söndag 24 april 2016

Pricer - Analys

För ett tag sedan släppte Pricer sin Q4 rapport, en reaktion från marknaden uteblev i princip helt. Orderingången hade på ytan minskat något jämfört med Q4 förra året. En stor del av bolagets omsättning kommer varje kvartal från ett fåtal större ordrar. Slutförs få stora ordrar under ett kvartal är det naturligt att orderingången minskar. Jag skriver "slutförs" för att bolagets säljframgångar i själva verket var betydligt bättre än vad orderboken kommunicerade. Orderingången i Q4 var 108 miljoner, men exkluderade ett ramavtal med Norska Bunnpris, till ett värde av 100 miljoner. Anledningen till att Bunnpris ordern exkluderades ur orderboken vara att "den exakta leveransvolymen och tidplanen inte var fastställd". Jämför man med året innan ökade omsättningen och ett negativt resultat vändes till positivt. Kassaflödet såg bra ut och bolagets kassakista var vid årsskiftet 135 miljoner. I Q4 rapporten meddelade bolaget att man återupptar utdelningen efter 2 år uppehåll. Den föreslagna utdelningen är 25 öre per aktie, vilket signalerade till marknaden om positiv framtidssyn. Hade Pricer istället valt att kommunicera en dubbelt så stor orderingång, hade kanske fler lyft på ögonbrynen när de såg rapporten. Det var inte rapporten som gjorde att jag blev intresserad av Pricer.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/33/13/3A/wkr0006.pdf - Q4 rapporten
http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Ovriga-handelser1/News-Archive-2015/2015-08-20-Intervju-med-Pricers-VD-Jonas-Vestin-om-Q2-2015/ - Bunnpris


Pricer är ett bolag som varit noterat sedan 1995. Bolaget är en leverantör av elektroniska hyllkantsetiketter och har i flera omgångar varit "lovande". Tanken är att elektroniska etiketter ska förenkla och skapa kostnadsbesparingar för butiker. Förr eller senare kommer klassiska hyllkants etiketter ersättas av någon modernare teknik. Frågorna är "händer det nu", "finns det pengar att tjäna på detta" och "kommer Pricer få en tillräckligt stor del av kakan". Under de senaste 20 åren har "hypen" och framgångarna varierat och i takt med detta har kursen pendlat väldigt mycket. Under perioder har bolaget varit lönsamt, under andar perioder har marginalen varit nära noll eller negativt. Bolaget har klarat sig i snart 10 år utan nyemission och antalet aktier har legat relativt stabilt. Ett kul exempel på hur bolaget "alltid varit lovande", är att det har skrivits totalt 66 blogginlägg om bolaget på Redeye, det har nästan alltid funnits någon som gjort ett case av Pricer. Idag är bolaget värderat till runt miljarden (kurs 9,15) och det finns 110 miljoner aktier.

http://www.redeye.se/bolag/pricer/community - Redeye inlägg om boalget
https://borsdata.se/pricer/analys - Historisk utveckling av antalet aktier
https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5395/pricer-b - Dagens kurs




Den historiska produkten


Pricers produkt består av elektroniska etiketter som används i butiker/på lager. Historiskt har etiketter generellt gjorts i papper. Elektroniska etiketter har funnits i över 15 år, men enbart några procent av världsmarknaden har gått över till dem. Fördelen med de elektroniska etiketterna har historiskt varit att man kan garantera att priset på etiketten stämmer överens med priset kunden betalar i kassan. Elektroniska etiketter stödjer prisjusteringar i realtid vilket möjliggör en mer aktiv prisstrategi för handlare. Kostnadsbesparingar skapas genom att personalen slipper byta ut alla etiketter X-gånger per år. Jag arbetade i butik mellan jag var 16 och 20 år. Företaget hade en relativt aktiv strategi för prissättning vilket innebar att vi bytte ut alla etiketter 4-6 gånger/år. Detta var flera dagars jobb trotts att det rörde sig om en mindre butik. Medan processen att byta ut etiketterna pågick skiljde priserna mellan hyllkanterna och vad kunderna betalade i kassan. Detta resulterade ofta i manuella prissänkningar när kunder klagade över att priset inte stämde (högre i kassan). Varje gång detta händer sjunker kundens förtroende för butiken, "försöker de lura mig"/"har de inte koll?".

Mycket har dock hänt med elektroniska etiketter på senare år. De första åren sålde bolaget så kallade segmentetiketter. Segmentetiketter innebär att etiketten enbart kan visa siffror och bokstäver, siffrorna och bokstäverna är placerade på fördefinierade platser, se bilden nedan. Det hela ser ut som skärmen på en miniräknare.




För ett antal år sedan kom teknik för grafiska etiketter där butikerna i full utsträckning kunde välja etiketternas innehåll. De grafiska etiketterna var både en välsignelse och en förbannelse för Pricer. De möjliggjorde nya användningsområden och resulterade i nya avtal. Samtidigt var marginalen på dessa mycket lägre. Kostnaden för segmentetiketter hade fallit 90% sedan de introducerades och marginalen var god. När de grafiska etiketterna kom kostade de mer än 4 gånger så mycket som de segmentbaserade. Kunderna var inte villiga att betala hela mellanskillnaden och detta resulterade i marginalpress. Under en längre period varierade Pricers bruttomarginal baserat på produktmixen, mycket grafiska etiketter innebar lägre marginal. Trenden var tydlig och bruttomarginal som toppat på över 35% när marknaden dominerades av segmentbaserade etiketter, föll år för år tillbaka. 2014 var marginalen under 20%. Under tiden föll sakta kostnaden per etikett, samtidigt som volymerna förbättrades. Idag står de grafiska etiketterna för ca 50% av Pricers försäljning.

https://borsdata.se/pricer/analys - Historisk bruttomarginal

Grafiska etiketter har tagit produkten närmare genombrottet. När grafiska etiketter kom saknades fortfarande en viktig nyckelfaktor, etiketterna var svartvita. Pricer hade inte heller möjligheten att ta ut mervärdet som grafiska etiketter innebar mot kund. Detta resulterade i att marginalerna sjönk snabbare än vad de ökande volymerna kunde kompensera för. Teknikuppdateringen som för 5-7 år sedan skulle lyfta Pricer resulterade istället i lägre marginal och sämre affär.


Dagens produkt


Föra att råda bot på detta introducerade Pricer sin "digitala strategi". Tanken är att man genom mjukvara och ny funktionalitet ska skapa mervärde, som man sedan kan ta ut genom att få bättre marginaler i affären. Man är just nu inne i en fas där man har utvecklat produkten under lång tid för att lyfta produkten från att vara en ren kostnadsbesparing, till att bli vad som lyfter butiker till nästa nivå. Den nya generationen etiketter (som finns på marknaden idag) har fått ett antal nya funktioner. Pricers etiketter vet numera sin geografiska position, har NFC inbyggt och de är även utrustade med en lampa som kan blinka för att tillkalla uppmärksamhet. Enheterna som kommunicerar med Pricers etiketter kan även kommunicera med till exempel mobiltelefoner och avgöra deras position. Pricers grafiska etiketter har även nyligen släppts med rött som tredje färg (tillsammans med svart och vitt). Även färgen gult ska vara på gång.




Genom de nya funktionerna möjliggör man att kunder och personal kan ta upp sina telefoner och ta reda på exakt var en vara är placerad. Genom att underlätta för personalen minskar man "kunskapsglappet" som uppstår när personal byts ut, man minskar också tiden som personal i onödan lägger på att hjälpa kunder med saker som kunderna själva klarar av att lösa.

Vad det gäller produkters placering i relation till varandra möjliggör Pricers system att man dels kan kontrollera att produkterna är placerade "rätt". Genom att hela tiden ha koll på produkternas position, kan man (om man kombinerar data med säljdata och lagersaldon) även göra realtidsuppföljning om hur produkters försäljning påverkas av positionering. Låt oss säga att man har en vara på kampanj och flyttar varan från en vanlig hylla, till närmare gången i en livsmedelsbutik. Med Pricers system, där etiketten bidrar med positioneringsdata för produkten resulterar flytten i att man kan notifiera att varan är placerad på en annan plats. Centralt kan man då följa upp hur effekten blir och genom detta kan man dra lärdomar som sedan blir applicerbara på alla butiker i hela kedjan. Uppföljningsdata blir också mer tillförlitligt när etiketters position inhämtas automatiskt, jämfört med manuell uppdatering. Tillförlitlig produktpositionering är i mina ögon första steget som behöver tas för att fysiska butikers data ska närma sig den data som internetbaserade butiker kan spara ner rörande försäljning. Med ökad kunskap kan man anpassa positionering för att sälja fler exemplar av produkterna man har högst marginal på, man kan sedan följa upp att alla butiker uppdaterar sin positionering baserat på lärdomar från enskilda butiker. I dagsläget skickar många huvudkontor ut folk för att inspektera hur butikerna placerar ut varorna och ifall detta stämmer överens med vad som beslutats centralt. Med hjälp av Pricers lösningar kan man göra stora kostnadsbesparingar genom att verifiera positionering på distans.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/33/13/3A/wkr0006.pdf - sida 4, Produktpositionering

Pricers etiketter har trotts den utökade samlingen funktioner 5-10 års batteritid. Etiketterna kommunicerar med systemet via infraröda strålar. Alla prisuppdateringars bekräftas och systemet vet exakt när etiketten uppdaterats. Man har även kommit långt med mjukvaran/plattformen och byggt en lösning som lätt ska gå att koppla ihop med kundernas system. Lösningen stödjer 10 000-90 000 prisuppdateringar i timmen beroende på etikettyp. På Nebraska Furniture Mart, som ägs av Warren Buffetts Berkshire Hathaway använder man systemet för att garantera att varuhusen alltid har marknadens lägsta priser när butiken öppnar för dagen. Något som hade varit omöjligt utan elektroniska etiketter.

https://www.internetretailer.com/2015/10/28/nebraska-furniture-mart-brings-dynamic-pricing-stores

För att ge en inblick i vad som går att göra, med hjälp av Pricers system, rekommenderar jag följande video:



I filmen presenteras hur en kund förbereder en shoppinglista hemma i mobilen innan hen ger sig ut för att handla. Sedan används Pricers system för att guida kunden genom butiken den effektivaste vägen. Lösningen finns på plats ute i butiker idag. Filmen är från bolaget Carrefour, en av världens största stormarknadskedjor. Bolaget har samarbetat med Pricer för att ta fram lösningen och skapa mervärde till sina kunderna.

http://www.pricer.com/PressRoom/Case-Studies/Electronic-Shelf-Labels-for-Food-Retail/Carrefour-2/

På Pricers hemsida finns väldigt många "case" med olika kunder som har installerat ESL. Det som är tråkigt är att merparten av casen, syftar på Pricer före den digitala strategin lanserades. Casen beskriver kunder som gått över från pappersetiketter till elektroniska. Carrefour är ett av Pricers första stora case för den nya digitala strategin. 2016 är målet att bolagets digitala lösningarna ska "ha öppna solida referenser från verkliga kunder, välkända kunder, som är öppna mot marknaden att vi använder de här digital lösningarna". När väl referenscase finns på plats är Pricers mål att kunna sälja in mer än bara hylletiketter genom att kunna peka ut hur andra bolag tjänat pengar/sparat kostnader genom att använda Pricers digitla lösningar. Strategin är 1 lansera produkten, 2 fixa referenser, 3 kunna ta betalt baserat på referensernas besparingar/extra tjänade kronor.

https://www.introduce.se/foretag/pricer/intervjuer/ - Intervjuer där bolaget pressenterar strategin
http://www.pricer.com/en/PressRoom/Case-Studies/  - Case på Pricers hemsida


Marginal och omvärld


Det finns alltså en produktkategori (elektroniska etiketter) som författaren till detta blogginlägget (jag) tror på, där Pricer har en produkt. Det behöver ju verkligen inte betyda att Pricer är ett intressant bolag att äga aktier i. Mycket tyder faktiskt på att det inte är det. Pricer har bland annat haft fallande marginaler under perioden 2009 till 2014. Marginalerna låg senast bolaget såg lovande ut låg över 35%, den är idag nere runt 22%. Bolagets produkter är utsatta för prispress och så sent som vid förra rapporten berättade ledningen om hur bolaget förlorar upphandlingar då konkurrenter bjuder under.

"Samtidigt är den lägre orderingången i andra halvåret tecken på en viss motvind. Under fjärde kvartalet 2015 slutfördes ett par stora globala ESL-upphandlingar av auktions-typ, med hårt styrda krav för att få delta och pris som avgörande faktor, där Pricer valde att prioritera marginal före volym"

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/33/13/3A/wkr0006.pdf - sida 2, VD Kommentar

Likt de flesta andra elektroniska produkter blir alltså möjligheten att ta betalt sämre år för år, vilket pressar marginalerna. Bolaget befinner sig alltså i ett läge där konkurrenter bjuder under och marginalerna fallit. Fallande priser kommer såklart fortsätta, för varje år kommer möjligheten att ta betalt minska och minska. Men likt alla andra elektronikprodukter kommer såklart tillverkarna även sänka sina kostnader och komponenterna som bygger upp etiketterna kommer fortsätta falla i pris, samtidigt som kvalitén blir bättre och antalet funktioner ökar. Detta pågår ett tag, vilket pressar leverantörerna tills lägre priser och fler funktioner. Min tanke är att utvecklingen kommer göra att elektroniska etiketter något år relativt snart kommer gå från enstaka butiker till norm. För varje år som går har argumenten för att börja använda elektroniska etiketter förbättrats. I väntan på genombrottet, förväntas marknadens värde växa med 15% per år. Pricer är en av de två största spelarna på marknaden och tillsammans med konkurrenten SES (Store Electronic Systems) kontrollerar man stora delar av marknaden. SES hade 2014 81 miljoner euro i intäkter (runt 750 miljoner), vilket ska jämföras med Pricers 583 miljoner samma år. 2015 växte SES till över miljarden, medan Pricer levererade en omsättning på 870 miljoner. Från Pricers intåg på marknaden tills för ett par år sedan var man spelaren med högst omsättning och flest levererade etiketter. Trots att SES de senaste åren har levererat mer, har Pricer fortfarande en större installationsbas. Installationsbasen är viktig då etiketterna efter en cykel på ett antal år kommer behöva bytas ut, då är den existerande leverantören ofta förstahandsvalet. Pricer är alltså den största aktörer, med den näst högsta omsättningen, på en växande marknad med god framtidspotential, men där prispressen mellan aktörerna är hög och marginalerna över tid försämrats.

http://www.prnewswire.com/news-releases/electronic-shelf-label-market-worth-3996-million-usd-by-2020-568302451.html - rapport om ESL marknaden
http://www.store-electronic-systems.com/sites/default/files/files/UK%20annual_report_2014.pdf - SES redovisning

www.edisoninvestmentresearch.com/?ACT=18&ID=11039 - Edison SES analys


Konkurrensen med SES


SES tog under slutet av 2015 världens genom tiderna största order inom ESL. Samtidigt som Pricer pratade om att orderingången under samma period var sämre än väntat. SES orderbok är just nu på rekord nivåer, medan Pricers inte har vuxit enligt planen. I Pricers Q4 rapport väljer bolaget att trycka på hur man prioriterar lönsam tillväxt. Man kommenterar upphandlingarna med att konstatera att:

"Upphandlingarna har avsett affärer där densiteten av etiketter är låg och de planerade prisuppdateringarna relativt få, vilket resulterade i påtaglig prispress i kombination med oproportionerligt stora risker i affärsupplägget. Pricers konkurrensfördel är starkast när antalet etiketter per installation är hög, gärna också i kombination med en aktiv prisstrategi, och faktorer som stabilitet i systemet och funktionalitet utöver prisuppdateringar läggs till som viktiga utvärderingskriterier"

http://www.pricer.com/sv/Om-Pricer/Investerarrelationer/Rapporter/Rapport/?feedItemId=1104231
http://www.store-electronic-systems.com/fr/node/1491

Stämmer bolagets påstående, försöker man bli spelaren som tillför mer mervärde till kunderna. Enligt Pricers världsbild fokuserar den värsta konkurrenten på att vinna alla upphandlingar, även de där marginalerna är dåliga och risken är hög. Väljer man att tro på Pricers förklaring låter det ok, ser man det däremot som en bortförklaring finns skäl att vara orolig. Frågan är alltså ifall Pricer kan bli spelaren som vinner ordrarna där kraven är lite högre och marginalerna lite bättre. SES har nyligen vunnit ytterligare ordar, bland annat för Jysks butiker i Norden och ett ramavtal för Casinos butiker i Frankrike. Casiono har tidigare varit enbart Pricer kund, nu är bolaget istället kund till båda de största leverantörerna. Hade man bara tittat på allt som SES har vunnit hade läget sett skrämmande ut från Pricers synvinkel.

När jag jämfört produkterna (de grafiska etiketterna) har jag dock hitta följande skillnader:
  • Pricer har bättre batteritid 7 år, SES har 5 år
  • Pricer har fler uppdateringar per timme 20 000 vs under 10 000
  • Pricer har en inbyggd lampa för att dra till sig uppmärksamhet
  • Pricer system håller koll på alla etiketters position, medan man i SES system registrerar positionen manuellt i samband med att man placerar ut etiketten.
  • Pricer system kan användas för att hålla koll på kundens position

http://www.ses-imagotag.com/en/products/
http://www.pricer.com/Global/Pricer%20Digital%20Shelf-Edge%20Solutions.pdf
http://www.store-electronic-systems.com/en/content/ses-and-atos-present-first-digital-mock-connected-store


Själva etiketternas skärmar köps från ett företag som heter E Ink, som bland annat gör skärmar till Amazon Kindle och Pricers konkurrenter. Att alla ESL leverantörers skärmar tillverkas av samma part är delvis ett problem. Pricer är väldigt beroende av E Inks förmåga att leverera och av prissättningen. E Inks produkt är skyddad av ett antal patent vilket innebär att de inte direkt har några konkurrenter. Det innebär samtidigt vissa fördelar. Det finns färre kvalitativa parametrar att konkurrera på. Batteritid, positionering, tillförlitlighet och uppdateringshastighet blir viktigare parametrar när alla partner levererar samma skärmkvalitet. Allt detta innebär att produktdiversifieringen inte sker i själva etiketterna, utan i plattformen runt dem. Detta ser jag som en stor fördel för Pricer i kampen med SES.


http://www.eink.com/esl_tags.html

Såhär beskriver SES hur etiketternas position i butiken hanteras "Electronic shelf labels (ESL) originally used to display prices and data become a precise geo-referencing indicator for products in the store. The label position is memorised by SES during their set-up". Detta ska jämföras med Pricers system där positionen kontinuerligt räknas ut baserat signalstyrka i kommunikationen mellan systemet och etiketterna (se bild nedan). Skillnaden innebär att Pricers system blir tillförlitligt till nära 100% med SES litar på att korrekt information registrerats vid uppsättningen. Pricers system för positionering av etiketterna bygger på en tvåvägskommunikation mellan etiketterna och hubben. Pricer använder sig av IR, vilket aktiverar etiketterna när de blir träffade, medan SES använder sig av ljudvågor och etiketter som aktivt lyssnar efter anrop (vilket kan förklara att Pricer har bättre batteritid, trots fler funktioner). Resultatet blir att Pricer har en lösning, som värsta konkurrenten förmodligen inte kommer kunna återskapa utan att bygga om sin lösning från grunden. SES system kan inte heller användas i dagsläget för att positionera kunden i butiken.




Det ser alltså ut som om Pricers produkter faktiskt har mer funktioner, men ändå uppnår längre batteritid. En intressant frågeställning vore hur SES etiketters batteritid hade varit om de haft samma funktionalitet som Pricers. Detta tyder på att det faktiskt finns ett mervärde i att köpa Pricers etiketter och att Pricer i dagsläget har ett tekniksprång. I ett pressmeddelande från januari 2016 berättare Pricers VD följande, vilket stödjer påståendet att SES inte kan leverera detta.

"Pricer är det enda företag som erbjuder de tre grundläggande komponenterna för digitalisering av butiken; positionering av personer, positionering av produkter samt möjligheten till interaktion vid hyllkanten”

http://www.pricer.com/sv/PressRoom/Latest-News-20151/Pricer-announces-the-grand-launch-of-its-ground-breaking-real-time-automated-product-positioning-for-retailers/#sthash.J7C0gMw0.dpuf

Pricer säger dock att huvudkonkurrenten fortfarande är etiketter gjorda i papper. Papper(dumpapper) står fortfarande för 97-98% av världsmarknaden för etiketter. På ett sätt kan även ordrar som konkurrenter vinner vara bra för Pricer. I en av video intervjuerna med Pricers VD pratas det om hur konkurrensfördelar uppnås via ESL, vilket får butiker som inte har det att tvingas haka på när ESL har nått en viss penetrationsgrad i regionen. Detta händer just nu i Norge och Frankrike. Där närmar sig ESL normen. En genombrottsorder för en konkurrent kan resultera i ökat intresse även för Pricers produkter på den specifika marknaden.

https://www.introduce.se/foretag/pricer/intervjuer/


Q1 2016 rekordartad orderingång?


För att Pricer ska bevisa att företaget är relevant och att det verkligen var ett frivilligt val att inte försöka tävla i lägst pris, krävs vunna ordrar. Siktar man in sig på högre marginaler kan man klara sig med en mindre omsättning. Under Q1 har vi som följt bolaget sett ett antal ordrar som tyder på att bolaget inte enbart levererade bortförklaringar i Q4 rapporten 2015.

Den första februari fick bolaget en order om uppgradering från segmentbaserade till grafiska etiketter. Ordervärdet var 100+ miljoner plus kompletteringsbeställningar. Sedan följde en beställning från en av Argentinas största dagligvarukedjor. Vid ordern valde ledningen att trycka på hur tvåvägs-kommunikationens pålitlighet var avgörande. Man fick även en mindre order på 11 miljoner från en lågpris kund i Frankrike, som valde Pricer baserat på systemets snabbhet och pålitlighet.

http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1099505
http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1106083
http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1125864


30 mars levererade Pricer ytterligare en order, dels rörde det hemmafix-kedjan Castorama. Vid denna ordern valde Pricer att trycka på SmartFlash funktionaliteten när de kommunicerade det vunna avtalet och förbättrad effektivitet inom bland annat lagerhantering. Summerar man dessa avtal verkar det faktiskt som om funktionalitet varit drivkraften och inte priset.

http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1127464

Kvartalet avslutade med en order rörande Franska Systeme U som tecknat ett 2 års ramavtal med Pricer. I pressmeddelandet berättade Pricer om att Systeme U idag har 700 butiker som använder sig av ESL lösningar och att dessa kommer behöva uppgradera. Systeme U har enligt Pricer planer på butiksdigitalisering som den existerande ramavtals-partner inte kunde leverera. Den existerande partnern var SES (!) som 2014 tecknade ett motsvarande avtal med Systeme U, detta avtalet har gått ut. I sitt pressmeddelande från 2014 berättade SES om att de fram tills avtalet skrevs hade levererat ESL lösningar till 500 Systeme U butiker. Baserat på detta så kan man räkna ut att SES levererat till ca 100 nya butiker om året. Då Pricer skriver att de gamla ESL lösningarna kommer behöva bytas ut innebär Pricers avtal förmodligen långt fler än 100 butiker/år.

Räknar man lågt levererade alltså Pricer ordrar via PM i Q1 som var värda minst 200 miljoner. Pricer har dock som policy att enbart släppa PM om de största ordrarna om inte ordern har ett speciellt strategiskt värde. Pricer kommunicerar inte heller tilläggsbeställningar till existerande ordrar. Mellan december 2014 och april 2015 släppte Pricer 0 PM rörande ordrar och ändå nådde bolaget upp i en omsättning på 147 miljoner och en orderingång på 269 miljoner. Det finns dessutom också stor chans att delar av Bunpris ramavtalet (värt 100 miljoner) kommer trilla in i Q1 orderingången. Mycket tyder alltså på att orderingången Q1 landade över 250 miljoner, förmodligen mer. Q1 har varit bolagets sämsta kvartal 2015 och 2014.

Fortsätter tempot året ut och Q1 fortsätter vara det svagaste kvartalet bör bolagets omsättning passera 1,1 miljard med marginal. Sker detta uppnår bolaget en tillväxt på över 25% 2016, vilket jag anser är troligt.

http://www.store-electronic-systems.com/en/content/syst%C3%A8me-u-chooses-ses-next-two-years
http://www.pricer.com/sv/Pressrum/Press-releaser/Press-release/?feedItemId=1127854


Ett annat intressant perspektiv som pekar på potentialen är att Pricer får merparten av sin omsättning från ett fåtal kärnmarknader. Frankrike, Belgien och Norge stod 2015 för 75% av Pricers nettoomsättning. Det pågår just nu större upphandlingar i ett antal länder utanför kärnområdet (bland annat Tyskland, USA och England). Pricer har även ett antal pilotprojekt ute hos ett antal kunder. Pricer säljer både i direktkontakt med kunder och via partner. Bland annat sker en stor del av försäljningen i Sverige och Norge via ett företag som heter StrongPoint (börsnoterat). StrongPoint drog hem en order till Pricer i 100 miljoners klassen i november 2015. De håller just nu på att expandera mot Baltikum (Litauen) och på har nyligen blivit Pricer återförsäljare för Malaysia, vilket kan hjälpa till att öppna upp nya marknader för Pricer.

http://www.psigroup.no/no/psi/produkter/pricer-elektroniske-hylleforkanter/
http://www.pricer.com/Global/AR%202015_SWE_publicerad%20160407.pdf
http://www.investlithuania.com/news/lithuanian-it-team-to-develop-global-retail-solutions-to-be-used-by-millions/?utm_source=flipboard&utm_medium=referral&utm_content=0401strongpoint&utm_campaign=timeline


Ledning och Ägare


På Introduce.se finns 17 intervjuer publicerade med de olika VD:arna som Pricer haft genom åren. Dessa nås lättast genom Youtube-kanalen nedan. I intervjuerna har jag fått ett bra intryck av Jonas Vestin (bolagets nuvarande VD som anställdes 2014). Han verkar ödmjuk och öppen även med de delarna som inte gått lika bra. I den senaste intervjun lyfter han bland annat fram produktproblem 2014 och pratar om ödmjukhet. Bolagets tidigare VD hette Fredrik Berglund. När man lyssnade på Fredrik fick man snarare intrycket av att Pricer var bäst i världen på området, stora mängder ursäkter presenterades när resultat inte nådde upp till förväntningarna. Vid flera av de gamla intervjuerna konstateras att bolaget inte nått upp till förväntningar, men det finns alltid något att skylla på. En av anledningarna till problemen under denna perioden var problem med produkten som kostade stora summor och fick bolaget att tappa fart. När Pricer hade problem med produkten passade SES på att springa om (sett till omsättningen).

Jag får hästhandlarintryck av Fredrik Berglund, men jag tycker Jonas Vestin verkar sympatisk. Jonas Vestin äger tyvärr bara 50 000 aktier, han äger dock 380 000 optioner som är värdelösa vid dagens kurs, incitament finns även om han inte gått in med egna pengar i önskad utsträckning.  En helt ny styrelse tillträdde 2014 för att råda bot på problemen, veckans affärer beskrev händelsen som en "kupp". Valberedningens/storägaren Salvatore Grimaldis förslag röstades ner och vann gjorde istället ett förslag som presenterades på stämman. I december 2015 sålde Salvatore Grimaldis alla sina aktier och lämnade bolaget han blivit utkastad ur.

Styrelsen leds av Bo Kastensson, som även är ordförande i Doro och som har ett förflutet i Pricer. Hans Granberg som äger 3 000 000 aktier är även en del av den nya styrelsen. Alla i styrelsen har sedan den tillträdde handlat aktier i Pricer. Under 2015 skedde 18 insiderköp och ingen i styrelsen/ledningen sålde aktier. Bo handlade 2015, 100 000 aktier. I samband med stämman 2014 uttalade sig Bo om att Pricer hade haft en negativt utveckling ett tag. Alla de som är kopplade till "gamla Pricer", med fallande marginal och tappad position som världsledande byttes därmed ut i samband med stämman 2014. Jonas Vestin tillträdde ungefär samtidigt som den nya styrelsen, sedan dess har marginalen och tillväxt vänt upp.

https://www.youtube.com/watch?v=wMd68TkNRKM&list=PLOQpiczkJgdXdm6v1OBoHOyIrJVi6BYjB
http://www.va.se/nyheter/2014/05/15/hela-styrelsen-kuppades-ut-i-smyg/


Medan tiden går så...


...fortsätter Pricer att jobba med att förbättra produkten och att sänka kostnaderna. Färgen gul ska tydligen vara på väg för att ytterligare förbättra de grafiska etiketterna. I Q4 rapporten berättade man om hur man skulle öka tempot i "rationaliseringsarbetet". Man uttryckte även hur projekten med att hålla ner kostnader kompenserade för den höga dollarkursen. Tanken är att arbetet ska göra Pricer mer konkurrenskraftigt i upphandlingarna där pris är den avgörande faktorn. Vänder dollarn ner, vilket många verkar tro på så kommer det hjälpa Pricer. Samtidigt arbetar man vidare med att förbättra produkten. 2015 var alltså året med ofördelaktig valuta, "viss motvind" och året man prioriterade marginal före volym. Vad blev resultatet detta småjobbiga året? 2015 blev året då marginalen för första gången sedan 2009 förbättrades (tack Börsdata för att ni finns!). Samtidigt ökade omsättning i rekordtakt och steg med 49% jämfört med 2014. Hur hade 2015 sett ut med medvind?



https://borsdata.se/analyze/comp/pric



Lite siffror och (försiktiga) 2016 gissningar


Den första frågan jag ställer mig är om Pricer kan växa. Det tycker jag bolaget senaste år har indikerat att de kan. De senaste 12 månaderna har man som sagt vuxit med 49%. Marknaden kommer med stor sannolikhet att fortsätta växa under ett bra tag och jag ser det som sannolikt att Pricers snittkvartals omsättning kommer förbättras de närmaste åren. Q2 2015 nådde man för första gången en omsättning över 200 miljoner, vilket följdes upp av ett rekordkvartal på 308 miljoner i Q3. Detta innebär att Pricer framåt våren/sommaren kommer få svåra jämförelsetal att leva upp till. Om Pricer i Q3 2016 rapporterar 0 tillväxt jämfört med de senaste 12 månaderna, efter ett genomsnittlig kvartal kommer jag såklart vara besviken. Men det är viktigt att komma ihåg att affären faktiskt är väldigt ojämn från kvartal till kvartal. Min syn är att ett enskilt kvartal varken kommer kunna bekräfta tillväxtens slut eller acceleration. Min förhoppning är att Q1 omsättningen kommer ligga en bit högre än 2015.

Angående resultatet så kommer jag dra till med en grov förenkling. Min tanke är att omsättningen vid ett okej 2016, kanske kommer öka med mellan 15 och 30%. Kommer det en riktigt stor order, kommer omsättningen öka snabbare än 30 % 2016. Som jag tidigare nämnt tog SES en miljardorder förra året, det är inte omöjligt att även Pricer kan vinna en enskild order som motsvarar mer än ett till två genomsnittligt kvartals omsättning. Det är till och med (i mina ögon) sannolikt att det kan hända någon gång de kommande 4-8 kvartalen. Oavsett så är det väldigt svårt att bedöma och jag väljer att lägga mig väldigt lågt. Jag tror Pricer kommer leverera betydligt bättre, men om bolaget levererar 15% tillväxt i år, når bolaget upp till en omsättning på prick miljarden. Bolaget har konstaterat i Q4 att de inte vill tävla genom att bjuda under konkurrenterna. I Q1 har vi sett flertalet stora avtal tecknas där bolaget tryckt på hur fördelar med produkten varit avgörande. Min bedömning är de delarna av orderboken som presenterats i PM, inte har sänkt den genomsnittliga bruttomarginalen. Fortsätter bolaget på den inslagna vägen, tror jag man kan leverera 1 miljard i omsättning, med konstant eller något förbättrad bruttomarginal. 1 miljard i omsättning och 22% i bruttomarginal ger ett bruttoresultat på 220 miljoner. 

När jag räknar på rörelseresultatet drar jag till med nästa grova förenkling. Kolla på tabellen nedan. Tabellen presenterar rullande rörelseresultat (tack börsdata!). Nedanför har jag (Excel) räknat ut skillnaden mellan bruttoresultatet och rörelseresultatet. Baserat på det kan man ganska lätt konstatera att det inte vore helt upp åt väggarna att dra av någonstans mellan 150-140 miljoner från bruttoresultatet för att få fram ett rörelseresultat. Jag drar till med 145 miljoner, kvar får man då 75 miljoner i vinst före skatt. 22% skatt på det och bolaget landar på 58,5 miljoner efter skatt (52 öre/aktie) och P/E talet som idag ligger på runt 27 (vid kurs 9,2) är nere på 17,7.




Till detta ska läggas att Pricer, på balansräkningen har stora underskottsavdrag. Under 2015 fanns en utgiftspost för skatt på 12,2 miljoner i koncernens resultaträkning. Årets skatt landade på 5,2 miljoner, skillnaden berodde på att bolagets underskottsavdrag utnyttjades. Detta innebär att även om kostnad för skatt 2015 låg runt 24%, var skattekostnadens kassaflödespåverkan under 11% av rörelseresultatet. Bolagets uppskjutna skattefordran är i dagsläget värderade till 94 miljoner, vilket innebär att bolaget de kommande åren kommer betala väldigt få kronor i skatt. Även om resultatet 2015 landade på relativt låga (i relation till utdelningen på 25 öre) 34 öre per aktier, kom bolaget bland annat med hjälp av underskottsavdrag upp i ett kassaflöde som motsvarade 92 öre per aktie. Bolaget aktiverar utvecklingsprojekt, vilket innebär att kostnaderna för dessa sprids ut över tid. Aktiverade utvecklingsprojekt hade ingen positiv resultatpåverkan 2015, nedskrivningarna av tidigare aktiverade projekt är i nivå med de nya aktiveringarna man gör.  Både resultatet och (som jag tidigare nämnt) orderboken, ser alltså bättre ut än vad en fösta anblick kan ge sken av.


Summering:


Vänta ett år för att ett bolag med 15% tillväxt ska komma ner i P/E 17,7 låter ju faktiskt inte så kul. Skulle detta hända, så kommer man sitta med sina Pricer aktier i december 2016, utan att ha förlorat mycket, med en utdelning på 25 öre i fickan och med en ny utdelning på en förmodligen något större summa på gång. 

Min syn är att tillväxten kommer vara betydligt bättre än så. Vad händer om det går bra? Jag ser 20-30% omsättningsökning som betydligt mer realistiskt och kommer det en enda stororder, på 200-300 miljoner pratar vi inte längre om 20-30%, utan 30-50%. Med 25% tillväxt 2016 landar mitt förväntade P/E tal någonstans runt 14,6. Blir omsättningsförbättringen 50% är P/E-talet under 10 redan vid årsskiftet 2016/2017. Till detta ska tilläggas att kassaflödet på grund av underskottsavdragen förmodligen kommer se bättre ut än resultatet.

Jag ser Pricer, som en billigt prissatt option på ESL genombrottet. Det som är trevligt är att man får organisk tillväxt i den underliggande marknaden och utdelning i väntan på genombrottet. Oavsett vad man anser om bolaget eller dess värdering är bolaget ett av företagen i världen som är bäst positionerade inför ett eventuellt genombrott på marknaden. Varje dag man äger aktier i bolaget finns en liten chans att en där stora ordern som förändrar allt trillar in. Jag ser aktien som prisvärd vid dagens kurs och kommer eventuellt köpa fler aktier.

På torsdag kommer Q1 rapporten.

Rekommendation: Köp





Stort tack till Björn Sthlm och Mikael Ek som hjälpte mig med att läsa igenom min text för att hitta faktafel.

fotnot: I skrivande stund motsvarar min Pricer placering 18,8% av min portfölj. Tanken är att detta ska vara ett långsiktigt innehav där jag väntar in ett eventuellt ESL genombrott. Vid alla aktiehandel finns risker. Var 2015 året som Pricer levde upp till sin högsta nivå, lär detta bli en sur investering. Pricers konkurrent SES har på senare år gått om i omsättning, beror detta på att SES produkt är mer prisvärd kan Pricer bli sittande med en liten del av kakan. Litar man inte på Pricers ledning/Styrelses ord kan Pricers förfall redan ha börjat. En annan stor risk att tänka på är att Pricer är helt beroende av sin underleverantör E Ink. Det finns även risk att Pricers försäljnings-partners äter en allt större del av vinst-kakan eller att en annan teknologi tar steget uppfyller smartifieringen av butiker på ett smidigare, bättre eller mer prisvärt sätt. Men jag tror att man har oddsen med sig, att göra en okej affär när man köper Pricer runt dagens kurser.





fredag 1 april 2016

2015 – mitt tredje år på börsen, del 1

När jag gick in i 2015 hade jag sömnproblem på grund av börsen. I slutet av 2014 hade jag förlorat 62% av mitt kapital på mindre än 4 månader. Vid årsskiftet hade jag redan varit all in i Kopy Goldfields i ett par månader och det hade kostat mig stora delar av min portfölj. Jag hade inte ens längre möjligheten att fylla på, då allt mitt kapital redan var placerat i aktien.  I mellandagarna satt jag och pratade med min far om det. Jag berättade hur det var och förklarade hur jag skulle ligga kvar och vänta ut ett besked. Under samtalet är jag väldigt känslosam och uttrycker min oförståelse för vad som händer. Bolaget väntade på besked om ifall en partner skulle investera 3 miljoner dollar i ett av bolagets projekt. Hela bolaget var som lägst värderat till 15 miljoner efter kassa. Jag babblade konstant i 30 minuter och han lyssnade och ställde frågor. Han önskade mig lycka till, dömde väldigt lite och var nog inte helt förvånad över sin sons beteende. Summerar man andra halvan av 2014 så var det en katastrof och nedgången tog både på humör, sömn och psyke. I mellandagarna avslutade jag ett förhållande och i början av januari körde jag en runda med psykolog. Jag tror att jag hade avslutat förhållandet oavsett börsutvecklingen, men då ens egen bild av sig själv ofta är något skev så vet jag inte säkert.  Förutsättningarna inför 2015 kunde i alla fall varit bättre.




Min beskrivning av 2013-2014:
http://jakten.blogspot.dk/2015/07/2014-mitt-andra-ar-pa-borsen-del-1.html
http://jakten.blogspot.se/2014/08/2013-mitt-forsta-ar-pa-borsen.html


Portföljen:


Det är lätt att beskriva portföljen då den enbart innehöll aktier i ett bolag. I övrigt fanns det vid årsskiftet en stor hög med teckningsrätter från Kopy Goldfields pågående nyemission. Likvida medel uppgick till 5,3% av portföljen. Jag hade alltså ingen möjlighet att använda teckningsrätterna då jag inte hade kontakter. Alla mina pengar hade redan överförts till Avanza. Handeln med teckningsrätterna hade ännu inte påbörjats, men då börskursen hade fallit så var teckningsrätterna i princip värdelösa. Den 7 januari promenerar jag genom Malmö mot jobbet. Klockan är runt 08:50 och börsen ska snart öppna, som vanligt har jag mobilen i handen och följer börsöppningen. Jag hade sett fram emot den 7 januari då dagen var den första dagen som handel med teckningsrätter skulle pågå, har man bara ett innehav och nyligen halverat portföljens värde får man se fram emot det lilla. När jag ser orderdjupet får jag en chock. I orderdjupet finns en köporder och någon är redo att betala en bit över 20 öre styck för ett stort antal teckningsrätter, i själva verket är teckningsrätterna i princip värdelösa. Jag väntar ut och lägger tillslut en säljorder på samma antal för 20 öre runt 10 sekunder innan börsen öppnar. Försäljningen går igenom och min krossade portfölj har plötsligt stigit 20% för 2015. Man kan diskutera om mitt avslut var moraliskt försvarbart och jag förstår om folk har invändningar mot det.

Under januari-mars tradade jag sedan runt mitt innehav för att maximera antalet aktier. Jag sålde bland annat alla mina aktier och ersatte dem med "betalda tecknade aktier" (BTA), då BTA handlades till rabatt mot aktien. Jag tecknade även så många aktier jag kunde i själva emissionen. Underperioden 1 januari 2015 till 24 mars 2015 lyckas jag genom transaktionerna(och försäljningen av teckningsrätter till överpris) öka antal aktier med 30%. Den 24 mars låg 99% av mitt personliga sparande i Kopy Goldfields.


Varför kastade jag inte in handduken?


Mitt case var i korthet att bolagets andel i licensen prospekteringslicensen Krasny borde vara värd en bra bit över 1 kr per aktie. Aktien handlades för som lägst 37 öre under vintern 2015. Jag anser (i skrivande stund) fortfarande att bolagets Krasny licens är värd en bra bit över 1 kr per aktie(vilket speglas i dagens kurs). Det är konstigt hur en sådan fix-ide kan få en att spendera hundratals timmar av ens liv på att lära sig om ett guld-letar-projekt och rysk gruvindustri. Människor är konstiga varelser. Vintern 2015 väntade bolaget på besked om ifall deras partner som hade investerat 4 MUSD i Krasny licensen skulle investera ytterligare 3 MUSD. Under tiden tänkte jag på annat och följde inte längre börsen lika slaviskt.

På Facebook i gruppen "aktier" finns en Kopy Goldfields tråd som startades 18 november av Arashk Nadimi. I tråden samlades vi som hade samma tro. I tråden skedde ett antal diskussioner och många hade avvikande åsikter om bolagets framtid. När argumenten inte bet och jag hittade svar på dem ökade min tilltro till mitt case.  I samband med emissionens avslutande (26 januari) fick vi som följde bolaget svart på vitt på att ledningen hade deltagit fullt. Sedan följde en lång jobbig period av tystnad(en månad). Jag läste på mer och kontaktade ledningen. 12 och 20 februari köpte Tim Carlsson (bolagets CFO) nya aktier och jag var fast besluten på att sitta kvar med aktierna hela vägen fram tills beskedet som skulle avgöra bolagets öde.





25-mars


Det var något svårt att fokusera på jobbet den 25 mars 2015 när bolaget presenterade pressmeddelandet jag hade väntat på och kursen gick 76% på en dag. Dagen efter fortsätter uppgången och aktien toppar runt 90 öre, två dagar tidigare hade man kunnat köpa aktier för 37 öre styck. Min syn på beskedet var att det var väntat och att alla fakta låg på bordet redan innan pressmeddelandet släpptes. Under 25-26 mars ändrar jag innehavet så det blir en mer normal andel av portföljen. Bilden nedan är från Facebook forumet "Aktier" och Kopy Goldfields tråden.



Ur askan in i..?


Redan 8 maj motsvarar mina innehav i Kopy Goldfields återigen över 40% av portföljen. Aktien faller trots den positiva nyheten tillbaka kraftigt och jag köper i takt med att kursen faller. Mitt innehav i antal aktier räknat var nu nästan lika stort som under hösten 2014. Nu kunde man tänka sig att jag kanske hade lärt mig något av misslyckandet 2014. Om det ändå vore så väl. Tyvärr var inte Kopy Goldfields det enda innehavet jag satsat hårt i.

Den första april 2015 köpte jag aktier i Dome Energy. Nej, det var inte ett April-skämt. Kanske möjligtvis ett aprilskämt som min hjärna drog för mig. Dome Energy har anläggningar som utvinner olja i USA. Bolaget höll på att slås samman med ett amerikansk företag som heter "Pacific Energy Development"(Pedevco). Pedevco är ett litet amerikanskt företag som inom skifferolja. Caset var att bolagen höll på att slås samman, men aktierna handlades inte som om det höll på att hända. Dome Energy handlades till över 50% rabatt mot Pedevco. Jag förenklade hela aktieaffären till att "så länge Pedevcos kurs står över X, så ska Dome handlas över Y". Baserat på en förenklad kalkyl över ett arbitrage valde jag alltså att placera som mest 40% av portföljen i bolaget. Ett helt efterblivet beslut. Som tur finns det ibland änglar där ute som räddar förvirrade investerare. Jag vill bland annat tacka "MarkusA" på placera som tjatade emot oss som trodde på Dome och Anton Hasselgren på twitter (@AntonHasselgren). När priserna gick isär valde jag att gå lång Dome Energy när det vettiga borde ha varit att kortat Pedevco(som Alpha Researcher gjorde, se länken nedan) eller hålla mig så långt ifrån Dome som det bara hade gått. Baserat på bra timing, så lyckades jag dock komma undan med skinnet i behåll och affären bidrog med 3% till min avkastning 2015. Det hade lika gärna kunnat kosta mig 25% av portföljen. Sedan jag sålde har kursen halverats. Marknadens prissättning reflekterade marknadens misstro mot att affären skulle genomföras. Marknaden fick rätt i december 2015 när bolagen presenterade att de hade avbrutit transaktionen. Jag har lovat mig själv att aldrig mer bete mig på detta viset.

http://www.alpharesearcher.com/dome-energy-pedevco-risks-imminent-financial-blowout/


Korta besök under första tredjedelen av 2015.


2014 var Interfox Resources ett av mina innehav under delar av sommaren. I Maj 2015 var det dags att åter igen doppa tårna. Aktierna inhandlades på 53 och 57 öre i ett försök att fånga kniven. Aktien hade handlats för runt 2 kr några månader tidigare och jag tog tillslut steget in i bolaget som jag trott på sommaren 2014, men övergivit. Jag tror helt uppriktigt att jag hade haft Sveriges bästa Interfox-gav om jag hade behållit aktierna. Aktierna var sålda en vecka senare. Mina 40 000 Interfox, inköpta för lite över 20 000 gav mig lite mer än 3 000  kr i vinst. Aktierna hade idag varit värda över 280 000. Jag har svårt att förstå att bolaget värderas så högt som det gör idag. Men många av de som följde bolaget har fått väldigt rätt, jag gjorde ett misstag när jag inte kollade närmre våren 2015, samtidigt förstår jag mitt eget beslut att jag inte ville ha för lång exponering mot bolaget(i tid). Jag litade inte då, och litar fortfarande inte på ledningen.

Början av årets bästa affärer, eller i alla fall den som jag i efterhand är mest nöjd med är Paradox Entertainment. Bolaget ska inte blandas ihop med Paradox Interactive. Paradox Entertainments huvudsyfte var att förvalta Conan licensen. Bolagets sålde under våren 2015 sin verksamhet. När pressmeddelandet om budet presenterades kollade jag snabbt upp bolagets skuldsättning och drog av bolagets skulder från köpeskillingen. När jag såg att callen indikerade att bolaget skulle öppna över 20% under bolagets nya kassa(ifall affären genomfördes) köpte jag så mycket aktier jag kunde komma över. Jag kom över aktier på 17 öre och sålde senare samma dag samma aktier för mellan 21 och 23 öre. Senare under sommaren lyckas att göra samma trade igen. Jag blir dock sittande med ett antal aktier under sommaren efter ett försök att genomföra traden en tredje gång och säljer dessa med förlust. Sammanfattningsvis ges paradox Entertainment en god vinst, på kort tid, till låg risk. Det är flera affärer av denna typen som jag vill göra på sikt. Små affärer med liten risk där kunskapsövertag möjliggör ok vinst.

Under perioden deltar jag även i 2 nyintroduktioner. Det första bolaget jag tecknar är Gaming Corps, en liten speltillverkare som inom en snar framtid hade tänkt släppa sitt första stora spel. Emissionen övertecknas och bolagets stiger skarpt på första handelsdagen. Jag säljer mina aktier på 13,30 vilket i efterhand visa sig bli ett bra beslut. Jag kände att jag förstod bolaget vilket gjorde att jag kunde bedöma när kursen hade stigit för mycket. Jag började muttra om hur galet det var redan när kursen öppnade över 10 kr första handelsdagen. Jag tecknade även Volati pref, men sålde den kort efter emissionen. Idag äger jag ett stort antal Volati preferensaktier. Jag gillar hur Volati till skillnad från andra svenska preferensaktier inte är exponerad mot den svenska fastighetsmarknaden. Pengarna som Volati tog in i emissionen har används väl, vilket innebär att kassaflödet som ska finansiera presferensaktiernas utbetalningar känns stabilt.

Under perioden började jag också bygga en position G5EN. Bolaget tillverkar och publicerar mobilspel. I början av perioden skrev jag en analys av bolaget där jag ansåg att det var billigt under 40 kronor. G5EN följde med mig under en längre tid, mitt huvud case vara att den underliggande lönsamheten inte speglades i värderingen då den doldes av ökande marknadsföringskostnader. Nära ett år senare äger jag fortfarande aktier i bolaget, även om antalet har varierat under hela perioden. Jag hade tur med G5EN då min investering råkade ske före ett ökat intresse för bolaget. Men mer om det i del 2.


Summering:



Våren 2015 räddades min portfölj. Upplevelsen av att vara extremt nära att förlora allt, men att sedan återhämta det blir förhoppningsvis en bra lärdom att ta med mig till framtiden. Sedan dess har jag försökt att hålla enskilda innehav under 50% av portföljen och nu på senare tid (våren 2016) försöker jag snarare att hålla innehaven under 30%. Man kan inte påverka allt som händer på börsen och alla händelser går inte att förutse. När man tittar tillbaka på katastrofen som skedde hösten 2014 kan jag konstatera att det hela hade gått att förutse. Hade jag haft bättre koll på förväntad tidsåtgång, burn-rate och kassa så hade jag under hösten 2014 agerat annorlunda. Emissionen som placerade mig i det svåra läget hade gått att undvika ifall jag hade haft bättre koll. Det är inget fel att handla aktier i ett bolag som eventuellt kan tänkas göra nyemission, däremot måste man vara medveten om risken. Även Dome Energy blev en intressant lärdom då caset är svart på vitt över hur min hjärna försöker effektivisera och skala ner/förenkla omvärlden. De intelligenta människorna som jag känner som hade mer erfarenhet av börsen, valde en väg, medan jag valde en annan. Jag tror även Dome Energy kan vara en påminnelse om vikten att lyssna på andra, i alla fall när de man pratar med har större erfarenhet än sig själv. Ser man ett populärt bolag, som många pratar om, men som ingen intelligent människa man känner är intresserad av, är caset förmodligen inte så bra som många påstår. I Domes fall tittade smarta människor på bolaget och reagerade med avsmak, detta borde jag ha tagit till mig av tidigare. Som tur är, föll dock polletten ner i tid. Såhär i efterhand är jag väldigt tacksam att min portfölj överlevde, att jag fått fortsätta att lära mig mer om aktier och att ett av mina största intressen fortfarande brinner. Hade våren 2015 sett annorlunda ut hade kanske lågan slocknat. Jag ser både förlusterna hösten 2014 och återkomsten våren 2015 som exempel på hur starka/svaga sidor av mig själv kan ge utslag i avkastning. Det var mitt fel att jag förlorade pengarna och även min förtjänst att jag fick tillbaka dem. I framtiden hoppas jag att jag kan bete mig på ett sätt som oavsett om jag har rätt eller fel skapar mindre binära fluktuationer i portföljen.




Fotnot: jag äger aktier i Kopy Goldfields, G5EN och Volati.







söndag 6 mars 2016

Tankar om Qliro och CDON Marketplace

Det blir ett spekulativt, kort och kanske inte så kvalitativt inlägg. Inlägget förutsätter relativt goda förkunskaper om Qliro Group. 

Under början av 2016 föll Qliro aktien ihop totalt och aktien var som mest ner 45%. Jag köpte min fösta post runt 8,10, sålde innan rapport och tog sedan nya tag runt 7,26 kr. Jag hade tur med mitt köptillfälle. Slakten stannade runt 7 kr och aktien handlas just nu runt 8,45. Jag har tidigare uttryckt förundran över att aktien så snabbt vänt uppåt, "inget har ju förändrats". De senaste dagarna har jag funderat lite över bolaget och har hittat min game changer. Inlägget nedan beskriver vad jag tror har orsakat vändningen, jag tror på fortsatt stigande kurs.


Min relation till Qliro:


Qliro var det andre bolaget jag ägde aktier i och min första stora besvikelse på börsen. Jag köpte mina första Qliroaktier våren 2013. 

"När bolaget sedan närmade sig Q1 rapporten 2013 så valde jag att fylla på. Jag mins att en analytiker från en bank hade besökt deras lager och kommit fram till att det såg bra ut. Efter detta höjdes riktkursen och kursen började stiga. Dagarna innan rapporten började kunder till samma bank sälja av aktier och jag följde spänt snacket på placera.se. Folk skrek sälj och varnade för att det nog var något dålig på gång. Vissa pratade om att anmäla det som hände till finansinspektionen. Dessa hade rätt och på rapportdagen kom information om nyemission ut. På rapportdagen så backade kursen över 20 %"


På den tiden hete bolaget fortfarande CDON och Gymgrossisten var fortfarande "små-hett". Idag har det mesta förändrats, man har gjort om mycket i både bolagsstrukturen och Gymgrossisten är numera en Svensson-variant där de "som är seriösa med sitt tränande" inte längre handlar. Jag handlar dock fortfarande på Gymgrossisten  och har bland annat min dator är köpt på CDON. Min syn kan vara vinklad baserat på en mentala(omedveten) strävan att få tillbaka pengarna (i samma aktie) som jag förlorade dem i 2013. Är det fallet, så ber jag om ursäkt ifall jag är oproportionerligt positiv till Qliro Group. 


CDON Marketplace Q4:


En sak som har förändrats sedan 2013 med CDON.com är att man har gått ifrån att vara en renodlad webbhandlare med målet att sälja allt från egna lager, till att ta in externa partners som får använda plattformen som "sin butik". Konceptet kallar man för CDON Marketplace. CDON.com segmentet inom Qliro Group har sedan 2013 haft en relativt konstant omsättning, vilket kan få en att tro att det är ett segment i stagnation som har fastnat i någon form av lågmarginal verksamhet med mulen framtid. Min syn är snarare att man befinner sig i en fas där man försöker slussa över "problemen" (lager, kapitalbildning, låg marginal och prispress) till underleverantörer, mot att erbjuda dem en försäljningsplattform för att nå ut till CDONs kundstock(som är fortsatt stor). CDON Marketplace har idag 800 externa återförsäljare och andelen av CDONs totala omsättning har ökat från 7% 2014 till nära 11% idag. Med hjälp av CDON Marketplace har tillväxten i lagervärdet för CDON.com avstannat och man kunde i Q4 sälja varor för 7% fler kronor utan att behöva öka mängden kapital som är uppbundet av bolagets lager. På så sätt sänker man risken i verksamheten genom att externa aktörer sköter delar av leveransen. 



24 Februari 2016


Den 24 februari 2016 presenterade CDON Marketplace ett samarbete med Adlibris. I pressmeddelandet beskrevs det hur Adlibris skulle sälja böcker via CDON.com och hur CDON skulle avsluta sin egen bokförsäljning. Detta skulle ske sommaren 2016. I pressmeddelandet berättade man att CDONs nuvarande bokförsäljning stod för 200-250 miljoner/år vilket motsvar ca 10% av hemsidans totala försäljning. Avtalet innebär alltså i praktiken att CDON inte längre kommer behöva lagerföra böcker, att CDON Marketsplace andel av försäljningen stiger från runt 11% till över 20% och CDONs affär förhoppningsvis förbättras. När pressmeddelandet kom hade kursen stängt på 7 kr, sedan dess har kursen inte handlats under 6,95 och min tanke är att det var sista gången kursen handlades under 7 kr(om ingen nyemission kommer).

Varför tror jag att detta är Game changer?


För att jag tror detta enbart är det första avtalet av många. Jag förväntar mig efter denna nyheten, att CDON kommer fortsätta låta externa aktörer ta över segment efter segment på. Kanske säljer NetOnNet tv-apparater via cdon.com eller så tar Ginza(vars hemsida är fruktansvärd) över CD försäljningen. På så sätt kommer man ifrån de historiskt återkommande problemen med lager och logistik som olika segment inom koncernen stött på. Istället för att bli en återförsäljare rör man sig genom denna förändringen mer och mer mot att bli en plattform vilket, stämmer bra överens med bolagets namnbyte och fokus på Qliro (koncernens betalningslösning). Idag använder sig Adlibris av Klarna, min gissning är att man lagom till sommaren-hösten 2016 kommer övergå till Qliro och att det är en (ännu ej presenterad del) av upplägget. Om det ännu inte finns ett avtal om Qliro med Adlibris så förväntar jag mig att förhandlingar pågår.

Min tanke är att man gör följande:

1. Tar in externa aktörer, som får använda använda CDOM Marketplace för att nå en större publik. På så sätt kommer de upp i volymer, samtidigt som CDON kan "påtvinga dem" Qliro som betalningslösning.

2. Detta leder till att CDON sakta kan minska ner mängden produkter man har i lagret, vilket frigör likvida medel som får bolaget att undvika nyemission och kan användas till fortsatta investeringar i Qliro.

3. CDON.com blir tillslut en återförsäljare utan eget lager, med låga marginaler men med stabilt kassaflöde. Plattformen kan sedan användas för att finansiera vidare utveckling och knyta nya kunder till Qliro.

4(?). När detta är genomfört är det dags att börja särnotera/sälja de resterande bolagen i koncernen, medan CDON.com fortsätter sälja deras produkter.

Mycket spekulationer här, bolagets utveckling kan bli helt annorlunda, men kom ihåg var ni hörde det först ;) Får jag helt fel, så anser jag fortfarande att bolaget bör värderas upp baserat på att delarna är mer värda än helheten. För genomgång av delarna rekommenderar jag Snåljåpens inlägg:

http://snaljapen.se/2016/01/qliro-sverigest-mest-hatade.html


Fotnot: jag äger aktier i bolaget.





måndag 29 februari 2016

Saltängen Property Invest - Analys/Summering

Saltängen släppte idag sin bokslutskommuniké för 2015, det hela var en intressant läsning och jag blev sugen på att skriva en kort kommentar, det blev istället en halvlång summering. Men låt oss börja med en kort summering om vad bolaget är och gör.

På börsen finns många väldigt stora bolag. I många fall lyfts fördelarna fram med dessa. I media kan man ofta läsa om hur nya aktieinvesterare bör hålla sig till de allra största bolagen. Fördelarna är bland annat att bolagen "står på flera ben" och därmed kan parera händelser. Att H&M finns i hela världen innebär att bolaget förmodligen säljer väldigt mycket kläder, även om vädret skulle råka vara varmt i Sverige en vinter. Detta gör att verksamheten utvecklas i små steg, det blir ofta lite bättre eller lite sämre, men kursen halveras sällan över en natt. Fördelen med mindre bolag är istället att de blir väldigt mycket lättare att förstå. Saltängen är ett litet fastighetsbolag som äger ICA:s centrallager. Centrallagret är bolagets enda fastighet. Bolaget "står på ett ben", har ICA som enda kund och skulle rent teoretiskt kunna halveras i värde om bolaget förlorade sin kund. Att bolaget är litet gör det dock enkelt att förstå sig på bolaget och verksamheten. 


Upplägget


Fastigheten byggdes 1975 och är belägen cirka 5 km från centrala Västerås. Under fastighetens 40-åriga historia har den byggts ut 1990 och 2003. Runt en tredjedel byggdes 1975. Fastigheten innehåller utöver lager även stora kontorsutrymmen. 8000 m²  av dessa håller man just nu på att renovera och uppgradera till modernare standard. Projektet har en budget på 50 miljoner kronor och bolaget har satt av pengar till renoveringen. I början av 2015 tecknade bolaget ett femårigt låneavtal på 630 miljoner med fast räntekostnad fram till 2020. Avtalet täckte hela bolagets skuld och skapade ett upplägg med fasta kostnader för ägandet av fastigheten. Belåningsgraden när avtalet skrevs var 58,6% och fastigheten värderades till 1 075 miljoner. Saltängen står för försäkring, reparationer, underhåll och drift medan ICA betalar för el, vatten och värme. Avtalet med ICA sträcker sig till 30 september 2022. Uppsägningstiden är 12 månader. Har inte avtalet sagts upp senast den 30 september 2021 sker en automatiskt förlängning med 5 år. Hyran justeras löpande efter konsumentprisindex.




Kalkylen


Bolaget hade 2015 hyresintäkter på 80,5 miljoner. 2015 lade bolaget ca 6,2 miljoner på fastighetsskatt, försäkring, reparationer, underhåll, drift och administration. Sedan gick ca 16,8 miljoner till finansiella kostnader varav räntan på lånet stod för den största delen (16,4 miljoner). Hyran - kostnaderna resulterade i ett förvaltningsresultat på 57,4 miljoner. Tanken är att 45 miljoner av förvaltningsresultatet per år ska delas ut till aktieägarna. De resterande 12 miljonerna ska gå till amortering och investeringar i fastigheten. Den årliga amorteringen uppgår till 6,3 miljoner. 2015 gick kalkylen "ihop" och bolagets likvida medel(pengar på banken) ökade med 354 000 kr. Totalt har bolaget nu 110,4 miljoner på banken. Jag tänker mig att denna summan är en buffert som ska täcka kommande investeringsbehov utan att bolaget ska behöva öka lånen (delar av summan är reserverad för renoveringarna jag nämnde i föregående stycke). Under 2015 investerades sammanlagt 3,8 miljoner i fastigheten.


Nuläget


När jag läste helårsbokslutet för 2015 konstaterade jag framförallt en sak, bolagets kalkyl gick ihop. Bolaget lyckades med sina mål och kunde betala sin utdelning till aktieägarna. Under 2015 värderades även fastigheten upp vilket sänkte belåningsgraden. Bolaget har för avsikt att genomföra en ny värdering av fastigheten en gång per år. Värderingen som genomfördes 2015 ökade fastighetens värde med över 100 miljoner, vilket ska jämföras med bolagets totala börsvärde på 453 miljoner. Detta resulterade i en vinst på 29,38 kr/aktie.

Summerar man balansräkningen finns en fastighet med ett marknadsvärde på 1196 miljoner, likvida medel och fodringar på 112 miljoner och skulder på 767,7 miljoner. I skulderna ingår avsättningar på 46,1 miljoner(till kontors renoveringen) och 43,6 miljoner i uppskjuten skatteskuld. Skatteskulden avser förväntad skatt om fastigheten skulle säljas(då fastigheten stigit i värde), beloppet ökade med 33,25 miljoner när fastigheten uppvärderades 2015. Den uppskjutna skatteskulden är påverkar inte bolagets likviditet utan är en reservering för framtida skatt(när/om fastigheten avyttras). På balansräkningen fanns även en kortfristig skuldpost på 11,27 miljoner relaterad till att 31 december skedde mellan avstämningsdagen och utdelningen. Bortser man från fastighetens uppvärdering och den uppskjutna skatten relaterat till uppvärderingen landar 2015 års helårsresultat på 48,28 miljoner, vilket ska jämföras med utdelningarna på 45 miljoner per år.





Framtiden och risker


Bolaget ser alltså ut att klara av att fortsätta med den nuvarande utdelningsnivån. Bolaget har efter 1 år på börsen bevisat att modellen som presenterades vid noteringen än så länge håller. Kontraktet sträcker sig fram till september 2022 och lånet löper på fast ränta 2,83% fram till 2020. Med bolagets nuvarande amorteringstempo kommer lånet ha amorterats ner till runt 605 miljoner när det är dags att förhandla om lånen 2020. Baserat på den nuvarande värderingen av fastigheten kommer belåningsgraden ha sjunkit från 58% till 51% när det är dags att förhandla om lånet. Avtalet för lånet tecknades i januari 2015, sedan dess har bundna svenska 5-års list-räntor fallit marginellt. I dagsläget hade en omförhandling av lånen kunnat sänka räntan marginellt förutsatt att man antar att ICA kommer förlänga kontraktet 2022. De stora riskorna är ränteläget i samhället och vad som skulle kunna hända om ICA avtalet inte förlängs. Stiger räntorna kommer avkastningskraven höjas samtidigt som bolaget kommer behöva betala mer i ränta. Hela fastigheten är såklart försäkrad. ICA-Handlarna äger 5% av bolaget.


Värdering


Bolaget har sedan noteringen på börsen handlats mellan 94,50 kr och 113 kr. Bolaget delar ut 9,8 kr per aktie, vilket innebär att direktavkastningen har pendlat mellan som högst 10,4% och som lägst 8,7%. Idag handlas bolaget till nära 9,8% direktavkastning. Jag anser att mycket tyder på att direktavkastningen är uthållig(de närmaste åren) och att bolaget kommer kunna fortsätta att behålla nivån fram till minst 2020. Efter det kommer ett ränteläget och avtalet med ICA vara avgörande. Jag har svårt att förstå att bolaget handlas till nära 10% direktavkastning. I Mars 2015 skrev Gustavs aktieblogg om bolaget när kursen stod i 107 kr och bolagets direktavkastning var då runt 9%. Han bedömde att aktien var köpvärd. Sedan dess har bolagets fastighet värderats upp och kursen har fallit. Jag anser att bolaget är köpvärt (i alla fall) upp mot 110 kr, nivåer som ger runt 9% direktavkastning. Saltängen är till skillnad från många andra högutdelare en stamaktie och inte en preferens aktie. Det innebär att du som aktieägare får del av fastigheten och fastighetens eventuella värdestegring. Den låga belåningsgraden ger tillräckligt hög säkerhetsmarginal om fastigheten skulle falla i värde. 


Fotnot: Det finns såklart alltid risker relaterat till aktiehandel. I detta fallet är de största enskilda riskerna vad som händer ifall bolaget skulle förlora ICA som kund och vad som skulle hända ifall räntorna steg kraftigt i samhället. I framtiden kan det visa sig svårt att binda räntan på fördelaktiga nivåer vilket skulle kunna skapa mer osäkra utdelningar från år till år. Jag äger aktier i bolaget och aktiernas värde motsvarar idag 5,9% av mitt kapital.



Andra som har skrivit om bolaget
Gustavs aktieblogg:
Västkustinvesteraren:





Källor:



måndag 15 februari 2016

Archelon AB - Analys/Summering

Detta inlägget är ett försök att sammanställa Archelon och bolagets resa. Bolaget har en historik av investeringar i råvarubaserade projekt. Bolagets affärsidé är att identifiera, förvärva, förädla och skapa mervärde i projekten. Archelon firar i år 10 år på börsen, så bolaget borde ha tillräckligt med historik för att kunna utvärderas baserat på historiska prestationer. Har bolaget skapar något mervärde? Går man in på bolagets hemsida läser man följande:

"Archelon AB är ett publikt aktiebolag grundat 2013. Bolaget har cirka 3 800 aktieägare. B-aktien är sedan januari 2014 upptagen till handel på AktieTorget under benämningen ALON B."




Går man in under sektionen "årsredovisningar" hittar man redovisningar ända tillbaka till 2006 och under sektionen emissioner finns prospekten från 2006 när bolaget för första gången noterades. 2006 tog man in 16,5 miljoner och listades på Göteborgs OTC-lista. Alla som deltog, tilldelades samtidigt vederlagsfritt aktier i Kilsta Metall. Kilsta Metall går 2010 samman med Metallvärden och resten är historia. Metallvärden har enligt nyemissioner.se sedan dess gjort 4 emissioner (den senaste pågår i skrivande stund). Jag har ingen koll på om det har skett några avknoppningar från Metallvärden/Kilsta Metall men resan har enligt avanzas graf varit allt annat än munter.






Utgångsläget och Styrelsen:


Aktiespararna har beskrivit noteringen enligt följande:

"Det finns två olika prislistor för aktier. Vid bildandet av Archelon (2004) hade grundarna köpt 15,6 miljoner aktier (à 4 öre styck). För dessa 624 000 kronor hade Archelon köpt 15 undersökningstillstånd och en slaggtipp med ferrokrommetall (40 000 kronor) och satsat 5 000 kronor i ett serbiskt dotterbolag på Balkan. Därefter betalade vi småsparare 30 gånger mer per aktie (13,8 miljoner aktier à 1,20 kronor = 16,5 miljoner kronor). Skillnaden i pris (1,16 kronor per aktie) ger en bruttomarginal på 2 900 procent. Att sälja aktier till småsparare är många bolags bästa och mest lönsamma affärsidé!"

http://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/Guldet-blev-till-sand/

Archelon Mineral presenterades som ett prospekteringsbolag med verksamhet i Sverige och Serbien. Bolaget hade vid noteringen 15 gällande undersökningstillstånd och en anställd, bolagets VD Tore Hallberg. Pengarna vid noteringen skulle användas till prospektering och till investeringen i Kilsta. Tanken var att emissionsbeloppet skulle räcka till att leda Archelon till positivt kassaflöde och vinst.

Nyckelpersoner

Anders Hilmersson. styrelseordförande vid noteringen (Yield AB)
Tore Hallberg, VD (Svenska Capital Oil AB, Yield AB, Drillcon AB)
Patric Perenius, ledamot (Yield AB, Central Asia Gold AB, Svenska Capital Oil AB, Drillcon AB)

Nyckelpersonerna hade gedigen erfarenhet av diverse råvarorelaterade bolag. Svenska Capital Oil som Tore och Patric arbetade för är dagens Misen Energy (aktiegrafen liknar Metallvärdens). Misen/Capital Oil har inte gjort en nyemission sedan 2011. Yield AB heter numera Yield Life Science och har haft en sammanlagd omsättning sedan 2009 på under 2 miljoner, de har dock klarat sig med enbart 3 nyemissioner. Drillcon däremot har levererat återkommande vinster och har sedan 2007 delat ut pengar till aktieägarna. Tore och Patric lämnade dock bolaget mellan årsredovisningen 2007 och 2008. 2008 redovisade bolaget en rörelseförlust på 33 miljoner. Central Asia Gold AB där Patric hade intresse delades upp i två bolag, det blivande skuldberget Auriant Mining och Kopy Goldfields (som sedan noteringen 2009 levererat 6 nyemissioner).



De tidiga åren (Trollhättan Minerals, Nordic Iron Ore och Balkan Resources)


Det hela börjar lovande och 2007 påträffar man tillsammans med International Gold Exploration(IGE) guld i Dalarna. International Gold Exploration blir sedan Nickel Mountain Group och heter numera Axactor och är listade i Norge. Avanzas Axactor graf berättar inte hela sanningen, men på Nordnets hemsida kan man se en graf där aktieägarna som varit med sedan 2008 förlorat 99%. Har man varit med längre har man förlorat mer. Själva guldprojektet säljs 2015 och genererar "visst överskott".

I juni 2007 förvärvar även Archelon Trollhättan mineral och betalar med aktier, i samband med detta berättar Archelon om att man har tänkt dela ut aktierna i Trollhättan Mineral till aktieägarna. Noteringen ställs in och istället blir Trollhättan Mineral en del av TM Group och man siktar på notering i slutet av 2010. Detta blir sedan aldrig av. 2011 avyttrar man verksamheten med förlust efter att Trollhättan Mineral förlorat en kund. 

Senare 2007 förvärvar man en andel i Amur Gold LLC (prospektering i Ryssland). I halvårsrapporten 2010 berättar man att man minskat aktieinnehav i prospekteringsbolagen Amur Gold. Efter det nämns inte Amur Gold igen vilket jag tolkar som att man har sålt alla aktier.

2008 har man kommit så långt med licensen i Serbien att man gör en emission för att ta in 9 miljoner och särnotera Balkan Resources på NGM Nordic MTF. Innan listningen hinner ske så genomför Balkan Resources ett sammangående med Mineral Invest och bräddar sin verksamhet till guld prospektering i Kongo Kunshasa och Etiopien. Mineral Invests CEO har tidigare arbetat på IGE. För Mineral Invest International MII AB, som det nya bolaget har tänkts döpas till, planeras listning på aktietorget. Mineral Invest International går 2015 i konkurs. Innan man går i konkurs hinner man genomföra 7 emissioner, den sista sker 2014. Emissionsbeloppen uppgår enligt nyemissioner.se (jag har inte kollat upp om alla blivit fulltecknade) till långt över 250 miljoner.




Man bildar även ett samägt bolag tillsammans med IGE och Kopparberg Mineral AB. Kopparberg Mineral AB heter idag det mer internationella namnet Copperstone Resources och har sedan 2008 genomfört 7 emissioner, den senaste förra året. Det gemensamma projektet får namnet Nordic Iron Ore. Jag har svårt att hitta ifall bolaget varit listat på en officiell lista eller inte. Man gjorde ett försök 2012 men avbröt noteringen då det fanns "ett stort intresse", men "en positiv eftermarknad har bedömts som otillfredsställande". 2014 säljer Archelon resterna av sitt innehav och 2016 handlas aktien via beQuoted.

Merrit Resources Inc och ett litet mindre innehav som ingen vill kännas vid


Vid halvårsskiftet 2009 är man även involverad i ytterligare 2 projekt. Merrit Resources Inc, där man kommit över 10% ägandeandel för 40 000 svenska kronor. Det hela är ett guld projekt på Filippinerna. Efter införskaffandet av ägarandelen i Merrit blir det tyst om projektet. 2012 nämner man det i sin årsredovisning, men i delårsrapporten för Q1 2013 saknas bolaget.

Man har även betalt 200 000 svenska kronor för 10% i det nystartade bolaget Geotermica AB som ska arbeta med grön energi i Italien. Geotermica AB omsatte fram till 2014 sammanlagt 2,7 miljoner och enligt bolagets hemsida är Archelon fortfarande största ägare. En notering av bolaget planerades 2010, men blev aldrig av. 2013 gör Archelon "av försiktighetsskäl" en nedskrivning av bolaget till 0 kr vilket man berättar om i en fotnot, 2014 slutar man nämna Geotermica. En intressant sak är att även Dome Energy står med som största ägare till Geotermica 2015. Detta efter en "investering" där man köpte 13,3% av bolaget 2010 för 1 miljon kr. På den tiden hette man Benchmark Oil och Patric arbetade för bolaget. Inte heter bolaget Dome Energy vill kännas vid Geotermica. I sin årsredovisning 2014 väljer Dome Energy att inte nämna Geotermica, året innan när man hette Commodity Quest fanns innehavet med i redovisningen. Geotermica har en snygg mobilanpassad hemsida, kommer bolaget göra comeback?







Norplat Resources AB: Satsning på prospektering i Ryssland som istället blir Olja på Gotland


2010 bildar man dotterbolaget Norplant Resources. Bolaget och investerar 500 tusen i bolaget. Tanken är att bedriva prospekteringsarbete på Kolahalvön i Rysland i jakten på guld. Genom att förvärva ett lovande prospekteringsprojekt, kapitalisera och notera bolaget vill man skapa aktieägarvärde. Vad jag kan hitta så genomförs aldrig förvärvet, istället köper Norplat Resources AB 10% av Shale oil Sweden AB. Under hösten 2012 förvärvas hela Shale Oil Sweden AB och bolaget har bytt namn till Gotland Exploaration AB. Lagom till noteringen byter man namn igen till Gotland Oil. I samband med noteringen genomförs en emission där bolaget tar in 10 miljoner. Numera heter bolaget Gripen Oil & Gas AB, men ett nytt namn är förmodligen på väg. I december 2015 konstaterar man att "det är svårt att utvinna olja och gas lönsamt i Sverige" och föreslår avnotering. I januari 2016 beslutar man att behålla sin notering på en stämma där 3 aktieägare deltar, då man har blivit kontaktade av ett annat företag rörande sammanslagning. 

2010 äger man även ett dotterbolag vid namn Älvfrakt Trollhättan. Man nämner bolaget Älvfrakt Trollhättan i årsredovisningen 2011, men 2012 saknas bolaget. Bolaget finns kvar på allabolag.se men har inte haft någon omsättning sedan 2011.



Interfox och Dividend Sweden


2013 är det dags för nästa era, den 22 november 2013 släpper man ett pressmeddelande om att förvärva samtliga aktier i Mezhlisa Resources Cyprus Ltd av Far East and Pacific Invest Inc som ägs av Max Renard. Transaktionen finansieras genom nyemission. Mezhlisa innehåller licensen som sedan blir Interfox Resources och Archelon ändrar namn till Interfox Resources. Interfox har sedan dess genomfört 3 emissioner. 

I köpet ingår även 60% av Dividend Sweden AB som man delar ut till aktieägarna. Alla tillgångar i det gemensamma bolaget utom Interfox Resources och Dividend Sweden AB flyttas sedan över till Archelon AB och särnoteras. Dividend Sweden AB genomförde 11 februari 2016 en fulltecknad nyemission och kommer snart noteras på NGM Nordic MTF. Patric Perenius från Archelon sitter i Dividend Sweden AB's styrelse och Tore Hallberg är storägare. 



Archelon (2.0?)


När man googlar "Merrit Resources Inc" + "Anders West", hittar man att en snubbe vid namn Anders West var ordförande och kontaktperson fram till 2011. Han var ordförande under perioden då Archelon ägde ett innehav i bolaget. I övrigt hittar man inga träffar på bolaget. Våren 2014 berättar Archelon att man har ingått ett nytt samarbete med samma Anders West (men man glömmer att berätta att man har samarbetat med honom tidigare). Anders West är även ledamot i Wolfland Resources Inc, ett bolag som är svårt att hitta när man googlar. Söker man på Anders West + "Wolfland Resources Inc" hittar man dock samma PDF som presenterat hans koppling till Merrit Resources".

http://www.mgbcar.ph/files/MiningTenement/2015/MPC/2015-EP_Feb.pdf

Samarbetet får namnet Orezone (tillslut, efter att först ha haft namnet Resolution Energy RE AB) och man planerar för att särnotera bolaget och dela ut halva innehavet till Archelons aktieägare. Orezone gör i sann Archelon anda en emission i samband med noteringen, med emissionen skickar man med teckningsoptioner och dessa fyller sedan på bolagets kassa hösten 2015. Samma upplägg som vid Archelon noteringen används, undersökningstillstånd som man kommit över nära gratis blir grunden till ett bolag och till att ta in pengar från aktiägare.

Tidigare i texten nämnde jag Archelons tidigare samarbete med IGE/Nickel Mountain Group och i januari 2016 sluts tillslut cirkeln och Archelon förvärvar Nickel Mountain Groups verksamhet. Verksamheten är en olönsam nickel gruva i Västerbotten. I det köpta bolaget finns "små aktieposter i råvarubolag samt prospekteringsutrustning som tillsammans matchar det överenskomna priset". Jag har kollat i Nickel Mountain Groups årsredovisning för 2014 och bolaget hade kvar aktier i Nordic Iron Ore(som man tidigare startat tillsammans med just Archelon) värda 214 000 sek. Man hade även Aktier i Tasman Metals värda ca 145 000. Ägarandelen i Tasman Metals är dock för liten (0,03%), så aktieägare i Archelon kan inte förvänta sig en utdelning av bolaget med tillhörande nyemission.



Summering av bolagen som Archelon haft innehav i och delat ut till aktieägarna:


Kilsta Metall: Aktierna har blivit värdelösa
Trollhättan mineral: Noteras aldrig
Nordic Iron Ore: Listat på beQuted (ingen officiell lista)
Balkan Resources: Konkurs efter hundratals miljoner i nyemissioner
Amur Gold LLC: Sålda aktier, ingen framgång
Merrit Resources Inc: Tystnad
Geotermica: Inställd notering och avskrivet
Norplat Resources AB: Svårt att utvinna Olja och gas på Gotland
Älvfrakt Trollhättan: Sålt/nedlagt
Guldprojektet i Dalarna: Sålt

Inget av de sålda projekten tillförde någon stor vinst. Man kan alltså konstatera att totalt 0 av de 10 första projekten har lyckats. Nordic Iron Ore är det enda bolaget som eventuellt kan tänkas ha någon framtida chans att lyckas. Jag vill även påpeka att Interfox i dagsläget inte längre har en koppling till Archelon. Detta inlägget har inte för avsikt att uttala sig om bolaget, det är dock svårt att skriva om Archelon utan att nämna Interfox.

Inget bolag som tagit sig till börsen via Archelon har än så länge nått framgång. Det är upp till bevis för Dividend Sweden, Orezone och Nickel Mountain Group(som förmodligen kommer särnoteras någon gång). Men om man gissar, talar historian för att bolagen kanske inte kommer glädja aktieägarna på lång sikt.

När Orezone rusade i höstas passade Archelon på att sälja av aktier och när Archelon rusade samma dag, passade Patric Perenius på att sälja av 80% av sitt innehav i Archelon. Vilket tyder på att Archelon inte tror på Orezone och att Archelons ledning inte tror på Archelon. Jag anser inte att Archelon har lyckats med sin affärsmodell och anser inte bolaget tillföra mervärde.

Rekommendationen blir: sälj Archelon


För den som vill veta mer om de som styr Archelon rekommenderar jag följande artikel: