilket följdes upp av ett rekordkvartal på 308 miljoner i Q3. Detta innebär att Pricer framåt våren/sommaren kommer få svåra jämförelsetal att leva upp till. Om Pricer i Q3 2016 rapporterar 0 tillväxt jämfört med de senaste 12 månaderna, efter ett genomsnittlig kvartal kommer jag såklart vara besviken. Men det är viktigt att komma ihåg att affären faktiskt är väldigt ojämn från kvartal till kvartal. Min syn är att ett enskilt kvartal varken kommer kunna bekräfta tillväxtens slut eller acceleration. Min förhoppning är att Q1 omsättningen kommer ligga en bit högre än 2015.

Angående resultatet så kommer jag dra till med en grov förenkling. Min tanke är att omsättningen vid ett okej 2016, kanske kommer öka med mellan 15 och 30%. Kommer det en riktigt stor order, kommer omsättningen öka snabbare än 30 % 2016. Som jag tidigare nämnt tog SES en miljardorder förra året, det är inte omöjligt att även Pricer kan vinna en enskild order som motsvarar mer än ett till två genomsnittligt kvartals omsättning. Det är till och med (i mina ögon) sannolikt att det kan hända någon gång de kommande 4-8 kvartalen. Oavsett så är det väldigt svårt att bedöma och jag väljer att lägga mig väldigt lågt. Jag tror Pricer kommer leverera betydligt bättre, men om bolaget levererar 15% tillväxt i år, når bolaget upp till en omsättning på prick miljarden. Bolaget har konstaterat i Q4 att de inte vill tävla genom att bjuda under konkurrenterna. I Q1 har vi sett flertalet stora avtal tecknas där bolaget tryckt på hur fördelar med produkten varit avgörande. Min bedömning är de delarna av orderboken som presenterats i PM, inte har sänkt den genomsnittliga bruttomarginalen. Fortsätter bolaget på den inslagna vägen, tror jag man kan leverera 1 miljard i omsättning, med konstant eller något förbättrad bruttomarginal. 1 miljard i omsättning och 22% i bruttomarginal ger ett bruttoresultat på 220 miljoner. 

När jag räknar på rörelseresultatet drar jag till med nästa grova förenkling. Kolla på tabellen nedan. Tabellen presenterar rullande rörelseresultat (tack börsdata!). Nedanför har jag (Excel) räknat ut skillnaden mellan bruttoresultatet och rörelseresultatet. Baserat på det kan man ganska lätt konstatera att det inte vore helt upp åt väggarna att dra av någonstans mellan 150-140 miljoner från bruttoresultatet för att få fram ett rörelseresultat. Jag drar till med 145 miljoner, kvar får man då 75 miljoner i vinst före skatt. 22% skatt på det och bolaget landar på 58,5 miljoner efter skatt (52 öre/aktie) och P/E talet som idag ligger på runt 27 (vid kurs 9,2) är nere på 17,7.

Till detta ska läggas att Pricer, på balansräkningen har stora underskottsavdrag. Under 2015 fanns en utgiftspost för skatt på 12,2 miljoner i koncernens resultaträkning. Årets skatt landade på 5,2 miljoner, skillnaden berodde på att bolagets underskottsavdrag utnyttjades. Detta innebär att även om kostnad för skatt 2015 låg runt 24%, var skattekostnadens kassaflödespåverkan under 11% av rörelseresultatet. Bolagets uppskjutna skattefordran är i dagsläget värderade till 94 miljoner, vilket innebär att bolaget de kommande åren kommer betala väldigt få kronor i skatt. Även om resultatet 2015 landade på relativt låga (i relation till utdelningen på 25 öre) 34 öre per aktier, kom bolaget bland annat med hjälp av underskottsavdrag upp i ett kassaflöde som motsvarade 92 öre per aktie. Bolaget aktiverar utvecklingsprojekt, vilket innebär att kostnaderna för dessa sprids ut över tid. Aktiverade utvecklingsprojekt hade ingen positiv resultatpåverkan 2015, nedskrivningarna av tidigare aktiverade projekt är i nivå med de nya aktiveringarna man gör.  Både resultatet och (som jag tidigare nämnt) orderboken, ser alltså bättre ut än vad en fösta anblick kan ge sken av.

