måndag 17 januari 2022

Börsåret 2021

Nyårsnatten 2020/2021 firades osedvanligt lugnt hemma med vänner. När sedan helgen hade gått och det var dags att gå tillbaka till arbetet igen, fanns inget arbete kvar. Inför julen hade jag sagt tack och adjö till min kund, lämnat in konsultdatorn och skrivit avskedsbrevet till kollegorna. Nu var det tid för investeringar på heltid.

Inför ledigheten hade det storstädats i portföljen. Rovio, Magi och Gravity hade sålts, kvar fanns GungHo, Sohu och Scandbook. Med 65% likvida medel var jag redo att leta nya bolag och med rekordmycket tid skulle möjligheten att hitta nya investeringar vara större än någonsin.

Året gick och rekordmycket tid spenderades på investeringar. Detta resulterade i rekordmånga bidragsgivare till avkastningen, men också ett rekordstort småpillande. Jag startade och avslutade året med Sohu.com Ltd som största innehav. Året slutade upp 47,9% och de största bidragsgivarna var Sohu, Scandbook, Rana Gruber, Aspire Global och Havyard. De största förlorarna blev HAV Group, Gravity, JOYY Inc och resultatet av ett gäng kortsiktiga (och ibland retarderade) transaktioner.

Utveckling 2013: 61,6%
Utveckling 2014: -42,7%
Utveckling 2015: 316,4%
Utveckling 2016: 175,6%
Utveckling 2017: 61,2%
Utveckling 2018: 64,8%
Utveckling 2019: -6,8%
Utveckling 2020: 256,5%
Utveckling 2021: 47,9%
CAGR: 73%

Bidragsgivare

Årsskiftets portfölj 2020/2021

När året började låg Sohu (16.55$), Scandbook (20 kr) och GungHo (2308 JPY) i portföljen. Sohu är ett kinesiskt internetkonglomerat som befann sig mitt i en transaktion där de skulle sälja sina aktier i det konsoliderade noterade dotterbolaget Sogou till Tencent för 1,2b$ (30$ per aktie). Bolaget väntade på att kinesiska myndigheter skulle godkänna transaktionen & befann sig mitt i en regleringsstorm. Mer om Sohu senare.

Scandbook är en svensk/litauisk boktryckare (marknadsledande) som på 20 kr handlades till ca 3.8x rullande tolvmånaders bakåtblickande EBITDA och 4.5x bakåtblickande kassaflöde (definierat som EBITDA – Maintenance CAPEX - skatt – finansiella kostnader). Bolaget hade uttryckt att de var klara med stora investeringar, påbörjat en internationell expansion och var på väg mot att inom ett par kvartal bli skuldfria. 2021 utvecklades bolaget väl och mitt ägande gav under året en avkastning på runt 50%. Jag är långsiktig ägare i bolaget, även om antalet aktier varierar över tid.

Efter att i flera års tid ägt aktier i det koreanska spelbolaget Gravity, hade jag 2020 också köpt aktier i Gravitys japanska moderbolag GungHo. GungHos spel Puzzle & Dagons (2012) är ett av de mest framgångsrika mobilspelen genom tiderna och är fortfarande ett av de mest intäktsbringande spelen i Japan. Vid årsskiftet 2020/2021 värderades GungHo till EV/E 2.8 & P/E 7. Bolaget handlades till under värdet av bolagets kassa och aktier ägda i Gravity, trots att bolaget går med vinst, återköper aktier och delar ut pengar. Under våren dubblade jag min position när bolaget handlades runt 2 000 JPY. Under 2021 dubblades takten på återköpen och i samband med detta klättrade aktien mot 2 650 JPY. Aktien har sedan dess fallit tillbaka lite. Totalt gav positionen (inklusive ökningen med lägre inköpskurs) en avkastning på runt 20% under 2021. Positionen underpresterade därmed jämfört med portföljen som helhet. Trotts detta är jag nöjd med att ha positionen, då den sänker risken i portföljen och jag gillar utvecklingen med ökat tempo i återköpen.

I portföljen låg alltså Sohu på 16.55$ per aktie, som 2021 förväntades få en inbetalning på 30$ per aktie, Scandbook värderade till 4.5x kassaflödet och GungHo värderade till 2.8x EV/E. Anledningen till att allt i portföljen såg billigt ut, var att allt som var i närheten av rimlig värdering hade sålts. Jag är ofta redo att ta stor risk, men jag är sällan redo att ta betydande värderingsrisk. Därför såldes rättvist värderade Rovio (kring EV/EBIT 9 bakåtblickande med förväntad negativ EBIT utveckling 2021), Gravity på 215$ (ca 13x 2021 års EV/EBIT utfall) och MAG Interactive på 30 kr (EV/S 3 på det senaste rapporterade kvartalets försäljning x4).


Nya livet

2020 hade varit ett fantastiskt år för mig på börsen och portföljutvecklingen 2020 möjliggjorde att jag kunde ta steget och sluta arbeta. Andra underlättande faktorer var att jag inte hade tagit ut full lön 2020 och i stället tog ut den lönen under början av 2021, samt att jag är billig i drift. Många stjärnor stod rätt. Planen var att bli tillsvidarearbetslös.

För att hålla reda på vad jag gjorde med tiden, började jag noggrant registrera den i Excel. Med start i vecka 2 2021 började jag skriva ner vilka bolag jag lade tid på, tid spenderad på böcker, på att läsa lägre texter och övriga aktierelaterade aktiviteter (bloggande, datainsamling, reflektion, osv..). Sedan satte jag upp målet att för varje kvartal som går, redovisa en högre siffra i total lagd tid. Med 40 timmar/vecka (+ transporter) frigjort, är det viktigt att få ut ett värde av tiden. Det finns många aktiviteter som av olika anledningar är destruktiva att lägga tiden på. Jag kan fastna i mobilspelsträsket, kortsiktig handel, glo på mobilen eller datorspelande på heltid. Att jag slutat arbeta får inte resultera i att jag i stället låser upp alla karaktärer i Mario Kart Tour. Genom att hålla koll på tidsanvändningen, kan jag följa hur mycket tid jag lägger på potentiellt värdeskapande aktiviteter. Efterhand som året gick kompletterade jag med mer data (träningspass, lästa böcker, transaktionshistorik). I slutet av Q1 kompletterades arken med kolumner där jag marker när jag läst färdigt och tagit anteckningar från bolags senaste kvartalsrapport/årsredovisning. Lästa årsredovisningar/månad mer än dubblades när jag började skriva ner vilka jag hade läst. Vad man mäter blir gjort.

Risk består av många parametrar. En av de största riskerna är höga värderingar. Det finns risk att den som äger aktier i 5 bolag, efter att enbart läst på om 10 bolag, överskattar hur låga värderingarna är. Jag har sedan jag började med aktier 2013 lagt enorm mängd tid på bolagen jag ägt, men jag har inte lagt särskilt mycket tid på bolag jag ej ägt. Genom en tillräckligt hög produktivitetsnivå, är tanken att jag ska sänka risken då jag i större uträckning kommer kunna validera värderingarnas relativa attraktivitet. Genom tiden du lägger (om du vet va du gör!) går det att sänka risk, oavsett om du hittar billigare ersättare (som sänker genomsnittlig värdering) eller lyckats validera att dina bolag verkligen är attraktivt prissatta. 

Jag är inte nöjd med min produktivitetsnivå under 2021 och jag hade många veckor ångest kring att jag inte fick gjort tillräckligt. Sätter jag mig vid dator börjar jag mäta tid när jag gör något konkret och slutar mäta när jag tar en paus för att kolla Twitter/Avanza/Diskutera aktier. Jag försöker därmed mäta produktivitet och inte traditionell ”arbetstid”. Påbörjar jag arbetet 09:00 och går på lunch 12.30, är det vanligare att 2 timmar rapporteras som "produktiv tid", än 3.5 timmar. Efterhand som året gick ökade produktiviteten. 178 timmar i Q1, 242 timmar i Q2, 244 timmar i Q3 och 251 timmar i Q4. Varje kvartal hade jag ursäkter varför inte det produktiva timantalet blev högre. I Q4 var ursäkten bra (blev pappa), annars var ursäkterna av blandad kvalitet. I Q1 2022 siktar jag på 260-270 timmar.

När Q1 2021 startades hade jag en skuld från tidigare år. I de flesta av spelbolagen som jag ”följt” under flera år, saknades uppdaterade filer med de senaste kvartalsrapporterna. I många fall hade jag bara en aning om ifall de var intressanta kring de nuvarande värderingarna. Under Q1 2021 fick jag i många fall upprätta en initial Excel och sedan uppdatera den när Q4 rapporterna började trilla in. Vid slutet av 2020 fanns 9 uppdaterade filer, efter 2021 finns 31 st. Under 2021 började jag även för första gången i mitt liv på allvar läsa böcker (tidigare har jag primärt lyssnat på ljudböcker). 67 böcker lästes/lyssnades klart på under 2021, majoriteten av dessa lästes fysiskt (36 st.).

Under början av året pågick en av vår tids märkligaste perioder på börsen. I USA drog bolag efter bolag, när aktierna diskuterades på WallStreetBets. I all denna röra kunde jag ej hålla tassarna bort. Under perioden satt jag ofta stressad på kvällarna med positioner i National Breverage Corp, Macerich Co, Nokia, Bed Bath & Beyond och såklart även AMC och Gamestop. Vid något tillfälle orkade jag inte hålla aktierna över helgen och drog i tok-stopp på fredagskvällen bara för att sedan se en tok-rusning på måndagen. Vid en annan tidpunkt kollade jag positioner från toaletten, medan vi hade vänner på besök. Vad som borde varit en period då jag kunde andas ut och lägga tid, blev en period med väldigt mycket stress och som potentiellt hade kunnat sluta illa. Vissa transaktioner var genomtänkta som att köpa Nokia i Sverige inför öppningen i USA, när den svensknoterade versionen av aktien inte följt med upp. Andra transaktioner var rena chansningar. Separerar man kortsiktig handel 2021 i olika underkategorier kan man summera det som att alla vinster kom från bolag som jag kunde något om och att de resterande transaktionerna slutade ungefär plus/minus noll (stora vinster och stora förluster). Exempelvis slutade handel i Gaming bolag (Thunderful, Embracer, Stillfront) och iGaming (Betson, Evolution, Kindred, Angler) bra. I dessa bolag stödde jag mig på värdering och Excel-ark. 

Nästa år är ambitionen att fortsatt agera på ett fåtal kortsiktiga rörelser, men bara i bolag som jag kan något om. Följer jag denna princip hela året, lär antalet transaktioner totalt falla med >60% och mängden stress halveras.  Jag anser att jag för närvarande har kontroll över min lockelse att agera i bolag jag inte kan något om. Jag skäms över min aktivitetsnivå (utan edge) i Q1 2021, men är stolt över hur jag till exempel agerade i Evolution under hösten 2021 (där jag satte upp en Excel, läste på och sedan väntade in att priset skulle komma till mig).




Nya innehav

Det första nya bolaget jag lade tid på 2021 resulterade i köp. Duktiga twittraren/bloggaren Gilmour fick mig att titta på Corem. Trots ny bransch och avsaknad av kunskap, landade jag i att det var rimligt att köpa aktier i Corem för delar av kassan. Corem var vid tidpunkten ett fastighetsbolag med primärt logistikfastigheter. Med >60% av portföljen i kassan var alternativkostnaden för mig låg och Corem blev ett substitut för kassa. Corem gick under januari 2021 att köpa för 18.65, när det fanns ett budpliktsbud på 18.60. Bolaget ägde en massa aktier i de noterade fastighetsbolagen Klövern och Castellum, vilket gjorde att man kunde köpa aktier i Corem som en option som skulle betala ut om fastighetsaktier i allmänhet steg i värde. Som aktieägare i Corem ägde man även en option om någon form av strukturaffär skulle ske i sektorn, till exempel om Klövern skulle köpa ut Corem. Jag behöll aktierna som kassasubstitut under merparten av budplitstidsvristen. Det hela slutade men en mindre vinst när jag sålde i februari 2021. Efter jag sålt köptes Klövern upp av Corem, börsen gäspade initialt åt transaktionen, sen rusade Corem 50%.
https://twitter.com/gilmourkh/status/1346074817280282626

Sedan våren 2020 har jag och tjejen gemensamt satt ihop Magic Formula portföljer till henne. Vi startar med bolagen som har högst ranking enligt strategin på börsdata, sedan rensar vi bort bolag där EV/EBIT eller ROC är missvisande. Exempelvis rensas bolag som gjort engångsförsäljningar av tillgångar bort. Vi rensar även bort råvarubolag där bakåtblickande EV/EBIT inte reflekterar nuvarande råvarupriser. På varje enskilt bolag går vi in och tittar ifall det är rimligt att anta att multiplarna även framåt kommer förbli låga. Vi köper Byggmax, Kindred, Ferronordic eller Rovio om de toppar rankingen och samtidigt filtrerar vi bort bolag som Etrion & Rana Gruber. Magic Formula fungerar TROTS att ett antal bolag som modellen inte är konstruerad för att leta efter kommer högt. Tanken är inte att man ska köpa aktier i bolag som till exempel fått höga engångsvinster från tillgångsförsäljning. Genom pillande försöker vi närma oss strategins kärna. Vi filtrerar dock inte bort bolag som har medvind, motvind, luktar illa eller haft skandaler. Ett bolag som åkte in i hennes Magic Formula var Aspire global och efter att vi hade köpt började jag kolla närmre.

