Misslyckade försök att handla med hävstång

En av de största fördelarna på aktiemarknaden är att inte behöver välja om man ska gå lång eller kort, valet att avstå finns också. Därför bör alltid bevisbördan ligga på ”att ageras” sida. Hittar man inte tillräckligt bra argument ska alltid utgångsvalet vara att stå vid sidan om. När motargumenten överväger ska man lyssna på dem. Det är aldrig fel att avvakta eller att avstå från en bransch, aktie eller typ av produkt.

Under 2015 har jag vid ett antal tillfällen handlat hävstångsprodukter med OMXS30 som underliggande index. Jag gjorde ett försök under våren, försök "headga" en del av portföljen i samband med en resa och ett gjorde nytt försök under hösten. Alla tre försöker har gått dåligt. Det första försöket började seriöst, men avsaknad av tålamod fick mig att agera ”för ofta”. Sommarens försök var en vettig tanke, men då jag inte fullföljde utan sålde efter halva semestern förlorade positionen sin funktion. Det tredje försöket konsumerade väldiga mängder tid och gick bra till en början, men slutade i min största enskilda förlust sedan jag började med värdepappershandel.

Låt mig börja med en summering av min totala avkastning i år på hävstångsprodukter:

Andel av transaktionerna med positiv avkastning: 52,4%
Andel av transaktionerna med negativ avkastning: 47,6%
Genomsnittlig vinst: 763,76
Genomsnittlig förlust: 890,8**
Total förlust: ca 7% av portföljen

En sur historia...

*intradag transaktioner i samma värdepapper, där jag inte har avslutat position 1 innan position 2 påbörjas är i siffrorna ovan summerade till 1 transaktion. En transaktion kan till exempel innehålla 3 köp-avslut och 1 säljavslut. Courtage är medräknat.

**Förlusten är egentligen mycket värre. Siffran är rensad för min största förlust, då den sticker ut väldigt mycket. Jag har rensat bort den siffran då den inte speglar den genomsnittliga transaktionen och då den siffran hade kunnat användas till att räkna ut totalt antal kronor på mitt konto.

Siffrorna ovan ser tråkiga nog ut som det är, även utan min "största förlust"(mer om den senare). Majoriteten av transaktionerna slutade med positiv avkastning, men förlusterna var ändå större än vinsterna. Bortser jag från mitt största misslyckande så var ändå genomsnittsförlusten över 16% större än genomsnittsvinsten (om man räknar med courtage) och att vinsterna var något fler än förlusterna kompenserade inte för detta. Det hela säger kanske inte så mycket, så låt oss placera vinster/förluster på en graf för att få en bättre helhetsbild.

I grafen ovan summerar jag när jag avslutat mina positioner. Hur stora vinster/förluster jag har valt att ta. Y-axeln innebär hur många procent av mina transaktioner av typen vinst/förlust som jag avslutat när vinsten/förlusten vuxit till nivå x. Grafen visar bland annat att 62,9% av alla mina vinster var ”säkrade” innan 500 kr i vinst hade uppnåtts. Enbart 52,17% av mina transaktioner som slutade med förlust var stoppade innan förlusten nådde 500 kr. Summerar man grafen i en mening så visar den i princip att jag ”låtit förlusterna löpa” medan jag avslutat ”vinande transaktioner”. Detta stämmer med snitten ovan, där jag gjorde vinst på merparten av transaktionerna, men där förlusterna var större än vinsterna.


Jag är inte helt dum i huvudet, jag är medveten om att tanken är snäva stoppar och att låta vinnarna löpa. Jag är fullt medveten om att jag hade behövt ha en gräns där jag tog förlusterna om traden gick emot mig. Men jag har inte agerat logiskt när jag handlat hävstångsprodukter. Istället har jag kämpat in i det sista för att försöka vända förluster till vinster, vilket har gjort att jag ökat risken och exponeringen när förluster vuxit. I samband med att jag ökat exponerat kapital i transaktionen har jag ökat risken i positioner som redan varit på minus. Under hösten klarade jag vid några tillfällen (i rad) att "rädda mitt skinn", då utveckling som gått emot mig vändes till vinst. Detta gjorde att jag mentalt trodde att situationer skulle "lösa sig till sist", även om jag förstod att de rent logiskt inte borde göra det. Jag var även medveten om att jag tog enorm risk, ändå gjorde jag det. Tillslut small det istället rejält. En transaktion som började som en liten motgång, dubblades under början av oktober, flera gånger för att jag skulle "rädda den". Tillslut blev en förlust som hade kunnat avslutas efter några hundra minus plötsligt en förlust på över 20 000. Jag valde att inte "stoppa ur". Denna situationen speglar mitt agerande under hela hösten, ren tur gjorde att smällen inte kom tidigare.

Agerandet summerat:
Genom att snittade ner mig i förlusterna och avsluta vinsterna såg jag till att förlusterna konstant löpt längre än vinsterna. 

Vad gör jag för fel

• För stor size
• Vinster fick mig att öka risken
• Avslutade vinster tidigt
• Lät förluster löpa och "snittade ner mig"
• Höll inte koll på mitt risktagande
• "When in trouble, double!"
• osv

Jag hade kunnat göra listan dubbelt så lång och fortsätta rada upp flera sätt som jag agerade felaktigt på. Jag var överaktiv, överrisktagande och kastade bra pengar efter dåliga. Men vad jag gjorde för fel känns faktiskt inte jätterelevant. Vag jag istället finner väldigt relevant är varför jag gjorde felen. Nedan kommer jag inte prata om hur människans hjärna fungerar generellt, istället kommer jag försöka fokusera på mina defekter.

Varför gör jag fel

Vad som istället är intressant är vad som får mig att agera på ett sätt som ställer till det för mig själv. Nedanstående reflektioner är såklart mina egna reflektioner över mig själv, det innebär att min egen självsyn i högsta grad vinklar reflektionerna. Jag kan därmed inte vara säkra på att allt jag skriver stämmer, men jag hoppas att jag i alla fall att någon av punkterna har kommit nära sanningen.

1. Bottenfiskaren/gå mot strömmen: När jag ser en graf över ett bolag som stigit mycket på kort tid, ser jag ingen anledning att överhuvud taget titta på bolaget. Jag ser förlorad potential och en missad häst. Hittar jag däremot ett bolag där kursen har fallit 30% sedan bolagets senaste PM eller handlas runt atl skapar det genast intresse. Detta gör att jag överlag har ett huvud som uppskattar när aktier jag tror på går ner i värde. Jag gillar att köpa billiga(inte i kr utan i förhållande till X) bolag. Vid ett antal tillfällen har jag ökat exponeringen väldigt mycket i bolag som fallit. Ibland har det varit rätt och ibland har det varit fel. Men generellt har det givit bra resultat när marknaden och jag har haft olika åsikter. Min syn på mina åsikter är att de inte ska förändras av kursrörelser, utan istället förändras baserat på nyheter/ny fakta. Under hösten 2015 efter nedgången i index var jag av stark övertygelse att vi skulle fortsätta ner. För varje procent upp OMXS30 gick, ökade min övertygelse om att börsen var för dyr. 1% upp betydde mer eller mindre, att det fanns potential att korta ytterligare. Under perioden handlade jag med stark hävstång, med den typen av produkter ska man inte gå mot strömmen. Jag kortade som mest mellan den 23 september och den 09 oktober. Under perioden steg OMXS30 med 4,09%, men med hävsång över x15 blir det mycket motvind.
   
   
2. Hög tålighet för förluster: Jag har på min korta tid på börsen redan varit med på ett antal resor med stora inledande förluster, som följts av återhämtning och som sedan har vänts till vinst. Jag vet ännu inte om det är tur eller skicklighet som har räddat mig(för kort tid på börsen). Men det jag vet är att jag har ett psyke som klarar av positioner som är minus 30-50%. Vid flertalet tillfällen har jag redan varit med om det och de gångerna har jag alltid legat kvar och väntat ut att min tes ska infrias(om jag haft en tes). När förluster i hävstångsprodukter uppstod, som jag borde stoppa kände jag inte att jag var tvungen att "rädda mitt kapital". Brist på självbevarelsedrift är ett annat sätt att summera detta. Istället valde jag att låta dom ligga kvar då jag inte kände stress förrän förlusten i positionen blivit större. Därmed växte förlusterna. Jag behandlade innehaven i produkterna som om de var aktier, som jag trodde på. Trots att jag visste att detta inte var fallet.
   
   
3. Min syn på risk: När jag följer utvecklingen i en aktie ser jag varje kr/öre upp som en ökad risk. Generellt brukar jag lätta på innehav och vid kraftiga rörelser uppåt resulterar säljer jag ofta av innehav. Indirekt blir i mina ögon varje krona ner minskad risk och ökad potential. Detta synsättet hade jag med mig in i hävstångshandeln. Detta är ett synsätt som man kan ha ifall man har oändligt med tid, är obelånad, handlar i produkter utan avgifter och utan "knock". I en aktie kan du vänta ut marknaden (förutsatt att du har rätt). Med en hävstångsprodukt som kan sjunka till 0 vilken dag som helst har man inte tiden på sin sida. Med en finansieringsnivå några procent ner kan man inte heller tänka att 1% ner (som kan bli över 15% med hävstången) sänker risken. 1% ner är istället ett väldigt stort steg närmare 0. 1 % ner är en förlust som egentligen borde ha stoppats för länge sedan.
   
   
4. Måste veta allt: De bolagen jag har varit intresserad av och haft stora innehav i har jag läst ALLT om. Alla analyser som publicerats, allt som skrivs på forum och allt på Twitter, Jag har även för vanna att följa alla transaktioner som sker i bolagen (antingen i realtid eller i efterhand). Sker det förändringar i köp/säljflödet brukar jag snappa upp det, jag har vid flera tillfällen snappat upp insidertransaktioner innan de har registrerats och om det finns dolda ordrar i orderdjupet har jag koll på det. Jag är medveten om det maniska i detta och i att det generellt enbart skapar brus för min hjärna. När jag överförde detta till index resulterade det i att jag satt och bevakade USA fram till USA stängde 22:00. Det slutade i att jag spenderade den första timmen varje morgon med att läsa nattens nyhetsflöde från Asien/USA och det slutade i att jag hela tiden ville ha grafer både över daxen och omxs30 öppna när börsen var öppen. Detta påverkade sömn och efter ett par veckor av indextrading var jag helt slut.

När man ska försöka handla i linje med trender är det inte vettigt att hela tiden istället följa sin egen övertygelse oavsett trenden. När man ska minimera förlusterna och man istället låter dem löpa kommer för eller senare förluster som är "för stora". Min risksyn var tvärt emot hur jag borde agera och försvårade för mig mentalt. Att jag hela tiden försökte veta så mycket som möjligt gjorde att jag under stora delar av perioden var väldigt trött vilket får hjärnan att agera mer efter känsla och mindre efter tanke. 

Efter en smäll på över 20 000 kr den 06-08 oktober valde jag att avstå från hävstångsprodukter. Jag är medveten om att det var mitt eget fel att jag misslyckades brutalt och att jag "om jag bara agerat annorlunda" hade kunnat nå andra resultat. Men mitt agerande var baserat på min personlighet och även om det hade varit en nyttig övning för mig att kontrollera mina känslor, tror jag inte att min personlighet passar för index handel med hävstångs produkter. Man ska välja sina strider. Då man kan välja att avstå på aktiemarknaden, har jag sedan oktober valt att avstå.

Follow @89Olle