Summering:

Vänta ett år för att ett bolag med 15% tillväxt ska komma ner i P/E 17,7 låter ju faktiskt inte så kul. Skulle detta hända, så kommer man sitta med sina Pricer aktier i december 2016, utan att ha förlorat mycket, med en utdelning på 25 öre i fickan och med en ny utdelning på en förmodligen något större summa på gång. 

Min syn är att tillväxten kommer vara betydligt bättre än så. Vad händer om det går bra? Jag ser 20-30% omsättningsökning som betydligt mer realistiskt och kommer det en enda stororder, på 200-300 miljoner pratar vi inte längre om 20-30%, utan 30-50%. Med 25% tillväxt 2016 landar mitt förväntade P/E tal någonstans runt 14,6. Blir omsättningsförbättringen 50% är P/E-talet under 10 redan vid årsskiftet 2016/2017. Till detta ska tilläggas att kassaflödet på grund av underskottsavdragen förmodligen kommer se bättre ut än resultatet.

Jag ser Pricer, som en billigt prissatt option på ESL genombrottet. Det som är trevligt är att man får organisk tillväxt i den underliggande marknaden och utdelning i väntan på genombrottet. Oavsett vad man anser om bolaget eller dess värdering är bolaget ett av företagen i världen som är bäst positionerade inför ett eventuellt genombrott på marknaden. Varje dag man äger aktier i bolaget finns en liten chans att en där stora ordern som förändrar allt trillar in. Jag ser aktien som prisvärd vid dagens kurs och kommer eventuellt köpa fler aktier.

På torsdag kommer Q1 rapporten.

Rekommendation: Köp


Follow @89Olle

Stort tack till Björn Sthlm och Mikael Ek som hjälpte mig med att läsa igenom min text för att hitta faktafel.

fotnot: I skrivande stund motsvarar min Pricer placering 18,8% av min portfölj. Tanken är att detta ska vara ett långsiktigt innehav där jag väntar in ett eventuellt ESL genombrott. Vid alla aktiehandel finns risker. Var 2015 året som Pricer levde upp till sin högsta nivå, lär detta bli en sur investering. Pricers konkurrent SES har på senare år gått om i omsättning, beror detta på att SES produkt är mer prisvärd kan Pricer bli sittande med en liten del av kakan. Litar man inte på Pricers ledning/Styrelses ord kan Pricers förfall redan ha börjat. En annan stor risk att tänka på är att Pricer är helt beroende av sin underleverantör E Ink. Det finns även risk att Pricers försäljnings-partners äter en allt större del av vinst-kakan eller att en annan teknologi tar steget uppfyller smartifieringen av butiker på ett smidigare, bättre eller mer prisvärt sätt. Men jag tror att man har oddsen med sig, att göra en okej affär när man köper Pricer runt dagens kurser.

2015 – mitt tredje år på börsen, del 1

När jag gick in i 2015 hade jag sömnproblem på grund av börsen. I slutet av 2014 hade jag förlorat 62% av mitt kapital på mindre än 4 månader. Vid årsskiftet hade jag redan varit all in i Kopy Goldfields i ett par månader och det hade kostat mig stora delar av min portfölj. Jag hade inte ens längre möjligheten att fylla på, då allt mitt kapital redan var placerat i aktien.  I mellandagarna satt jag och pratade med min far om det. Jag berättade hur det var och förklarade hur jag skulle ligga kvar och vänta ut ett besked. Under samtalet är jag väldigt känslosam och uttrycker min oförståelse för vad som händer. Bolaget väntade på besked om ifall en partner skulle investera 3 miljoner dollar i ett av bolagets projekt. Hela bolaget var som lägst värderat till 15 miljoner efter kassa. Jag babblade konstant i 30 minuter och han lyssnade och ställde frågor. Han önskade mig lycka till, dömde väldigt lite och var nog inte helt förvånad över sin sons beteende. Summerar man andra halvan av 2014 så var det en katastrof och nedgången tog både på humör, sömn och psyke. I mellandagarna avslutade jag ett förhållande och i början av januari körde jag en runda med psykolog. Jag tror att jag hade avslutat förhållandet oavsett börsutvecklingen, men då ens egen bild av sig själv ofta är något skev så vet jag inte säkert.  Förutsättningarna inför 2015 kunde i alla fall varit bättre.

Min beskrivning av 2013-2014:

http://jakten.blogspot.se/2015/11/2014-mitt-andra-ar-pa-borsen-del-2.html

http://jakten.blogspot.dk/2015/07/2014-mitt-andra-ar-pa-borsen-del-1.html
http://jakten.blogspot.se/2014/08/2013-mitt-forsta-ar-pa-borsen.html

Portföljen:

Det är lätt att beskriva portföljen då den enbart innehöll aktier i ett bolag. I övrigt fanns det vid årsskiftet en stor hög med teckningsrätter från Kopy Goldfields pågående nyemission. Likvida medel uppgick till 5,3% av portföljen. Jag hade alltså ingen möjlighet att använda teckningsrätterna då jag inte hade kontakter. Alla mina pengar hade redan överförts till Avanza. Handeln med teckningsrätterna hade ännu inte påbörjats, men då börskursen hade fallit så var teckningsrätterna i princip värdelösa. Den 7 januari promenerar jag genom Malmö mot jobbet. Klockan är runt 08:50 och börsen ska snart öppna, som vanligt har jag mobilen i handen och följer börsöppningen. Jag hade sett fram emot den 7 januari då dagen var den första dagen som handel med teckningsrätter skulle pågå, har man bara ett innehav och nyligen halverat portföljens värde får man se fram emot det lilla. När jag ser orderdjupet får jag en chock. I orderdjupet finns en köporder och någon är redo att betala en bit över 20 öre styck för ett stort antal teckningsrätter, i själva verket är teckningsrätterna i princip värdelösa. Jag väntar ut och lägger tillslut en säljorder på samma antal för 20 öre runt 10 sekunder innan börsen öppnar. Försäljningen går igenom och min krossade portfölj har plötsligt stigit 20% för 2015. Man kan diskutera om mitt avslut var moraliskt försvarbart och jag förstår om folk har invändningar mot det.

Under januari-mars tradade jag sedan runt mitt innehav för att maximera antalet aktier. Jag sålde bland annat alla mina aktier och ersatte dem med "betalda tecknade aktier" (BTA), då BTA handlades till rabatt mot aktien. Jag tecknade även så många aktier jag kunde i själva emissionen. Underperioden 1 januari 2015 till 24 mars 2015 lyckas jag genom transaktionerna(och försäljningen av teckningsrätter till överpris) öka antal aktier med 30%. Den 24 mars låg 99% av mitt personliga sparande i Kopy Goldfields.

Varför kastade jag inte in handduken?

Mitt case var i korthet att bolagets andel i licensen prospekteringslicensen Krasny borde vara värd en bra bit över 1 kr per aktie. Aktien handlades för som lägst 37 öre under vintern 2015. Jag anser (i skrivande stund) fortfarande att bolagets Krasny licens är värd en bra bit över 1 kr per aktie(vilket speglas i dagens kurs). Det är konstigt hur en sådan fix-ide kan få en att spendera hundratals timmar av ens liv på att lära sig om ett guld-letar-projekt och rysk gruvindustri. Människor är konstiga varelser. Vintern 2015 väntade bolaget på besked om ifall deras partner som hade investerat 4 MUSD i Krasny licensen skulle investera ytterligare 3 MUSD. Under tiden tänkte jag på annat och följde inte längre börsen lika slaviskt.

På Facebook i gruppen "aktier" finns en Kopy Goldfields tråd som startades 18 november av Arashk Nadimi. I tråden samlades vi som hade samma tro. I tråden skedde ett antal diskussioner och många hade avvikande åsikter om bolagets framtid. När argumenten inte bet och jag hittade svar på dem ökade min tilltro till mitt case.  I samband med emissionens avslutande (26 januari) fick vi som följde bolaget svart på vitt på att ledningen hade deltagit fullt. Sedan följde en lång jobbig period av tystnad(en månad). Jag läste på mer och kontaktade ledningen. 12 och 20 februari köpte Tim Carlsson (bolagets CFO) nya aktier och jag var fast besluten på att sitta kvar med aktierna hela vägen fram tills beskedet som skulle avgöra bolagets öde.

25-mars

Det var något svårt att fokusera på jobbet den 25 mars 2015 när bolaget presenterade pressmeddelandet jag hade väntat på och kursen gick 76% på en dag. Dagen efter fortsätter uppgången och aktien toppar runt 90 öre, två dagar tidigare hade man kunnat köpa aktier för 37 öre styck. Min syn på beskedet var att det var väntat och att alla fakta låg på bordet redan innan pressmeddelandet släpptes. Under 25-26 mars ändrar jag innehavet så det blir en mer normal andel av portföljen. Bilden nedan är från Facebook forumet "Aktier" och Kopy Goldfields tråden.

Ur askan in i..?

Redan 8 maj motsvarar mina innehav i Kopy Goldfields återigen över 40% av portföljen. Aktien faller trots den positiva nyheten tillbaka kraftigt och jag köper i takt med att kursen faller. Mitt innehav i antal aktier räknat var nu nästan lika stort som under hösten 2014. Nu kunde man tänka sig att jag kanske hade lärt mig något av misslyckandet 2014. Om det ändå vore så väl. Tyvärr var inte Kopy Goldfields det enda innehavet jag satsat hårt i.

Den första april 2015 köpte jag aktier i Dome Energy. Nej, det var inte ett April-skämt. Kanske möjligtvis ett aprilskämt som min hjärna drog för mig. Dome Energy har anläggningar som utvinner olja i USA. Bolaget höll på att slås samman med ett amerikansk företag som heter "Pacific Energy Development"(Pedevco). Pedevco är ett litet amerikanskt företag som inom skifferolja. Caset var att bolagen höll på att slås samman, men aktierna handlades inte som om det höll på att hända. Dome Energy handlades till över 50% rabatt mot Pedevco. Jag förenklade hela aktieaffären till att "så länge Pedevcos kurs står över X, så ska Dome handlas över Y". Baserat på en förenklad kalkyl över ett arbitrage valde jag alltså att placera som mest 40% av portföljen i bolaget. Ett helt efterblivet beslut. Som tur finns det ibland änglar där ute som räddar förvirrade investerare. Jag vill bland annat tacka "MarkusA" på placera som tjatade emot oss som trodde på Dome och Anton Hasselgren på twitter (@AntonHasselgren). När priserna gick isär valde jag att gå lång Dome Energy när det vettiga borde ha varit att kortat Pedevco(som Alpha Researcher gjorde, se länken nedan) eller hålla mig så långt ifrån Dome som det bara hade gått. Baserat på bra timing, så lyckades jag dock komma undan med skinnet i behåll och affären bidrog med 3% till min avkastning 2015. Det hade lika gärna kunnat kosta mig 25% av portföljen. Sedan jag sålde har kursen halverats. Marknadens prissättning reflekterade marknadens misstro mot att affären skulle genomföras. Marknaden fick rätt i december 2015 när bolagen presenterade att de hade avbrutit transaktionen. Jag har lovat mig själv att aldrig mer bete mig på detta viset.

http://www.alpharesearcher.com/dome-energy-pedevco-risks-imminent-financial-blowout/

Korta besök under första tredjedelen av 2015.

2014 var Interfox Resources ett av mina innehav under delar av sommaren. I Maj 2015 var det dags att åter igen doppa tårna. Aktierna inhandlades på 53 och 57 öre i ett försök att fånga kniven. Aktien hade handlats för runt 2 kr några månader tidigare och jag tog tillslut steget in i bolaget som jag trott på sommaren 2014, men övergivit. Jag tror helt uppriktigt att jag hade haft Sveriges bästa Interfox-gav om jag hade behållit aktierna. Aktierna var sålda en vecka senare. Mina 40 000 Interfox, inköpta för lite över 20 000 gav mig lite mer än 3 000  kr i vinst. Aktierna hade idag varit värda över 280 000. Jag har svårt att förstå att bolaget värderas så högt som det gör idag. Men många av de som följde bolaget har fått väldigt rätt, jag gjorde ett misstag när jag inte kollade närmre våren 2015, samtidigt förstår jag mitt eget beslut att jag inte ville ha för lång exponering mot bolaget(i tid). Jag litade inte då, och litar fortfarande inte på ledningen.

Början av årets bästa affärer, eller i alla fall den som jag i efterhand är mest nöjd med är Paradox Entertainment. Bolaget ska inte blandas ihop med Paradox Interactive. Paradox Entertainments huvudsyfte var att förvalta Conan licensen. Bolagets sålde under våren 2015 sin verksamhet. När pressmeddelandet om budet presenterades kollade jag snabbt upp bolagets skuldsättning och drog av bolagets skulder från köpeskillingen. När jag såg att callen indikerade att bolaget skulle öppna över 20% under bolagets nya kassa(ifall affären genomfördes) köpte jag så mycket aktier jag kunde komma över. Jag kom över aktier på 17 öre och sålde senare samma dag samma aktier för mellan 21 och 23 öre. Senare under sommaren lyckas att göra samma trade igen. Jag blir dock sittande med ett antal aktier under sommaren efter ett försök att genomföra traden en tredje gång och säljer dessa med förlust. Sammanfattningsvis ges paradox Entertainment en god vinst, på kort tid, till låg risk. Det är flera affärer av denna typen som jag vill göra på sikt. Små affärer med liten risk där kunskapsövertag möjliggör ok vinst.

Under perioden deltar jag även i 2 nyintroduktioner. Det första bolaget jag tecknar är Gaming Corps, en liten speltillverkare som inom en snar framtid hade tänkt släppa sitt första stora spel. Emissionen övertecknas och bolagets stiger skarpt på första handelsdagen. Jag säljer mina aktier på 13,30 vilket i efterhand visa sig bli ett bra beslut. Jag kände att jag förstod bolaget vilket gjorde att jag kunde bedöma när kursen hade stigit för mycket. Jag började muttra om hur galet det var redan när kursen öppnade över 10 kr första handelsdagen. Jag tecknade även Volati pref, men sålde den kort efter emissionen. Idag äger jag ett stort antal Volati preferensaktier. Jag gillar hur Volati till skillnad från andra svenska preferensaktier inte är exponerad mot den svenska fastighetsmarknaden. Pengarna som Volati tog in i emissionen har används väl, vilket innebär att kassaflödet som ska finansiera presferensaktiernas utbetalningar känns stabilt.

Under perioden började jag också bygga en position G5EN. Bolaget tillverkar och publicerar mobilspel. I början av perioden skrev jag en analys av bolaget där jag ansåg att det var billigt under 40 kronor. G5EN följde med mig under en längre tid, mitt huvud case vara att den underliggande lönsamheten inte speglades i värderingen då den doldes av ökande marknadsföringskostnader. Nära ett år senare äger jag fortfarande aktier i bolaget, även om antalet har varierat under hela perioden. Jag hade tur med G5EN då min investering råkade ske före ett ökat intresse för bolaget. Men mer om det i del 2.

Summering:

Våren 2015 räddades min portfölj. Upplevelsen av att vara extremt nära att förlora allt, men att sedan återhämta det blir förhoppningsvis en bra lärdom att ta med mig till framtiden. Sedan dess har jag försökt att hålla enskilda innehav under 50% av portföljen och nu på senare tid (våren 2016) försöker jag snarare att hålla innehaven under 30%. Man kan inte påverka allt som händer på börsen och alla händelser går inte att förutse. När man tittar tillbaka på katastrofen som skedde hösten 2014 kan jag konstatera att det hela hade gått att förutse. Hade jag haft bättre koll på förväntad tidsåtgång, burn-rate och kassa så hade jag under hösten 2014 agerat annorlunda. Emissionen som placerade mig i det svåra läget hade gått att undvika ifall jag hade haft bättre koll. Det är inget fel att handla aktier i ett bolag som eventuellt kan tänkas göra nyemission, däremot måste man vara medveten om risken. Även Dome Energy blev en intressant lärdom då caset är svart på vitt över hur min hjärna försöker effektivisera och skala ner/förenkla omvärlden. De intelligenta människorna som jag känner som hade mer erfarenhet av börsen, valde en väg, medan jag valde en annan. Jag tror även Dome Energy kan vara en påminnelse om vikten att lyssna på andra, i alla fall när de man pratar med har större erfarenhet än sig själv. Ser man ett populärt bolag, som många pratar om, men som ingen intelligent människa man känner är intresserad av, är caset förmodligen inte så bra som många påstår. I Domes fall tittade smarta människor på bolaget och reagerade med avsmak, detta borde jag ha tagit till mig av tidigare. Som tur är, föll dock polletten ner i tid. Såhär i efterhand är jag väldigt tacksam att min portfölj överlevde, att jag fått fortsätta att lära mig mer om aktier och att ett av mina största intressen fortfarande brinner. Hade våren 2015 sett annorlunda ut hade kanske lågan slocknat. Jag ser både förlusterna hösten 2014 och återkomsten våren 2015 som exempel på hur starka/svaga sidor av mig själv kan ge utslag i avkastning. Det var mitt fel att jag förlorade pengarna och även min förtjänst att jag fick tillbaka dem. I framtiden hoppas jag att jag kan bete mig på ett sätt som oavsett om jag har rätt eller fel skapar mindre binära fluktuationer i portföljen.

Fotnot: jag äger aktier i Kopy Goldfields, G5EN och Volati.

Follow @89Olle

Tankar om Qliro och CDON Marketplace

Det blir ett spekulativt, kort och kanske inte så kvalitativt inlägg. Inlägget förutsätter relativt goda förkunskaper om Qliro Group. 

Under början av 2016 föll Qliro aktien ihop totalt och aktien var som mest ner 45%. Jag köpte min fösta post runt 8,10, sålde innan rapport och tog sedan nya tag runt 7,26 kr. Jag hade tur med mitt köptillfälle. Slakten stannade runt 7 kr och aktien handlas just nu runt 8,45. Jag har tidigare uttryckt förundran över att aktien så snabbt vänt uppåt, "inget har ju förändrats". De senaste dagarna har jag funderat lite över bolaget och har hittat min game changer. Inlägget nedan beskriver vad jag tror har orsakat vändningen, jag tror på fortsatt stigande kurs.

Min relation till Qliro:

Qliro var det andre bolaget jag ägde aktier i och min första stora besvikelse på börsen. Jag köpte mina första Qliroaktier våren 2013. 

"När bolaget sedan närmade sig Q1 rapporten 2013 så valde jag att fylla på. Jag mins att en analytiker från en bank hade besökt deras lager och kommit fram till att det såg bra ut. Efter detta höjdes riktkursen och kursen började stiga. Dagarna innan rapporten började kunder till samma bank sälja av aktier och jag följde spänt snacket på placera.se. Folk skrek sälj och varnade för att det nog var något dålig på gång. Vissa pratade om att anmäla det som hände till finansinspektionen. Dessa hade rätt och på rapportdagen kom information om nyemission ut. På rapportdagen så backade kursen över 20 %"

http://jakten.blogspot.se/2014/08/2013-mitt-forsta-ar-pa-borsen.html

På den tiden hete bolaget fortfarande CDON och Gymgrossisten var fortfarande "små-hett". Idag har det mesta förändrats, man har gjort om mycket i både bolagsstrukturen och Gymgrossisten är numera en Svensson-variant där de "som är seriösa med sitt tränande" inte längre handlar. Jag handlar dock fortfarande på Gymgrossisten  och har bland annat min dator är köpt på CDON. Min syn kan vara vinklad baserat på en mentala(omedveten) strävan att få tillbaka pengarna (i samma aktie) som jag förlorade dem i 2013. Är det fallet, så ber jag om ursäkt ifall jag är oproportionerligt positiv till Qliro Group. 

CDON Marketplace Q4:

En sak som har förändrats sedan 2013 med CDON.com är att man har gått ifrån att vara en renodlad webbhandlare med målet att sälja allt från egna lager, till att ta in externa partners som får använda plattformen som "sin butik". Konceptet kallar man för CDON Marketplace. CDON.com segmentet inom Qliro Group har sedan 2013 haft en relativt konstant omsättning, vilket kan få en att tro att det är ett segment i stagnation som har fastnat i någon form av lågmarginal verksamhet med mulen framtid. Min syn är snarare att man befinner sig i en fas där man försöker slussa över "problemen" (lager, kapitalbildning, låg marginal och prispress) till underleverantörer, mot att erbjuda dem en försäljningsplattform för att nå ut till CDONs kundstock(som är fortsatt stor). CDON Marketplace har idag 800 externa återförsäljare och andelen av CDONs totala omsättning har ökat från 7% 2014 till nära 11% idag. Med hjälp av CDON Marketplace har tillväxten i lagervärdet för CDON.com avstannat och man kunde i Q4 sälja varor för 7% fler kronor utan att behöva öka mängden kapital som är uppbundet av bolagets lager. På så sätt sänker man risken i verksamheten genom att externa aktörer sköter delar av leveransen. 

http://www.qlirogroup.com/Global/Qliro%20Group%20Annual%20Report%202014/Qliro%20Group%20AB%20-%20%C3%85rsredovisning%202014.pdf

24 Februari 2016

Den 24 februari 2016 presenterade CDON Marketplace ett samarbete med Adlibris. I pressmeddelandet beskrevs det hur Adlibris skulle sälja böcker via CDON.com och hur CDON skulle avsluta sin egen bokförsäljning. Detta skulle ske sommaren 2016. I pressmeddelandet berättade man att CDONs nuvarande bokförsäljning stod för 200-250 miljoner/år vilket motsvar ca 10% av hemsidans totala försäljning. Avtalet innebär alltså i praktiken att CDON inte längre kommer behöva lagerföra böcker, att CDON Marketsplace andel av försäljningen stiger från runt 11% till över 20% och CDONs affär förhoppningsvis förbättras. När pressmeddelandet kom hade kursen stängt på 7 kr, sedan dess har kursen inte handlats under 6,95 och min tanke är att det var sista gången kursen handlades under 7 kr(om ingen nyemission kommer).

http://www.qlirogroup.com/sv/Medier/Pressmeddelanden/Adlibris-ansluts-till-CDON-Marketplace/

Varför tror jag att detta är Game changer?

För att jag tror detta enbart är det första avtalet av många. Jag förväntar mig efter denna nyheten, att CDON kommer fortsätta låta externa aktörer ta över segment efter segment på. Kanske säljer NetOnNet tv-apparater via cdon.com eller så tar Ginza(vars hemsida är fruktansvärd) över CD försäljningen. På så sätt kommer man ifrån de historiskt återkommande problemen med lager och logistik som olika segment inom koncernen stött på. Istället för att bli en återförsäljare rör man sig genom denna förändringen mer och mer mot att bli en plattform vilket, stämmer bra överens med bolagets namnbyte och fokus på Qliro (koncernens betalningslösning). Idag använder sig Adlibris av Klarna, min gissning är att man lagom till sommaren-hösten 2016 kommer övergå till Qliro och att det är en (ännu ej presenterad del) av upplägget. Om det ännu inte finns ett avtal om Qliro med Adlibris så förväntar jag mig att förhandlingar pågår.

Min tanke är att man gör följande:

1. Tar in externa aktörer, som får använda använda CDOM Marketplace för att nå en större publik. På så sätt kommer de upp i volymer, samtidigt som CDON kan "påtvinga dem" Qliro som betalningslösning.

2. Detta leder till att CDON sakta kan minska ner mängden produkter man har i lagret, vilket frigör likvida medel som får bolaget att undvika nyemission och kan användas till fortsatta investeringar i Qliro.

3. CDON.com blir tillslut en återförsäljare utan eget lager, med låga marginaler men med stabilt kassaflöde. Plattformen kan sedan användas för att finansiera vidare utveckling och knyta nya kunder till Qliro.

4(?). När detta är genomfört är det dags att börja särnotera/sälja de resterande bolagen i koncernen, medan CDON.com fortsätter sälja deras produkter.

Mycket spekulationer här, bolagets utveckling kan bli helt annorlunda, men kom ihåg var ni hörde det först ;) Får jag helt fel, så anser jag fortfarande att bolaget bör värderas upp baserat på att delarna är mer värda än helheten. För genomgång av delarna rekommenderar jag Snåljåpens inlägg:

http://snaljapen.se/2016/01/qliro-sverigest-mest-hatade.html

Fotnot: jag äger aktier i bolaget.

Follow @89Olle