Jag köpte aktier i Aspire Global i början av 2021 (innan Q4 hade släppts). 44 kr (som var min ungefärliga genomsnittliga inköpsnivå) innebar P/E 14 och 10x EBIT på E2020. Aspire är primärt en leverantör till bettingsektorn och hade nyligen köpt en snabbväxande liten sportboksleverantör kallad BtoBet. Q4 skulle bli första kvartalet med BtoBet inkluderade i siffrorna och BtoBet borde kommande 12 månader kunna hjälpa Aspire till tillväxt. Jag skissade vidare att både Aspires dotterbolag PairPlay (som aggregerar spel från olika leverantörer till bettingsidor) och Aspires bettingsidor riktade mot slutkonsumenter borde växa 2021. Efter att jag tittat började jag prata med SL ( @spadnN ) på Twitter som hjälpte mig att vrida på olika aspekter kring bolaget. Jag sålde i februari 2021, efter 20% uppgång på en månad. I september efter Q2 rapporten uppdaterade jag Excel-arket och konstaterade att värderingen fortsatt var attraktiv (och att tillväxten borde fortsätta). Resultatet blev en ny position inköpt på 74 kr (i snitt) som såldes på 86 kr efter att Q4 rapporten kommit in. Förväntad tillväxt materialiserades. När jag köpte mina initiala aktier såg jag uppsida, men inget öppet mål, därmed förbrukades min säkerhetsmarginal snabbt när kursen på kort tid steg. Nackdelen med höga krav på låg värdering, är att man sällan kan hänga med i större rörelser om de inte startar från extremt låg värdering. Trots detta blev Aspire Global årets 4de största bidragsgivare till avkastningen.
https://twitter.com/spadnN


I Aspire fick jag den fantastiska möjligheten att prata med personen på Twitter som verkade ha bäst koll. I andra fall skriver någon som generellt bukar ha koll på bolag, något som fångar ens intresse. Oavsett om det gäller att hitta saker att titta på eller någon att prata med, är Twitter fantastiskt.

Den 6 mars 2021 skrev duktiga Jeremey Raper en tråd om den noterade norska järngruvan Rana. Vid tidpunkten stod järnpriset (Fe62) runt 170$ och kursen i 68 NOK. Jag köpte aktier vid 67, 62 och 61 NOK. Bolaget såg riktigt billigt ut om man antog fortsatt höga järnpriser och järnpriset fortsatte upp medan jag köpte. Bolaget är en högkostnadsproducent som tjänar stora pengar vid höga järnpriser och går plus/minus noll när priserna är låga. Järnpriset toppade över 200$. Vid det järnpriset handlades Rana (kurs 80 NOK) till under EV/EBITDA 2 och under P/E 3. Jag såldes en del aktier på vägen upp mot 80+ och fortsatte sedan på vägen ner mot 68 NOK efterhand som järnpriset föll tillbaka. Jag minskade mitt innehav på uppdagar, på dagar då kursen låg still medans järnpris föll och sålde sedan de sista efter att bolaget prissäkrade bort delar av uppsidan. Som tur var hade jag sålt hela positionen innan Rana släppte Q3 rapporten som kom som en chock. Bolaget redovisar intäkter netto efter fraktkostnader. Även om det gick att följa järnmalmspriser på daglig basis och minska när järnpriserna närmade sig nivåer där Rana inte längre skulle vara riktigt lönsamt, så kände jag ej till vilket utslag fraktkostnaderna skulle kunna få. Drivet av höga fraktkostnader blev vinsten i Q3 under halva jämfört med vad jag hade förväntat mig. Detta var en risk som jag ej förstod och en risk som lika gärna kunde materialiserats i Q2 (när jag fortfarande ägde aktier). Jag är fortsatt intresserad av Rana framåt och kommer fortsätta försöka hålla koll. Bolaget planerar att bli världens första koldioxidneutrala järngruva och att äga aktien ger enorm hävstång mot järnpriser. 
https://twitter.com/puppyeh1/status/1368012152821350406



Det vore konventionellt att argumentera för att jag borde lära mig något från att järnpriset föll ihop, men när jag tittar tillbaka tror jag faktiskt inte jag har lärt mig något om volatilitet i råvaror. Jag anser att jag hade rätt i grundtanken, att bolaget skulle leverera bra avkastningen OM järnpriset ej föll ihop. Fallande kurs har delvis kompenserats av utdelningar på över 10 NOK per aktie under 2021. Det jag tar med mig är att jag borde ha funderat ett varv till angående vilka faktorer som verkligen spelar någon roll för avkastningen/risken. I fallet Rana gjorde jag bort mig på en faktor (frakpriser) som jag inte trodde var en faktor. Det var en ”unknown unknown” för mig, som borde varit en ”known unknown”, om jag hade läst på bättre. Nu råkade jag inte förlora pengar på detta event, men det är ändå pinsamt att jag ej kände till den möjliga effekten. Jag var okunnig och förtjänade ej avkastningen jag fick (Rana blev årets tredje största bidragare till avkastningen). 

Gamla innehav - Mobilspel

Som heltidsinvesterare finns ingen ursäkt att inte ha uppdaterade Excel-ark med bolagen jag påstår mig följa. Exempel på bolag som jag följer (och tidigare har ägt) är mobilspelsbolagen MAG Interacitve, Rovio, Gravity och G5 Entertainment. Uppstår ett läge som jag borde kunna förstå i ett bolag jag påstår mig följa, är mitt jobb att se det. En sak jag gillar med dessa mobilspelsbolag är att kurserna ofta är väldigt volatila. Det innebär att lägen uppstår oftare. Ju mer manodepressiv Mr Markets känslor kring ett enskilt bolag är, desto fler möjligheter har du att utnyttja hans humör.

Under hösten 2020 var Mr Market pessimistiskt inställd till Rovios framtid. Bolaget är ett finskt mobilspelsbolag som för mer än 10 år sedan hade en hit med Angry Birds. Bolaget har sedan med Angry Birds som bas, byggt upp en stabil mobilspelsverksamhet med intäkter som nästan kan ses som återkommande. Bolaget klassificerades som en Covid vinnare, som skulle tappa när Covid tog slut och handlades som lägst kring EV/EBIT 5. Bolaget hade i samband med Covid och de ökade vinsterna passat på att återköpa aktier och om man antog att återköp skulle fortsätta (om värderingen förblev låg) fanns väldigt fint nedsidesskydd och en stabil verksamhet. Sedan fick Mr Market för sig att vinsterna ändå var uthålliga och på mindre än 3 månader handlades aktien upp från en botten på 4.76€ till en topp på 7.92€ och dubblad EV/EBIT till runt 10. Jag hade estimerat fallande vinstnivåer framåt, jämfört med början av 2020 (hade 6m€ i EBIT i Q4 2020 estimat vs 13-14m€/q i EBIT under de tre första kvartalen 2020). När Q4 kom in på 7.5m€ EBIT sänkte börsen kursen då aktien ej levde upp till drömmarna om bibehållna vinstnivåer, samtidigt som jag kunde justera upp mina estimat något och köpa tillbaka aktien. Resten av 2021 pendlade Rovio mellan 5.8 och 7.6, uppgångarna och fallen gick i mycket snabbare tempo än verksamheten förändrades. Jag fick flera tillfällen att agera. Vissa lägen fångade jag, andra flög mellan mina händer. Just nu är bolaget åter igen intressant, framförallt om bolaget lyckas skala upp nya spelet Angry Birds Journey. Jag köpte några aktier i Rovio under början av 2022 & köper gärna fler. Rovio blev 2021 års 8de största bidragsgivare till avkastningen.



Efter att ha lämnat Gravity 2020 var förhoppningen att kapitlet skulle vara avslutat, att värderingen skulle förbli på nivåer som prisar in framtida tillväxt och att bolaget skulle fortsätta leverera. Jag har tidigare skrivit mycket om Gravity på bloggen. Bolaget är ett koreanskt pc/mobilspelsbolag som lever på MMORPG spel (online rollspel) baserade på ett IP kallat Ragnarok. Så här i efterhand såg det ut som att kapital som letade tillväxtbolag jagat upp Gravity kursen under slutet av 2020. Gravity släpper spel där ofta en signifikant del av försäljningen sker de första kvartalen. Bolagets utveckling ser fantastisk ut om man kollar på hur bolaget utvecklats från år till år, men kvartal till kvartal är utvecklingen volatil. Efter Q4 rapporten 2020 var uppställningen av framtida släpp något mindre fullpackad än tidigare och nästa stora våg av spelsläpp (som skulle sätta nya vinst per aktier rekord) kom först med start Q3 2021. Detta innebar att börsen hade 3 raka kvartal framför sig med fallande omsättning. Det visade sig att pengarna som jagat upp kursen inte var redo att hålla aktierna tills nya vinsttoppar sattes. Samtidigt tackade många som hade köpt bolaget för att det var extremt billigt för sig. Det skapades en situation där ingen försvarade kursen när säljordrar började trilla in. Under 3 tidpunkter 2021 ställde jag mig i boken på köpsidan, vid alla tillfällena slutade det med att jag förlorade pengar. Jag sålde aktierna av olika anledningar, men primärt för att frigöra kapital vid tidpunkter då Sohu handlats ner kraftigt. Vid alla tillfällen blev det enbart mindre förluster, primärt drivet av liten andel av portföljen och medvetenhet om hur brutalt billigt bolaget har handlats vid tidigare tidpunkter. Gravity är en av mina största förlorare detta år. Bolaget startade året på EV/EBIT runt 7–9 och avslutade 2021 på EV/EBIT 3 bakåtblickande. Jag är intresserad av att snart köpa aktier igen. Jag äger inte aktier i dagsläget, då kursen historiskt har väntat in positiv vinstutveckling/omsättningstillväxt innan värderingen vänt upp och jag förväntar mig inte positiv utveckling de kommande två kvartalen.

I mobilspelsbolagen G5 Entertainment och MAG Interactive försökte jag agera på liknande sätt. Håll Excel-filerna uppdaterade, ha en åsikt om vad jag är intresserad av att betala, ha en åsikt om bolaget framåt och ha information om vilka värderingsnivåerna bolagen har handlats på historiskt. De historiska värderingarna fungerar som någon form av guide rörande vad som är sannolikt. Efter käftsmällen 2019 när jag gick all in i Gravity vid EV/EBIT 6 är jag numera försiktig i Gravity på EV/EBIT 8. Med vetskapen att G5 Entertainment då och då handlas till bakåtblickande EV/EBIT under 10x, försöker jag drömma om nya liknande lägen och låta bolaget vara om bolaget handlas till 14x på E2022 EV/EBIT. Resultatet av detta i MAG Interactive blev att jag spenderade merparten av 2021 med att vänta på att bolaget skulle ta sin omsättning/vinst till nästa nivå eller att värderingen skulle komma ner. I november efter 11 månaders väntande hände det till slut och jag har nu en mindre mängd MAG Interactive i portföljen. En liknande väntan i G5 slutade med att jag köpte i oktober. Aktierna jag ägde i G5 Entertainment är dock sålda igen, då jag oroar mig för att konkurrenssituationen i Windows store (en plattform där G5 Entertainment genererar över 30% av sin omsättning) framåt. G5 Entertainment kommer på många sätta ha ett fantastiskt 2022, med ökande marginaler drivet av lägre butiksavgifter och ökad andel egenutvecklade spel. Vid kurser runt 350 tror jag bolaget handlas kring 11x E2022 EV/EBIT vid nolltillväxt. Skulle bolaget leverera tillväxt bör aktien gå bra 2022. För att nå tillväxt krävs att bolaget fortsätter prestera i Windows Store och/eller att nya spel presterar.

Nära, men ändå långt bort

Under året har ett stort antal norska bolag diskuterats bland svenska investerare. Oavsett inriktning har det funnits något för alla. För de med djup förkärlek till framtidsbolag utan vinster, har det funnits otroligt många nya noterade bolag att välja mellan på norska småbolagslistor. För oss som föredrar vinster utan (högt värderad) framtid, före framtid utan vinster har det funnits mycket inom råvaror och båtar. I maj 2021 köpte jag mitt första båt-case: Nekkar. Nekkar är värdsledare på tekniken som används för lyfta obeskrivligt tunga båtar ur vatten. Efter att ha sneglat på bolaget tidigare, kollade jag på rapportpresentationen Q1 2021. I samband med presentationen visade bolaget upp en video på hur de planerar att försöka revolutionera hur man bygger vindkraftverk på land. När jag kollar på videon slås jag av ”självklart, det är så man borde göra!”. Trots dålig kunskap om vindkraftsbranschen (och lyfta båtar ur vatten branschen) köper jag aktier på rapportdagen (kurs 10.7 NOK), samtidigt som jag fyll i min Excel. Under H2 2020 hade Nekkar haft ett fantastiskt halvår, bolaget som mindre än ett halvår tidigare handlades för 1.5 NOK rapporterade 0.65 NOK i H2 EPS. När väl H1 2021 rapporteras levererar Nekkar ytterligare 0.5 NOK i EPS, vilket innebär att mina initiala köp på 10.7 var köpta på P/E 9.3. Bolagets kassa är större än de samlade skulderna, vilket är en överdrivet defensiv balansräkning för ett bolag som oftast får betalt i förväg och inte borde binda särskilt mycket kapital. Utöver att arbeta med teknik för att bygga båt-hissar och montera vindkraft (i framtiden!) sysslar bolaget med att ta fram teknik för att odla lax (alla norska bolag gör något med lax) i flytande bassänger i havet. Över tid är också tanken att bolaget ska ta större ansvar för underhållet av anläggningarna som bygger på bolagets teknik. Nuvarande (enligt mig) låga värdering, är förmodligen primärt kopplat till volatiliteten i orderingång/intäkter/vinster. Över tid är målsättningen att ökad andel mjukvara och service ska dämpa svängningarna. Samtidigt får man i princip optionerna kring fiskodling och vindkraft gratis. Genom varierad size i aktien 2021 var jag vid årsskiftet obetydligt på plus i bolaget. Kursen stod vid årsskiftet i 10 NOK, vilket innebar ca P/E 9. Jag förväntar mig att vinsten H2 2021 ska falla något jämfört med H2 2020 och backloggen har under 2021 minskat något. Bolaget har dock fortsatt en enorm backlogg på ca 2 årsomsättningar (948m NOK). Värderingen lär förbli låg tills bolaget antingen får in någon signifikant order (mycket är på gång!) eller tar steg kring vindkraft, fiskodling, ökad andel service eller ökad andel mjukvara. Nekkar är ett lågt värderat kvalitetsbolag, som i framtiden borde kunna bli en ESG älskling (minska vindkraftverks klimatavtryck!). Jag har ägt aktier varje dag sedan jag köpte i maj 2021. Även om Norge ligger nära oss, är värderingarna av ESG teknik långt ifrån svenska nivåer.




Väl inne i Norge fortsatte jakten. Först hittade jag Treasure AS (via börsdata!). Bolagets enda verksamhet är att äga aktier i det koreanska fraktbolaget Hyundai Glovis. Hyundai Glovis är delen av Hyundai Motor Group/Kia bygget som bland annat är ansvarigt för att frakta bilarna som produceras till länderna där de ska användas. Hyundai Glovis är alltså primärt exponering mot nybilsförsäljning av koreanska bilar. När jag hittade Treasure AS ägde de aktier i Hyundai Glovis värda 28NOK/aktie, men bolaget handlades till 17.25 NOK/aktie. Hyundai Glovis i sin tur handlades till 6-8x EV/EBIT (bakåtblickande). Billig underliggande aktie, till rabatt via Treasure AS. Jag hade även vissa förhoppningar om att Treasure skulle sälja delar av sitt innehav (baserat på tidigare agerande & norsk skattelagstiftning) och dela ut pengarna (och minska rabatten). Positionen fick kliva in som en ersättare till kontanter i portföljen, med gratis optioner kring minskad rabatt och/eller minskat ägande i underliggande. Jag behöll aktierna tills pengarna skulle användas till annat (ökning i Sohu) i september och gjorde en obetydlig vinst.

Jag började kolla på HAV Group i september 2021, efter att bland annat duktiga @uadadauaau112 hade skrivit om bolaget. HAV Group är ett nynoterat norskt bolag som skapar skräddarsydda och energieffektiva lösningar, anpassade för miljön som specifika båtar vekar i. Kontrollsystemslösningarna som bolaget tar fram kan till exempel innebär att traditionella styrsystem ersätts med batterier/eldrift. Bolaget skapar digitala kopior av skeppen och kan simulera deras framfart i vatten för att felsöka och optimera. Utöver detta arbetar man med rening av avfallsvatten och har tagit fram en modulär platseffektiv lösning som existerande båtar kan installera för att minska miljöpåverkan och leva upp till framtida lagkrav. I augusti 2021 handlades HAV till ca 7x EBIT. Jag köpte mina första aktier på 17 NOK, men sålde dem snabbt när jag började gräva mer. En fråga som man alltid bör besvara kring noteringar är VARFÖR noteras bolaget. I många fallet är svaret enkelt, pengar behövs då bolagen inte gör vinster. HAV var dock kort efter noteringen ett överkapitaliserat bolag med vinster. Så om bolaget ej behövde pengar, varför var då bolaget noterade? 

Det visade sig att bolaget tidigare hade varit ett helägt dotterbolag till noterade Havyard. Havyard byggde hela båtar från grunden, en fruktansvärd affär. Havyard omsatte ett par miljarder per år och gjorde förlust de flesta år. Utöver de årliga förlusterna så tog bolaget enorm risk mot ifall något projekt skulle misslyckas. 2019 höll det inte lägre och Havyard levererade en förlust på 370 miljoner och behövde en väg ut. Lösningen blev att de ”bra delarna” och all teknik lades i ett separat dotterbolag kallat HAV Group, sedan noterade man HAV Group och sålde ut ägarandelar i bolaget. Genom att minska ägarandelen i HAV Group räddades Havyard. Havyard behöll kontroll över HAV genom att även efter transaktionen äga 2/3 av aktierna. När jag satte ihop Excel för både Hav Group och Havyard visade det sig att man genom att köpa en Havyard aktie för 12,5 NOK, fick 0.94 aktier i HAV, utöver detta fick man anläggningen där båtarna byggts. Havyard hade beslutat att upphöra med att bygga båtar från grunden, i stället skulle man primärt bygga om/reparera existerande båtar. Under 2021 skulle man bara färdigställa de pågående båtarna först. Efter en stund med Havyards balansräkning landade jag i att det var värt risken, så jag sålde alla mina aktier i HAV och köpte i stället rabatterade aktier i Havyard. Jag köpte mina fösta aktier i Havyard på 14.48 och sålde HAV aktierna på över 17 NOK. Om man värderade resterade delarna av Havyard till noll fick man vid tidpunkten 20% rabatt. Sedan dess har Havyard rullat av de sista nybyggda båtarna och delat ut hälften av aktierna de äger i HAV Group. Efter utdelningsbeskedet minskade rabatten i Havyard till nära noll och jag växlade över till HAV Group igen. Som helhet blev Havyard en mycket bra affär, men sedan jag köpte HAV Group har aktien fallit. Just nu står HAV Group i ca 14 NOK, vilket innebär under 6x EBIT och E2021 P/E på runt 7–8. Bolaget är fortsatt överkapitaliserat och har påbörjat ett återköpsprogram med mandat att återköpa 10% av de utstående aktierna. Bolaget borde likt Nekkar bli en ESG älskling och har likt Nekkar flera intressanta teknikoptioner som idag inte bidrar signifikant till lönsamheten. Havyard/HAV situationen påminde om Treasure AS, rabatt i underliggande genom köp av annat noterat bolag. Kombinationen av återköp, optionerna och den låga värderingen ser attraktivt ut och jag har HAV Group som en betydande position in i 2022.
https://twitter.com/uadadauaau112

Kina

Ovan har jag skrivit spaltmeter om en massa mindre innehav. Vissa av dem var som mest ett fåtal procent av min portfölj, andra ägde jag bara i runt en kalendermånad. Jag har under 2021 lagt otalig tid på en massa innehav som jag inte ägt särskilt länge. Många av dessa har givit bra vinster i procent, men ändå inte bidragit till en signifikant del av årets avkastning. Under tiden har Sohus andel av portföljen pendlat mellan 20% och 55%. Bolaget har stått för ca 40% av årets avkastning. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja eller sluta för att årets blogginlägg inte ska förvandlas till en roman. Jag ska försöka fatta mig kort.

I augusti 2020 såg jag Sohu nämnas på Twitter och jag köpte aktier. Bolaget är ett kinesiskt internetbolag som överlevt sedan It-bubblan, då två dotterbolag lyckats förbli relevanta. Dotterbolaget Sogou, genom att deras söklösning & tangentbord byggdes in i Tencents mobilappar och spel-dotterbolaget Changyou genom att deras MMORPG från 2007 TLBB blev en enorm framgång (som sedan lyckades konverteras till mobilversioner tillsammans med Tencent). Jag köpte aktier efter att nyheten kommit ut om att Sohu skulle sälja sin kvarvarande andel av det noterade dotterbolaget Sogou till Tencent. Försäljningen skulle ge 30$ i cash/aktie och kursen dansade runt 20$. Under tiden som Sohu handlades till under värdet på pengarna de skulle få från Tencent, så handlades Sogou som om transaktionen skulle gå igenom. Kort efter drev Trump igenom regler för att avnotera kinesiska bolag från USA börserna om de hade kopplingar till Kinas regering/var en säkerhetsrisk och vidare i framtiden avnoteras alla kinesiska bolag som inte fullt ut öppnade böckerna för västerländska revisorer. Kinesiska regelverk hindrar bolagen med verksamhet i Kina från att helt öppna böckerna. Bolagen blir därmed klämda mellan två länders regler och om inget händer lär merparten av alla kinesiska bolag avnoteras från amerikanska listor 2024 (om jag har förstått det rätt!). När Trump lämnade vita huset fortsatte Biden på den inslagna vägen och 2021 började samtidigt den kinesiska regeringen ta tag med hårdhandskar mot diverse teknikrelaterade sektorer. Jag vill inte gå in på huruvida kinesiska regeringens agerande är rätt eller fel. Ur Sohus perspektiv är två delar av regleringsvågen relevanta. Det är relevant hur kinesiska regeringen ser på VIE/Cayman Island/ADR strukturen som möjliggör utländskt listade kinesiska bolag. Strukturen innebär i princip att det utländska bolaget inte äger tillgångarna, utan rättigheterna till vinsterna. Det utländska bolaget får rättigheterna till vinsterna genom ett förvaltningsavtal, när de skjuter till kapital i samband med noteringen. Kinesiska regeringen hade aldrig officiellt godkänt strukturen, men den har funnits i över 20 år. Om man köper aktier i en kinesiska ADR noterad i USA, så köper man aktier i bolaget som har rättigheterna till vinsterna, inte i bolaget som skapar vinsterna. Detta innebär att om kinesiska regeringen skulle ogiltigförklara avtalen, äger du som utländsk investera ingenting. Angående ADR/Cayman Island /VIE kom frågan till sin spets sommaren 2021 när Didi, trots råd från kinesiska myndigheter om att vänta, gjorde IPO i USA. Resultatet blev att kinesiska myndigheter tog i med hårdhandskar. Didi skulle avnoteras, deras app åkte tillfälligt ur appbutikerna och framtida noteringar skulle nu granskas. I fallet Sohu är det lugnt om kinesiska myndigheter vill godkänna alla framtida noteringar, däremot är jag som Sohu ägare rädd för att kinesiska myndigheter ska stoppa strukturen eller förbjuda bolag som följer strukturen att dela ut pengar/återköpa aktier. Runt julen 2021 kom officiella uttalanden från kinesiska myndigheter om en ny process för att godkänna noteringar av nya bolag som följer strukturen utanför Kina. Vi fick därmed ett officiellt indirekt godkännande av strukturen och jag tror därmed att VIE risken ej ökade 2021, utan låg stilla. Min syn är att risken ökade sommaren 2021, fortsatte öka under hösten och sedan föll tillbaka kraftigt i slutet av året. Marknaden gör dock en annan bedömning och ignorerade uttalandet. Den andra Sohu relaterade regleringsstormen har varit att Kinas regering tagit tag med hårdhandskar även mot spelbolag, för att bland annat stoppa beroende bland unga spelare. Då Sohus spel-dotterbolag lever på äldre spelare är detta inget problem för Sohu. Regeringen har dock också sagt att skattelättnader för spelbolag ska tas bort, detta påverkar Sohu, men förhoppningsvis kan delar av vinsterna från speldelen kvittas mot förlusterna i företagets andra delar. Under slutet av 2021 pratades det om massdöd bland kinesiska spelbolag, men media valde att inte fokusera på att detta rörde sig primärt om bolag utan släppta spel. Vidare glömde media rapportera om hur ”spelstudiodöden” hade börjat långt innan 2021. Rent generellt var rapporteringen i västerlands media kring vad som hände i Kina väldigt vinklad, vilket bidrog till oron. För att släppa spel i Kina krävs godkännande från myndighet. Sohu ägda Changyou har god historik av att få produkter de ska släppa godkända och har flertalet redan godkända spel som snabbt kommer kunna släppas när de är färdiga. Framtida hårda spelregleringar kan ställa till det för Sohu, men de som genomfördes 2021 från kinas håll hade ingen betydande inverkan.

Under sommaren 2021 godkände kinesiska myndigheter transaktionen där Sohu sålde Sogou till Tencent och transaktionen stängdes hösten 2021. Runt dessa tidpunkter minskade jag min position och kunde sedan öka igen när aktien föll tillbaka. All kinaröra har dock gjort att börsen fullständigt ignorerat att Sohu det senaste året vänt från förlust till vinst och sitter med 1,400m$ i cash på balansräkningen. Bolaget marknadsvärde är runt 650m$. Från och med vintern 2021/2022 inleder bolaget ett återköpsprogram med totalt budget på 100m$, men samtidigt pratade bolaget om att kassan ska användas för att få bolagets mindre lyckade verksamheter att växa. Marknaden är utöver kinarisken rädd att Sohu ska bränna hela kassan på marknadsföring/produktutveckling/investeringar med negativ ROI. Sohu guidar dock ett kvartal i taget och än så länge syns inga tecken i guidningen på signifikant ökande kostnader/investeringar. 

Nu sitter jag här med en (för mig) enorm position i Sohu, där jag har en betydande vinst (primärt drivet av att ha handlat runt aktien i allt kaos som varit & valutamedvind) och undrar varför kursen står i 17$ trots 35$/aktie i kassa och 100% ägande av ett spelbolag (Changyou) som E2021 gör 290m$ i EBIT. Vid tidpunkter har rädslan tagit tag i mig och fått mig att minska, men läget ser för bra ut för att hålla mig borta. Sohu har under året i princip i snitt varit 40% av portföljen, 40% av avkastningen och över 90% av all ångest kopplad till långsiktiga innehav. Jag ser dock fram emot 2022 och tror att aktien förhoppningsvis kan leverera ett bättre år i relation till mängden smärta och tid lagd. Jag tror att Sohu hade värderats till över 80$ per aktie om bolaget varit noterad och haft verksamheten i väst, Kina rabatten är alltså över 75% och jag finner detta högst överdrivet.

Utfall och (avsaknad av?) lärdomar

Utöver ovan nämnda bolag ägde jag under 2021 ett gäng mindre positioner där ambitionen initialt var att äga dem tills vidare när de köptes, i vissa fall såldes de snabbt när värdering steg, i andra fall ändrade jag mig eller hittade vad jag trodde var bättre alternativ.

2021 levererade 47,9% avkastning. I resultaten ser jag både hopp och förtvivlan. I bolagen där min allokering har varit som störst (Sohu & Scandbook) har jag visserligen fått ett bra resultat, men inte ett resultat som slår resterande delar av portföljen. Många andra innehav har leverart mycket bättre avkastning i relation till andel av mitt kapital och andel av tiden de varit en del av portföljen. Förhoppningen är att de stora positionerna ska generera en högre avkastning/lägre risk än ens mindre positioner. Hade Sohu pengarna viktats över 100% till resterande mindre innehav hade gissningsvis årets portföljavkastning varit likvärdig eller bättre, till signifikant lägre risk. Den stora lärdomen från detta är att 2021 tyder på att jag borde kunna få ihop en vettig avkastning med en mer balanserad portfölj och extremt mycket mindre risk. 2021 misslyckade jag att allokera mest pengar, till lägena som gav bäst utfall. Ändå står jag här med 50% av portföljen i Sohu. Detta beror på att jag tror att Sohu föll ut i sämre delen av utfallsdistributionen. Hade jag inför 2021 vetat all info om Sohu som i år har kommit ut, hade jag förmodligen tänk ”vad kan gå fel, kurs runt 16$, 35$ i cash, vinst, fastigheter värda 9$+/aktie och Changyou ser bra ut framåt”. Det finns såklart 1000-tals möjliga utfall varje enskild investering kan landa i under ett år, men jag tror faktiskt att Sohu utfallet (med kurs som legat still i 12 månader) var osannolikt. Därmed undviker jag att försöka lära mig allt för mycket från denna enskilda datapunkt. Såklart finns det mycket värre möjliga utfall, men min gissning är att om vi hade spelat om 2021 100 gånger, så hade >60% av utfallen slutat med att Sohu vid slutet av 2021 stått i över 20$. Jag väljer därför att se mitt risktagande som mycket högt och se avkastningen som låg i relation till mängden smärta hjärnan fått utstå, men bibehåller positionen och är optimistisk inför 2022. Gissningsvis har jag något fel på hjärnan, som förmodligen har uppkommit när tidigare riskfyllda positioner har fallit ut väl, men det kan också vara så att jag faktiskt har rätt och att jag tycker det ska bli fruktansvärt roligt att få facit.

Litterära lärdomar

En fördel med att vara arbetsbefriad är möjligheten att spendera stora mängder timmar på att läsa enskilda dokument i jakt på kunskap. Det mesta som är värdefullt att läsa, kostar väldigt lite pengar i relation till vad man kan lära sig. Den största valutan man betalar med för lärdomar, är tid och inte pengar. Exempelvis finns följande två dokument tillgängliga gratis online.

Noter från Joel Greenblatts tid som föreläsare på Columbia Business School. 
Det kostade mig ungefär 20 timmar att läsa dokumentet. Läser du dokumentet får du några av de bästa förklaringarna av hur investeringar fungerar och hur ett företags ekonomiska förutsättningar påverkar hur bolag bör vara värderade. Nej, dokumentet innehåller ingen info om hur man värderar luftbolag utan vinster som handlas till 15x sales, men för oss som äger sansat värderade aktier är dokumentet nyttigt. Dokumentet ger om man tar till sig innehållet, ökad klarhet kring hur ROX multiplar motiverar högre värderingsmultiplar. Dokumentet borde vara en grundförutsättning för att få använda dessa multiplar (ser ofta folk slänga sig med dem i sammanhang där de egentligen inte tillför något). Kommer läsa om dokumentet även nästa år, då jag vet vilket värde varje timme ger.
https://focusedcompounding.com/wp-content/uploads/2018/03/Joel-Greenblatt-Class.pdf

Ett annat trevligt dokument är Warrens brev till investerarna.
Efter tips på Twitter startade jag med de tidiga breven från tiden då Warren var lite mer som oss dödliga småsparare (partnerskapåren). Tiden då han inte hade oändligt med pengar, den tiden som borde innehålla flest lärdomar för oss med mindre portföljer. Sedan fortsatte jag med alla de årliga breven. Total kostnad för att läsa denna skatt är 0 kr och 50 timmar. Om de tidiga breven utbildar dig i tänkande (de är skrivna för att utbilda Warrens medinvesterare), tar de senare breven vid och utbildar i verksamhet. De ger även en inblick i hur en förändrad miljö påverkar bolag. Du får följa med på resan genom en varierad miljö sett till konjunktur, konsumentbeteenden och räntelägen och får följa hur förändringarna påverkar branscher. Breven utbildar dig, med försäkringsbranschen som utgångspunkt i hur branscher med låga inträdesbarriärer påverkas av nuvarande lönsamhetsnivåer och bransch-förutsättningar. Jag tror Warrens brev angående försäkringsbranschens konkurrenssituation, är direkt applicerbart på till exempel spelbranschen (de delarna utan högkvalitativa IP). När överlönsamhet finns inom bland annat mobilspel, strömmar kapital in som vill konkurrera, likt det gjorde i försäkringsbranschen. Denna typ av sammanställning (Warrens brev) är extra viktig för oss som är år-fattigare eller inte har investerat så länge. Vi behöver perspektiv på hur saker kan förändras och hur det varit tidigare. En annan rekommendation för att skapa perspektiv är böcker som berättar om historiska perioden, till exempel ” Bull: A History of the Boom and Bust” om primärt uppgången på börsen under 1982-2001. Warren plus Greenblatt ger en bra kombination och många mentala modeller kring hur man kan tänka kring investeringar/bolag.
https://www.ivey.uwo.ca/media/2975913/buffett-partnership-letters.pdf
https://www.berkshirehathaway.com/letters/letters.html

Något annat som jag blivit lite bättre på och där jag rekommenderar att även andra (med timmar tillgängliga) lägger tid på är balansräkningar. Under 2021 började jag för första gången någonsin att föra in kvartalsvisa balansräkningar i Excel. Balansräkningen kan svänga från helt avgörande till relativt oviktig beroende på innehållet i den eller typen av bolag man kollar på. Det tråkiga i sammanhanget är att det bästa sättet att ta reda på om det är viktigt att följa balansräkningen för ett enskilt bolag, är att följa balansräkningen för just det bolaget. Genom att från kvartal till kvartal följa ett bolags balansräkning, får man som investerare i många fall information som kan varna för framtida problem (som kommer dyka upp i resultaträkningen) och/eller indikationer på hur kommande kvartalssiffror kan se ut. Följer man tillgångarna blir det lättare att gissa avskrivningarna, följer man lagernivåer blir det lättare att gissa kassaflöden och följer man pågående ofärdigt arbete kan man få en indikation på aktivitetsnivå. Angående varningsflaggorna som man potentiellt kan hitta vill jag rekommendera två böcker som lyfter fram exempel på potentiella problem ”Financial Shenanigans” & ”The Signs Were There: The Clues for Investors that a Company is Heading for a Fall”. Genom dessa böcker och ökad mängd balansräkningar införda i Excel, tro jag att jag har blivit lite bättre på att förstå balansräkningar 2021.

Några sista ord och 2022 års målbild

Då inlägget blev orimligt långt antar jag att de flesta läsare föll bort på vägen. För er som tog er hit, vill jag dock tacka för 2021. Jag ser fram emot 2022 och går in i året med följande portfölj i storleksordning Sohu, Scandbook, HAV Group, Nekkar, GungHo, MAG Interactive, EOS Russia, DoubleDown Interactive och Rovio. Det kan låta diversifierat, men i själva verket är runt halva summan i Sohu. För 2022 har jag en målbild med Sohu kurs över 25$ vid någon tidpunkt (drivet av minskad Kina-panik & återköp), skulle detta ske med 50% av kapitalet allokerat dit hade det resulterat i ett bidrag till 2022 års avkastning på 25 procentenheter. Skulle det ske, kommer jag dock minska antalet aktier jag äger på vägen och rimligt att anta är att jag kanske i så fall kommer fånga 20 av 25 procentenheters uppgång. Om övriga halvan av portföljen stiger 10% (vilket jag tror är defensivt) tillkommer ytterligare 5 procentenheter via dessa innehav. Förhoppningsvis hittar jag även något annat som kan bidra till avkastningen. Totalt är målbilden för portföljen att leverera avkastning på 30% eller mer 2022, vilket är högre än vad jag siktade på 2021 och lägre än jag siktade på för 2020. Jag tar som jag sagt många gånger stor risk och allokerar aggressivt. En fotnot är dock att ca 1/3 av EK i dagsläget befinner sig utanför portföljen. Därmed är min privatekonomiska exponering mot innehaven lägre än deras portföljandel. Min tanke är att portföljen under perioden 2022-2023 ska få nettoinsättningar (jämfört med nettouttag de senaste åren). Inget som lästs i ovanstående inlägg ska ses som råd och jag tar inget ansvar för utfallet. Rent generellt brukar jag minska i alla innehav om värdering stiger (för mer om hur jag säljer, läs 2020 års blogginlägg). Detta inlägg innehåller inga råd och inga rekommendationer (bortsätt från att du såklart bör läsa Warrens brev och Joels anteckningar och alltid göra din egen analys).


2 kommentarer: