Visar inlägg med etikett Spelbolag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Spelbolag. Visa alla inlägg

tisdag 10 februari 2026

Börsåret 2025

Under perioden 2013–2021 hade portföljen mycket bra år (mestadels) och dåliga år (enstaka), men den rörde sig oftast. Under 2022 till 2025 har väldigt många saker hänt under ytan, men utvecklingen har varit obefintlig. Helheten har varit nog att täcka levnadskostnader, men inte mer. Detta har skapat en situation där mina marginaler i tillvaron, är ungefär på samma nivå som 2022, detta känns jobbigt i magen. 2025 blev 0,9% avkastning vilket sänker min 13 års CAGR ner till 49,6%, en siffra som säger mer om mitt förflutna än min nutidshistoria. 5 års CAGR som inkluderar mitt senaste mycket bra år (2021) ligger nu på 14,9%.

2013: 61,6%
2014: -42,7%
2015: 316,4%
2016: 175,6%
2017: 61,2%
2018: 64,8%
2019: -6,8%
2020: 256,5%
2021: 47,9%
2022: 15,6%
2023: 12,2%
2024: 4,0%
2025: 0,9%
CAGR: 49,6% (13 år)


Jag har en självbild av att hela tiden lär mig saker, hela tiden blir smartare, fattar bättre beslut och därmed nå bättre resultat. Jag anser att jag har fortsatt lära, fortsatt bli bättre och fortsatt förstå mer om bolag/börs. Jag anser att jag har bra analytisk förmåga och att jag är en oberoende tänkare som kan bortse från konsensusdumheter. Det som saknas är resultatet. Självbilden och verkligheten hänger inte ihop. Jag har tillfälligt bytt profilbild till en helsvart bild, för att spegla mörkret.

Många år har min årskrönika varit ett försök att summera allt som hänt i portföljen. Går vi tillbaka till 2014 pratade jag om enskilda avslut. Nu är innehaven många och antalet beslut fler, helheten blir för mycket för ett blogginlägg. Jag hade kunnat skriva om en vårsäsong där allt jag ägde utom mitt största innehav gick bra, en period under sommaren då allt jag rörde typ vinstvarnade (Tokmanni, Enersense, Netel, Green Landscaping), eller om den svenska småbolagshösten som sänkte avkastningen till när 0%. Resan leder tillbaka till samma plats där den började, så jag väljer att försöka lyfta blicken.

De riktigt stora investerarna pratar om ett dussin beslut som avgör ett liv av avkastning. Jag har ”satt” ett antal sådana de senaste 13 åren (framför allt Starbreeze, Kopy Goldfields, G5 Entertainment och Gravity). Dessa är gissningsvis 4 av de 10-12 ekonomiska besluten som under mitt liv kommer göra störst avtryck. Jag klarar ett par mediokra år, men är inte oberoende. Nu har 4 mediokra år i rad tuggat medan jag inte hittat vad som tagit portföljen till nästa nivå, det enda som hänt är att jag undvikit nedgång.

En svunnen tid

Jag minns hur skeptiska alla var mot G5 Entertainment 2015-2016, ”användarförvärv” vad var det för trams? Så bolaget betalar för sina kunder, det var något fult för 10 år sedan. 5 år senare pratade alla om LTV/CAC. G5 var enligt börsen oförutsägbara, inget viste hur mycket pengar de skulle investera i nya användare och därmed gick det inte att gissa EBIT. Det hela var oförutsägbart drivet av okunskap. Återbetalningstiderna på UA under 2015–2018 eran var månader, när ett bolag träffade rätt och återbetalningkalkylerna blev bättre längs vägen när spelen förbättrades. Samtidigt som G5 växte, växte casino där användarna spelade med lossas-pengar (socialt casino). Kundbaser inom socialt casino som köptes in under 2014–2016 eran generar mer intäkter idag än åren de köptes. Så med facit i hand visade det sig att många UA kronor spenderade under 2011-2017-eran gav 10x avkastning. Osäkerhet möjliggjorde lägena både för bolagen och investerare. Detta vändes till förutsägbarhet och konkurrens när verkligheten överträffade alla kalkyler. Lagom till pandemikraschen hade alla lärt sig hur bolagen fungerade (utom några få som öste ut aktier i mobilspelsbolag under Covid-kraschen 2020 lagom till att alla skulle sitta hemma). När sedan affärernas förutsägbarhet kombinerades med covid-tillväxten kom ”blow-off toppen”. På vägen lärde sig människor/investerare/bolag fel saker och när ROI nådde himmeln vände cykeln. 

Jag lärde mig (felaktigt) att det knappt gick att förlora pengar i branschen. Under perioden då portföljen gick 10 000% (2013–2021) förlorade jag inte någon betydande summa i ett enda mobilspelsbolag medan vinsterna ramlade in i primärt i G5, MAG, Gravity och Rovio. Den stora uppvärderingen i sektorn var 2016–2021, sedan vände vindar. Då jag hela tiden letar efter de billigaste alternativen klarade min portfölj 2022 års nedgång och multipelkontraktion med bravur. Sedan följde en uppgång i andra bolag som jag missade, efter att jag växt fast i mobilspelssektorn.

Under Q3 2021 följande jag 24 bolag och av dessa arbetade 16 med mobilspel/datorspel. 2021 var en värld där mycket var dyrt och ägarna i bolag motiverade sitt ägande med argument i still med ”om Embracer/11 bit studios behåller samma genomsnittliga ROI (på 2021 års nivå), så ska kurs upp”. Alla ROI tal såg såklart fantastiska ut 2020-2021 i spelbranschen. Spelbolag var dyra, stora delar av bevakningslistan var spelbolag. Det fanns tre vägar framåt:

A) försöka bredda mig mot mer kvalitativa bolag
B) leta efter ”nästa hypesektor”
C) gräva där jag stod

Jag började gräva där jag stod. Ett år senare följde jag 32 spelbolag och två år senare (2023) toppade spelbolagsbevakningen på 37 bolag.

Vägvals konsekvenser

På något sätt var det extremt tillfredställande för mig att följa en massa spelbolag, sätta ”för dyrt” eller ”fair” stämpel på dem och långsamt se dem falla i kurs. Det var ett sätt att få rätt, som inte gav någon avkastning alls. På vägen köpte jag bolag i andra sektorer då och då, men framförallt billiga spelbolag som gav liten positiv nettoavkastning (trots fallande multiplar i sektorn). Under tiden fanns andra områden av marknaden som jag missade helt, medan jag väntade på vändningar som inte kom i bolag som G5 Entertainment. Min lista av följda bolag korrelerade hårt med varandra i en bransch som gick dåligt, vilket jag kände till och jag beskådade kontinuerlig multipelkontraktion. Jag tjänade såklart noll kronor på att följa Stillfronts börsvärdes fall från 37 till 3 miljarder. Under samma period föll Huuuge Inc från 16x till 2x EV/owner earnings. 

Låt oss säga att jag står där igen, året är 2021 och jag ska besluta om vad jag ska lägga tid på. Är det följa 21 nya spelbolag med motvind eller är det se mig om mot andra branscher med medvind? Många av bolagen hade investerare som målgrupp snarare än kunderna, andra hade lyckats för att allt lyckats. Bland bolagen jag började följa fanns massa skitboalg som beskrevs som fantastiska 2021. Massa lättlurade trodde Jörgen var savant för att kursen gick upp, jag trodde Jörgen var genomsnittlig och väntade på en under genomsnittlig värdering. Det är fascinerade hur man kunde vara skeptisk och samtidigt vara allt för optimistisk. Såhär snart 5 år senare har värderingarna inte ens bottnat. MyPS, Gravity och DDI är/var på väg mot net-net status. Huuuge var på väg dit men haveriet stoppades till slut av bolagets nerskärningar och återköp. Playtika & Stillfront handlas runt ATL och även kvalitativa Paradox är ner sedan 2018.

2023-2025 övergav jag inte spelbolagen, men jag fyllde på med annat. När jakten på annat inleddes benchmarkades värderingarna mot vad som redan fanns i Excel, resultatet blev att en del grejer avfärdades och de som stod kvar blev de extremt billiga grejerna som ingen trodde på. För att jag skulle köpa något krävdes i princip lägre värderingar än spelbolagen. Resultatet blev investeringar som Nordic Paper (i el-pris kraschen), RakeTech (det blev dyrt!), Pricer (dubblare), B3 (marknaden fick rätt och konsulterna vände inte 2024) och Doro (4-5x owner earnings, men jag sålde drivet av avsaknad kapitalallokeringen precis innan budet kom). När jag sommaren 2024 sålt Doro kort innan budet, sålt Sleep Cykle kort innan (en felaktig) rusning och spenderat procent av portföljens värde på att hoppa ”in/ur” snabbt i ett antal bolag (Duni, DoubleDown, Rovio, Thunderful, ProvideIT, Bulten, Pierce och PlayStudios) var jag i ett läge där jag kände ett behov av att stanna upp, committa till en investering och försöka syna utfallet. Jag tror att min försäljning av Doro dagar innan budet kraftigt influerade vilja att ”sitta kvar” i något, hålla fast och vara en riktig ägare.

Kärlek hittad i hörnan med bortkastade leksaker

Sommaren 2024 när jag letade på soptippen med övergivna 2021 leksaker hittade jag marknadsföringsanalysbolaget Nepa. Efter analys landade jag i att Q2 rapporten 2024 var RIKTIGT bra och ju mer man tittade ju bättre såg den ut. På 3 månader hade bolaget tjänat när 6m i owner earnings trots för stor kostnadsbas. Jag började skissa på att det fanns en underliggande intjäning runt 20-25 miljoner här per år, TROTS att konjunktur fortsatt var svag. Värderingen var 150m trots runt 160m i prenumerationsintäkter och historik av rusande lönsamhet när konjunktur vänder till mer positiv. Detta blev en post på runt 10% av kapitalet. 

Veckan efter jag tagit size meddelade Nepa att de förlorat sitt största kontrakt. Jag resonerade att det var överdrivet att kurs skulle ner 30% på att de förlorade runt 5% av bruttoresultatet och bolaget försökte göra sig redo för att möta tappet. I samband med detta kastade flera storägare in handduken, bland annat duktiga Alcur, men jag såg det som en möjlighet att få valfri size i ett bolag som var på väg mot vändning. Jag var såklart (med facit i hand) för tidig. Bolaget var snarare på väg in i turn-around, än ur.

Kvalitetsaktiepodden med Ola i spetsen ställer en rad viktiga frågor till sig själv för att undvika minor. En sak de alltid tittar på är hur de förväntar sig det ska se ut framåt. Blir det bättre eller sämre? I Q1 2024 hade Nepa haft prenumerationsintäkter runt 167m/år, dessa hade de under H1 minskat till 160m/år. När största kunden sedan skulle falla ur siffrorna skulle ytterligare 16,5m försvinna. Efter en stark Q3 2024 (EBITDAC upp från 0,1 -> 2,4m och rullande bakåtblickande EBTIDAC upp mot 13m) valde börsen INTE att handla upp aktien. Varför? Kanske för att det skulle se sämre ut framåt... och det gjorde det. När omsättning föll bort från ett bolag som dansade på linjen runt lönsamhet krävdes stora kostsamma besparingsprogram (som genomfördes H1 2025).

Historiskt har Nepa INTE tagit betalt för allt de levererat utan snarare gjort allt för att göra stora och krångliga kunder nöjda. 2025 ändrade man inriktning och försökte i stället lönsamt hjälpa mindre kunder med mer standardiserade lösningar (för uppföljning av effekten/effektivisering av marknadsföring). När det interna effektiviseringsarbetet nåde punkten där det inte fanns lika mycket lågt hängande frukt kvar, gick Nepa till kunderna som hade köpt speciallösningar av Nepa och tog dialogen kring kundanpassningarna som Nepa inte tjänade pengar på. Resultatet var att ytterligare 2 av de 5 största avtalen föll bort (ytterligare 20m återkommande prenumerationsintäkter). Nepa ryckte plåstret 2025. Man byggde även om organisationen och flyttade mycket av analys till Indien, vilket på kort sikt drev kostnader (dubbla organisationer).

Saker tar tid

Låt oss prata om hur lång tid allt tar i den riktiga världen och baserat på det kan vi fundera kring vad jag hade kunnat göra annorlunda. Nepa startade upp sin nya säljorganisation i våren 2024 (ny chef och markandsföringsansvarig), hösten 2024 anställdes nyckelindivider (2 utesäljare), vintern 2025 fylldes det på när de fått ”träff” med sälj och hösten 2025 anställdes ytterligare säljare. Två av dessa föll bort på vägen när Nepa/individen inte var nöjd. Det tar några månader för en säljare att bli helt varm i kläderna, sedan har varje sålt avtal (prenumeration) en uppstartsperiod och tillslut intäktsredovisas prenumerationerna löpande under de kommande 12 månaderna. I Q4 2024 fick Nepa ”träff” och sålde prenumerationer för 7,1m SEK (bra siffror), churn var 0% och net revenue retention var 101,2%, försäljningsmetrics började se bra ut. Men då avtal redovisas löpande under en 12 månaders period, krävs en 12 månaders period av bättre försäljning innan redovisade intäkter matchar nyförsäljningsökningen. Kunderna som lämnade (3 av de 5 största avtalen), ett tapp på totalt 36,5m, lämnade alltså i god tid innan förbättrad nyförsäljning hunnit rulla in i siffrorna. Resultatet var att bolaget ”träff” på säljsidan hade 0 effekt på omsättning, på lönsamheten och att det skulle ta LÅNG tid att ta i kapp detta. Tillräcklig information om att motvind väntade fanns på bordet, jag hade kunnat vänta.

Vad tyder då på att Nepa har vänt

När allt släpar efter vänder en sak i taget. För att vända utvecklingen behövde underliggande projektlönsamhet komma på plats och sedan behövde försäljningen komma igång. Fungerar de två pusselbitarna, ska lönsamhet öka med skala. Försäljningen vände till positiv y-y utveckling i Q4 2024, sedan bottnade antal kunder (ltm) i Q1 2025. I Q2 2025 var förlusterna som störst när 3 kostnadsbesparingsinitiativ genomfördes samtidigt, först här hanterade man förlusten av stora avtal. I Q3 2025 ser återkommande intäkter från aktiva avtal med prenumererande kunder ut att ha vänt efter att ha  bottnat på 121,1m i Q2 2025 (till 123,8m). Q4 är normalt bästa månaden för nyförsäljning och brukar ha lågt kundbortfall. 

Jag har gjort lite räkneövningar kring försäljningen och prenumerationsbasen lär växa kraftigt under 2026 (löpandet Q-Q) om man kan behålla nuvarande försäljningstakt samtidigt som kundborfall återgår till historiska genomsnitt. Två stora om. Om "omen" sker bör en period av ökade prenumerationsintäkter H1 2026, följas av ett stort lönsamhetslyft under andra halvåret 2026. 

Jag ser det som att jag borde väntat in Q3 rapporten 2025 innan jag köpt mina aktier. Nu står jag här i början av 2026 och står fast vid grundtesen. Nepa ska kunna tjäna 10-15% marginaler på att sälja paketeringar av data + mjukvara + analys + ansvar till kunderna. Bolaget ska kunna växa kundbasen och ska kunna visa mycket god lönsamhet när detta väl sker. Bolaget fortsätter att vinna prestigekunder (Clas Ohlson, Avanza, Nordnet, Fortnox, Haglöfs, Buiness Finalnd osv) och fortsätter sin resa, men resan tog längre tid än jag trodde. Jag äger väldigt mycket aktier och rör ej aktien från nu till Q4 rapporten.

Livet och döden

Medan man lever och lär dör man. Jag är 36 år i år, har skaffat hus och två barn. Jag har utökat mängden träning och drömmer om 35-50 aktiva år då jag på allvar kommer kunna njuta av eventuell ökning av kapital. Många nöjen är nära på gratis, allt från böcker, till datorspel, promenader, löpning och brädspel går att njuta av oavsett mängd pengar. Det är gratis att spela Uno med min 4 åring och att se hur nöjd 1 åringen är när hon lyckats kommunicera något och hon ser att vi förstår. Andra nöjen går bättre att njuta av med mer pengar. Avkastningen sedan min äldsta dotter föddes (för lite mer än 4 år sedan) har varit mycket låg och 4 år är en lång tid. Säg att jag har 35 år kvar då jag kan njuta av skidåkning fullt ut, budgeten styrs av avkastningen, då börjar det bli jobbigt. Förlorar jag livsnjutning i takt med att portföljen inte växer, om än på marginalen? Hade jag njutit av att ha en bil som inte är (snart) 25 år gammal? Förmodligen hade det i vissa situationer när batteriet inte startat på vintern varit trevligare med något som oftare fungerar. Hade min sambo uppskattat uterummet som vi inte byggt än, ja förmodligen!

Jag kanske kan njuta fullt ut av att köpa upp och ta full kontroll över ett bolags kapitalallokering i 35 år till (jag tror inte det är lika roligt när jag är 85 som 40), någonstans där börjar lyftet krävas. Att kliva in och ta över spakarna i något läge, i något mindre bolag är något som jag nog hade tyckt vara roligt att testa på innan jag blir 60, vägen dit går via X gånger högre kapital. Vägen till X gånger högre kapital går genom avkastning, inte genom 5 års vattentramp-VM. Det finns saker som jag skulle vilja göra som kräver att jag börjar leverera, samtidigt kräver livet med 2 barn att jag inte havererar. I en värld där jag nöjt med trädtopparna och inte siktat mot himmeln, hade kanske avkastningen varit 20% per år dessa 4 åren och då har jag missat en dubbling nu när 4 år tickat bort utan större avtryck i portföljen. Under tiden dör jag och marginalnyttan av lärdomar minskar ju senare lärdomarna sker. Hur roligt jag kommer ha för en dubbling av eget kapital minskar med åren. Jag orkar inte längre supa som tidigare (inte lika ofta), där har marginalnyttan redan gått ner. Folk i USA som älskar compoundingmaskiner som ska ge fantastisk effekt år 30 är dumma i huvudet och har inte insett att de ska dö. Var sak har sin tid, vissa saker blir bättre med tiden, vissa saker går bara att göra under vissa perioder och vissa saker blir sämre med tiden. Jag ska testa springa långt 2026 är om knän och kropp håller, indikationer 2025 har varit positiva och det bör vara ”lättare” att göra det nu, än om 10 år. Rörande innebandy har jag passerat mitt bäst före datum, samma sak gäller all in i lågkvalitativa bolag. All in i junior guldprospektering i Ryssland var lättare för 10 år sedan än idag. Min råvaror era var för 10 år sedan, låt silvret göra vad det vill idag. Väntevärdeberäkningar som jag älskade som 27 åring slängs i soptunnan samma dag som man inser att man kommer dö och konsekvenserna.

När jag var 25 år trodde jag 50% ner och sedan 100% upp gav 0. I verkligheten kan nedgången följt av uppgången ha förbrukat 3 av dina 50 kvarvarande år. Om du sedan antar 26% årlig avkastning har din 50% ner och 100% upp resa givit dig halverat slutresultat. Det värsta är dock att det halverat varje punkt på kurvan mellan nuläget och döden. 3 förbrukade år kan innebära att du är hälften så rik som 40 åring, spelar det någon roll? Kanske, det beror på vad som är kul i livet. Jag är inte säker på att det hade spelat någon roll för mig, men en dubblad portfölj hade åtminstone inneburit en bil som startar på vintern. Såklart jag har råd med en bil, men jag föredrar fler småbolagsaktier.

Vad som däremot hade känns skönt var att för en gång skull kunna säga att det går hyfsat. Helt ärligt, jag är ganska öppen med hur det går och när man i 4 års tid svarat att det går ganska undermåligt/klarar sig till bekanta, så tror de till slut att man är värdelös. Drivet av min självironi spenderade jag precis en hel semester skämtande om min egen avsaknad av avkastning. Det hade faktiskt varit skönt att säga att det ”går bra”, högt så att jag hör det själv. När det faktiskt ”gick bra” 2022 och portföljen levererade 15,6% medan alla growth-bros togs till bårhuset borde jag njutit och inte sagt att det gått hyfsat. Jag borde sträckt på mig och sagt att jag faktiskt klarat en mycket svår marknad, väldigt bra. Nu vill jag få säga att det gått bra igen.

Hur korrigerar vi för förbrukad tid i våra beräkningar? Vi gör ofta inte det, folk sätter sig inte i Excel för att beräkna hur all framtida avkastning bränns när veckor tickar, vi ignorerar att vi ska dö och åren går. I stället sätter sig människor och gör budgetar över hur de ska spara i 20 år, medan de långsamt dör. Detta blir extra tydligt då jag haft en möjlig alternativavkastning som jag själv levererat. Det är som att jag dessa år har spelet bra på träningarna och sedan misslyckats när det väl är dags för match.

Me vs Myslef vs alternativkostnad

Från 1 september 2022 till idag är mitt huvudsakliga konto upp 25,3% (vid årsskiftet), det är för dåligt. Jag låg före index tills Nepa kraschade 14 augusti 2025 (på svag Q2 rapport) och index rusade. Nu är Index upp så mycket att jag får ont i magen. Under samma period är min sambos konto (som sköts av mig) upp >100% och mitt diversifierade konto upp 36%. Man kan se det som att jag i princip under perioden sedan delar av börsen bottnat har kört 3 parallella strategier, men att jag under merparten av perioden (2021–2024) lagt >90% av alla äggen i samma korg, korgen som gått sämst. Det är tufft att se både sin defensiva lösning och sin normala lösning (sambons konto) krossa avkastningen. Problemet är alltså inte val av bolag då kontona med flera gånger fler datapunkter krossar utfallet med ett fåtal datapunkter. Problemet ligger snarare i en kombination av större kapital än de mindre kontona, valet av ”top-pick” (inom mina 5-10 största innehav) och avsaknaden av skydd mot att ha fel (vilket bland annat innebär att jag inte kunnat köpa mer i vissa bra lägen som uppstått). Ett annat issue har varit lägen man missat drivet av att nästan hela kapitalet har varit allokerat till bolag som jag på kort sikt inte kunnat ta mig ur. Det har också inneburit att jag tvingats låsa in en massa förluster. Föreställ dig att du äger något som ska upp på 2 års sikt, sedan kommer rapporten som säger att det inte kommer hända inom 6 månader. Vad gör man med en koncentrerad portfölj med 1-5 innehav? När alla andra samtidigt ser att det ”inte är nu det ska hända” faller kurs med >15% (se när folk enligt mig felaktigt fick för sig det efter Lammhults Q3 rapport). Då står man inför valet att låta >20% av kapitalet ligga i malpåse i 6 månader, eller ta en förlust på X procent av EK och hoppa på nästa boll. En av sakerna jag strävade efter att undvika när jag gick brutalt hårt in i Nepa var detta, jag ville syna ett utfall snarare än jaga vad som ska rusa kommande 2 månader. Jag hade fått känna på några gånger vad det kostade att försöka komma in och ut och letade hur jag kunde undvika detta.

2024 skrev jag om detta i mitt blogginlägg och jag försökte lösa problemet med två diametralt motsatta lösningar samtidigt. En portfölj där jag i princip gick all i (och inte kunde hoppa runt) och en portfölj där jag diversifierade likt en livslustlös 50 plus man och som jobbat på bank och förlorat själen medan han försökte slå index med 0,2% per år. Jag utan själ visade sig 2024-2025 slå mitt jag där jag snare var besatt. Jag låter utprovningsprocessen ske långsamt. Livslustlösa/kastrerade (diversifierad) kontot växte från 6% av kapitalet i Q4 2023 till 15% Q4 2024 och vidare till 28% Q4 2025. Någonstans på vägen började jag identifiera mig med 60+ män som pratar om hur de kunde ägna mer tid åt tänkanden/forskning när deras sexlust dog och de blev gubbar. Jag skapar med min diversifierade portfölj en möjlighet att kunnat beskåda uppgång och fall med relativist låg nivå av känslomässigt engagemang. Min primära känsla som skapats av den diversifierade portföljen har snarare varit en lugn och avtrubbad tillfredställelse. Är detta en del av att växa upp? Måste jag normaliseras för att nå nya höjer? Tid får utvisa utfallet.

Under hösten 2025 lät jag även portföljen inspireras av min sambos kontos prestation och försökte återskapa det i forma av ett 8-12 innehavs värdeinvesteringskonto, vad jag kallar koncentrerade kontot. Det har börjat jättedåligt, men även min sambos konto har gått dåligt hösten 2025 när många mindre värdebolag tappat mycket. Detta konto har varit aktivt för kort tid, men jag förväntar mig att det ska leverera 2026 (kontot innehåller idag Lammhults, BTS, Pion, Alligo, CAG, Hacksaw, DoubleDown Interactive, Nepa och Netel. Kontot har 16% av kapitalet, vilket innebär att ”legend” kontot (tidigare kallat ”mitt konto”) dansar runt kring 56% av kapitalet.

Helheten

Helheten är bruten, jag är sökande och jag vet inte riktigt vart detta leder. Nedsidan är lägre nu än för 6 månader sedan, men jag kommer fortsatt få ett brutalt bra utfall om jag får rätt i Nepa. Framåt kommer jag likt 2025 redovisa helhetens avkastning i min CAGR och målet nu är inte att tjäna 150% 2026. Jag börjar alltså bli gammal mentalt men jag tror att jag aldrig har varit bättre på att plocka bolag. På diversifierade kontot har jag de senaste åren 17 bolag där jag förlorat över X  kr och 34 bolag där jag vunnit mer än X kr, 2x så många vinnare som förlorare på 125 innehav som passerat väskan och distributionen ser likadant ut över hela linjen. Även de små vinnarna är fler än förlorarna. De stora vinnarna är större än de största förlorarna. Det fungerar och kommer fortsätta fungera, värderingarna i diversifierade väskan med 50 innehav (just nu) är låga. Jag kan köpa (mestadels) bra bolag, med bra balansräkningar och bra framtid, som inte kommer ha bra kommande 3 månader i lugn och ro. Det finns alltid plats för nästa innehav, det finns alltid plats att öka mer på ologiskt agerande från marknaden och det finns alltid utrymme att skjuta en mindre summa mot högrisk grejer med riktigt bra väntevärde. Det finns också utrymmet att äga stora bolag med under 50% uppsida och låg nedsida. Jag förväntar mig 15–20% avkastning i denna portfölj 2026, likt den levererade 16% avkastning 2025 och känner hur jag börjar bli varm i kläderna kring omallokeringarna i lagom tempo.

Vad som är mindre säkert är hur bra legend kontot blir. Det hette för i tiden ”mitt konto” och heter numera legend för att det antingen blir legendariskt bra eller långsamt tynar bort och blir en entitet som enbart finns i legenderna. Under 2026 är det tänkt att kontot ska finansiera fortsatta insättningar på det diversifierade kontot. Om legendkontot hinner växa snabbare än utflyttningarna, kommer det kunna växa och bibehålla en central roll i hela min existens. Visar det sig att jag har fel om innehaven (Nepa, Lammhults och Huuuge) väntar en tynande tillvaro. Jag anser såklart att jag kommer få rätt, men de senaste 2 åren har gjort mig mer tveksam drivet av mindre bra resultat.

Uppfostran

Går vi tillbaka till mobilspelen igen och fasen då jag ”växte upp” som investerare (2016–2021) så fanns det något där, som inte längre finns. Under perioden gick det faktiskt till stor del att veta hur rapporter skulle se ut i dessa bolag i förväg. Först var vi få som kände till det (med hög sannolikhet), typ i G5 och Starbreeze. Sedan spred sig informationen om att försäljningen faktiskt gick att läsa av från publika topplistor och marknaden blev snabbare att upptäcka detta (gratis pengar försvann långsamt). Efter 2021 uppstod en situation där kunskapen var spridd om hur det gick, samtidigt som motvind blåste för bolagen. Där stod jag och trodde att jag visste allt samtidigt som det jag visste slutade ha värde när det hade spridits och bolagen ändå bara krympte och hade multipelkontraktion. Trots detta fortsatte jag även inom andra branscher att hanterade börsen som ett ”jag vet” spel. Jag var uppväxt med jag vet, såklart jag visste (trodde jag).

Ibland blev det jävligt rätt, som i Pricer och Nordic Paper och biland blev det väldigt fel som i RakeTech och B3. Ett år störde jag mig på hur ett fel och ett rätt tog ut varandra. Vid en annan tidpunkt störde jag mig på att allt gick upp utom mitt största innehav. Under en period störde jag mig på att det var sjukt många bud på min ”nästan köp” lista, men inga bland bolagen jag ägde. Sambons av mig förvaltade portfölj krossade mig och under några år var löpande känslan att allt jag nästan ägt gick bättre än det jag ägt. Vad jag tackade nej till gick bra, det jag tackade ja till som ett av 10+ inhav gick bra, det jag tackade ja till som ett av 30–50 innehav gick bra och bolagen jag koncentrerade mot tog ut varandra.

Analytiska feltänk

Vist fanns det systematiska defekter i hur jag agerade. Exempelvis har jag de senaste åren haft för stor tilltro till bolags prognoser, överskattat hur snabbt saker sker och underskattat hur positiva utvecklingar kan vara självförstärkande. Kring de systematiska felen finns andra delar av avsaknaden av framgång.

Jag pratade både med Carl-Markus och Qvarsnström kring dåvarande LMK Group (nuvarande Cheffelo), sedan avfärdade jag caset när det var tydligt att bolaget ville satsa vidare (och inte nolla marknadsföring och göra sig redo för likvidering). Sedan förde jag in bolaget i Excel och började följa det. När vändningen började konstaterade jag att det skedde och att aktien såg billig ut. Jag köpte aktier i september 2023 och sålde igen i november 2023 för att jag skulle köpa Sohu till 75% rabatt mot kassa. Sohu blev såklart riktigt bra och på ett år skedde multipelexpansion upp mot runt 67% rabatt mot kassan. Sohu blev en av mina största vinnare på senare år, sedan gick Cheffelo 6x. Anledningen till att Cheffelo såldes där var inte primärt att det såg dåligt ut, utan att 40% av kapitalet låg i Pricer (som också blev riktigt bra och snart skulle inleda en dubbling), medan stora andra delar låg i G5 och RakeTech som sedan gick riktigt dåligt. Med för stor allokering till ett fåtal grejer, fanns inte plats, det hade platsat som ett av 10 innehav. Mitt basecase i Cheffelo tog i princip sedan under hela 2023-2024 det senaste kvartalet och gjorde om siffrorna till årssiffror. Kontrasten blev otrolig när jag mötte Peter Westberg i Stockholm och lyssnade på hans dragning om bolaget. I princip kan man säga att jag tog nuläget och konverterade Qx4 till siffrorna som borde uppstå det kommande året (säsongsjusterat). Peter å andra sidan (förenklat) tog förändringstakten i det senaste kvartalet och rullade in det i kommande 12 månader. I stället för att titta på nuläget x4 kollade han på förändringstakt. Någon vågad blicka framåt, inte jag.

Går vi tillbaka till min uppväxt med mobilspelen kan jag se en parallell. I mobilspelsvärlden kunde jag inte veta om de nuvarande tillväxtmöjligheterna bestod 2 eller 12 månader till. I mina Excel filer hanterade jag det som ett ständigt förändrat nuläge där jag antog att framtid blev som nuläge. Det fungerade helt super och gjorde att jag hoppade ur både G5 och Gravity helt perfekt, när nuläget slutade förbättras eller värderingen av nu omvandlat till ett år blev för högt, var det dags att lämna båten. I Cheffelo fanns ingen (för mig) tillgängliga data på nuläget mer än 8 gånger per år (uppdateringarna och kvartalsrapporterna), vid varje sådant tillfälle såg jag bara ”ser ganska billigt ut”, men inte lika billigt som Sohu, Pricer eller (blä) RakeTech. MEN om man i stället tittat på ”hur långt har bolaget kommit i Q3 vs Q2”, vilket förbättringstempo finns här, så hade slutsatsen blivit annan. Om Cheffelo gjort framsteg i hur de utför verksamheten som resulterat i bättre lönsamhet, innebär det att de slagit i taket eller innebär det att man ska justera upp sannolikheten för vidare framsteg? Om ledningen lagt fokus på en del av verksamheten, borde de kunna förbättra något annat? Svaret var att fler framsteg väntade, när enhetsekonomi i en del av en verksamhet skiftar åt det positiva hållet, blir nya investeringar i uppskakning lönsammare. När enhetsekonomin blev bättre gick det att ta över olönsamma konkurrerande kundstockar, vilket förbättrade skala och därmed enhetsekonomi, samtidigt som konkurrenter försvann. När man sedan vände till tillväxt ökade lönsamhet med intjänad kr mot underliggande värden och det visade sig att mina kvartal x4 siffror blev helt missvisande. Detta såg Qvarnström, Carl-Markus, Amir, Peter med flera. Sedan tog Peter sin spelbok rakt av och slängde in i Nelly, medan jag köpte tveksamma bolag där förbättringsarbetet ännu inte börjat ge frukt.

Samtidigt som Nelly och Cheffelo visade att det går att köpa bolag som börjat göra saker rätt, med antagandet om att de förmodligen kommer fortsätta göra saker rätt i framtiden, visade min ökenvandring i Nepa hur lång tid saker kan ta. När Nelly började rusa knappade jag bolaget och konstaterade att allt från besökarantal, till antal kunder fortsatte ner (medan lönsamheten vände). När sedan tillväxten började vända till positiv såg jag att det inte var FLER köp, utan att kunderna behöll fler av köpen. Jag vågade aldrig blicka mot en ljusare framtid. Det jag missade är vad förbättringarna innebar för sannolikheten att fler förbättringar sker i framtiden. Säg att du minskat returerna, ökat andel egna varumärken, minskat antal produkter (vilket innebär att hela hanteringen blir lättare) och det börjar skina igenom i lönsamheten, du tjänar nu mycket mer per besökare på hemsidan. Detta innebär ju såklart att om du kan göra något för att öka antalet besökare på hemsidan så blir det mer lönsamt. Den kära LTV/CAC kurvan från mobilspelen kommer här tillbaka, förskjuten till en högre position drivet av lönsamhetsförbättringarna. 2024 ökade Nelly marknadsföringskostnaderna med 17%, samtidigt som de höjde effektiviteten av marknadsföringen, en del började fungera drivet av förbättringar på andra områden. Med högre andel egna varumärken fanns bruttomarginal nog att tjäna pengar även i en fysisk butik, så den öppnade och på köpet fick man brand byggandet, möjlighet till i butik retur och marknadsföringen den innebar. När management som uppenbarligen hade lyckats inom vissa områden, kommit lång där, kunde de flytta energin till annat. Drivet av lägre kostnader och bättre underliggande marginaler, gick det att återgå till tillväxt igen. Motsatsen blir mobilspelsbolag med krympande omsättning som hela tiden måste skära ner. Ett annat exempel på motsatsen är när Nepa, som tidigare haft sälj som byggt på konsultorganisationen tvingades sparka anställda och resultatet blev att sälj skalades ner med antal konsulter. För at vända trenden gjordes ett misslyckat försök att starta upp nyförsäljning 2023 och sedan ett lyckat försök 2024 som till slut vände trenden 2025. Men detta tog över 2 år. Interna förbättringar ger extra fart i medvind, men syns inte i motvind (om fallande volymer hela tiden kompenserar för förbättringar). Hur mycket av Alligos förbättringsarbete har synts i siffrorna i konjunkturmotviden? Hur kommer det se ut för Lammhults om de vänder till tillväxt? Hur stor del av konsulternas kostnadsbesparingar och effektiviseringar har de senaste åren synts? När bolag väl är ”igenom” motvinden och vinden vänder, ser allt i stället bättre ut medan jag stirrade på hur det såg ut för månader sedan (senaste kvartalsrapporten).

B3

När jag tittade på B3 såg jag vilken effekt nedskärningar och ökad beläggning skulle få. Det jag missade var att OM man har 75% beläggning och sparkar tills beläggningen når 90%, vad händer sen? Om marknaden blir ”sämre” är ekvationen enkel, beläggningen faller. Men vad händer med din artificiellt boastade beläggningsgrad i en väld där marknaden förblir konstant? Du har 10 mynt i en korg, med 70% i genomsnittlig sannolikhet att visa krona och flippar alla och får 7 krona. Sedan kastar du bort 2 av de 3 mynten i korgen som visade klave. Efter det har du 7 av 8 krona. Sedan går tiden och då och då flippas ett slumpvis mynt på nytt i takt med att konsultuppdrag för B3 konsulten tar slut. Vart rör sig beläggningen? Den rör sig mot underliggande genomsnittlig sannolikhet att varje enskild individ har uppdrag och i en väld där du sparkar folk utan att marknaden blir bättre så går visserligen underliggande procentsats upp lite, men bara marginellt. I B3 såg jag på helheten och glömde delvis bort underliggande metrics som byggde upp helheten (teamnivå och konsultnivå). Med motvind (fallande marknad), kan beläggningen gå ner, samtidigt som normaliserad konjunkturjusterad underliggande beläggningsgrad går uppå (drivet av högre senioritet på genomsnittskonsulten efter besparingsprogrammen). När sedan några program körts har man till slut mycket lägre antal konsulter/team och lösningen blir att slå samman team och säga upp de i nivån över. Resultatet är att man monterar ner verksamhet (strukturerna konsulter är anställda i) och det kommer ta många år att bygga åter. Eller som alla brukar säga, ”tillgången är de anställda” och de försvinner i takt med besparingsprogrammet tillsammans med individerna som säljer dem. Motsatsen blir CAG Group som satt med offentliga, banker, försvar som kunder. De hade tillräckligt bra kundkorg för att stå emot, under tiden kunde de i sidovind genomföra interna förbättringar. När sedan vinden vänder kommer de kunna öka antal konsulter per team med styrka i ryggen och likt de dåliga växa marginalerna på helheten, skillnaden är bara att de byggt värde under tiden med B3 blivit mindre värt ju längre tid som passerat. CAG Group har starkare strukturer efter dessa år, som ska fyllas med konsulter och lyfta marginal, B3 har nu svagare strukturer.

Här någonstans finns anledningen till att något annat som jag föraktar fungerar. Tänk att du inte kan något, men glor på några börsdata staplar och säger ”det går upp”, vinst ökar, omsättning ökar och eget kapital ackumuleras. Sedan köper du staplar gå upp bolag och säljer dem när staplarna vänder ner. Resultatet blir att ditt genomsnittliga köp borde vara ett bolag som 2-3 år från här är värt mer. Sen om det slår index eller inte beror såklart på värderingen, men vid tillfällena där du har helt fel om värderingen så växer bolaget långsamt in i värderingen då värdeskapande sker i bakgrunden. Alla vet att B3 skapade värde under de bra åren och förstörde värde när marknaden vek, CAG Group däremot fortsatte skapa värde (delvis drivet av tur med försvarssektorn, men också drivet av skicklighet). Ett annat tydligt misstag konstaterande är att det är lättare att tjäna pengar i bolag som växer värdet, än bolag som krymper det, vem hade kunnat tro det? Inge jag i alla fall, inte om man ser på hur jag har agerat. Med värdeskapandet har man råd att tid går, när konsultmarknaden inte vände 2023 H2, inte vände 2024 H2 och inte hade rusat i Q3 2025 så minskade hela tiden vad B3 dagen det vände var värt. Balansräkningen var svag, lönsamheten obefintlig och förvärven presterade inte, en vändning hade tagit kurs mot 120–150 i början, nu pratar vi i stället om 50–80 någonstans. Tiden blev inte ägarnas vän.

Några sista ord

I princip kan man säga att de som köpt något som gått bra (jämfört med förra året), med goda framtidsutsikter och betalat 10x EBIT för det har fått fantastiska år 2023-2025. De som i stället har köpt något som gått dåligt och betalat ett aldrig tidigare skådat lågt pris för det (5-10 år lägsta i multiplar) har sett värderingen långsamt sjunka under samma period, mest extremt är fall som HAV Group som typ föll från 4x underliggande/möjlig vinst till 2x. Eller vad sägs om Pricer som handlas till de lägsta värderingarna sedan finanskrisen, trots att balansräkningar är stabil och ok lönsamhet (vs historiskt).

Det har tagit flera år av att köras många varv i köttkranen och långsamt brytas ner, men frågan är om jag inte till slut har en portfölj med bolag som kommer gå bättre nästa år. 2026 har börjat och jag ser fram emot rapporterna. Jag kanske inte behöver göra saker så otroligt svårt? Det kanske är okej att någon gång ha samma åsikt som någon annan. Jag kanske inte behöver köpa en vändningstory som INGEN annan tror på? Alla andra kanske inte är så dumma som jag ibland tror? Det kanske går att vänta in en vändning innan man köper i 2026 års småbolagsmarknad? Eller så är det just nu, man ska köpa vändningarna som ännu inte synts då INGEN prisar in normaliserad lönsamhet och alla (2026) vill hitta nästa kvartals vinnare. Avslutningsvis vill jag spy lite på hur bolag slaktas för att kommande halvår inte är bra nog. Låt oss alla bete oss lite mindre retarderat 2026. God avkastning!


Tidigare års-summeringar:
2024: https://jakten.blogspot.com/2025/01/borsaret-2024.html
2023: https://jakten.blogspot.com/2024/02/borsaret-2023.html
2022: https://jakten.blogspot.com/2023/01/borsaret-2022.html
2021: http://jakten.blogspot.com/2022/01/borsaret-2021.html
2020: http://jakten.blogspot.com/2021/09/borsaret-2020.html
2019: http://jakten.blogspot.com/2021/01/borsaret-2019.html
2018: http://jakten.blogspot.com/2019/01/borsaret-2018.html
2016: http://jakten.blogspot.com/2016/12/2016-backspegeln-och-nulaget.html
2015: http://jakten.blogspot.com/2016/04/2015-mitt-tredje-ar-pa-borsen-del-1.html
2014B: http://jakten.blogspot.com/2015/11/2014-mitt-andra-ar-pa-borsen-del-2.html
2014A: http://jakten.blogspot.com/2015/07/2014-mitt-andra-ar-pa-borsen-del-1.html
2013: http://jakten.blogspot.com/2014/08/2013-mitt-forsta-ar-pa-borsen.html



torsdag 3 november 2022

MAG Interactive hösten 2022

Inlägget nedan är ingen analys, inget komplett sätt att beskriva bolaget och alla steg i mina tankar är inte snyggt utlagda i följd. Inlägget är inte heltäckande och täcker inte alla risker. Inlägget utelämnar en massa saker som jag anser är självklart och en massa saker jag inte känner till. Tänk själv, gör din egen analys och räkna själv. Detta är definitivt inte någon rekommendation som någon bör agera på. Jag äger ett för mig stort antal aktier i bolaget.

Saker tar tid och åren går. Många saker tar längre tid än man tror och åren går snabbare än man tror. Det är fantastiskt och hemskt att tid passerar. Under tiden beskådar vi bolags utveckling flyga förbi, ett av bolagen jag följer heter MAG Interactive ($MAGI). Sedan noteringen har jag flera gånger gått och tänkt "nu måste väl verksamheten lyfta"?

I mars 2019 köpte jag för fösta gången aktier i MAG Interactive (med ambition att hålla långsiktigt). Första köpet skedde på runt 13 kr, börsvärdet var runt 350 miljoner. I kassan låg 188 miljoner och bolaget omsatte runt 180m i årstakt. Spelbolag var populärt i Sverige och mobilspelskollegor som Stillfront och Rovio dubblades den våren. MAGI var lite av en ful ankunge som inte fick följa med till balen på slottet. Noteringen hade varit katastrof och bolaget omsättning hade minskat 6 kvartal i följd. I kassan låg pengarna från noteringen, som den försiktiga ledningen höll hårt i medan vissa av de andra barnen festade sig fulla och brände föräldrarnas (ägarnas) pengar. Många av de andra bolagen förväntade sig att pengar för alltid skulle vara gratis. När en massa mobilspelsbolag över hela världen hade oändligt med pengar, lades stora delar av dem på marknadsföring och priserna på marknadsföring steg. Andra delar lades på förvärv och priser på förvärv steg. Det blev lite tråkigare att vara en försiktig general, i en marknad där de som svingade hårdast satte priserna. MAGI ville både marknadsföra och förvärva, men priserna var oftast fel. Jag köpte MAGI våren 2019 för att det var tokbilligt och sålde efter ett par månader på något högre kurser när kapitalet skulle in i något obskyrt koreanskt bolag. Uppsidan 2019 i MAGI begränsades just då av att de var lugna, mitt i allt kaos. Sedan dess har jag följt bolaget.



Våren 2020 var det dags igen, MAG Interactive var billigt även denna gång. Kurs stod något högre (runt 14 kr) och bolaget hade vänt till tillväxt. Wordzee hade släppts och börjat växa (nytt spel där man spelar Yahtzee med bokstäver), samtidigt som Word Domination gick bra. Bolaget hade en portfölj med äldre spel som de knappt tog betalt för. Jag skulle enligt mig själv sitta på händerna medan MAGI konverterade en spelarbas som de knappt tog betalt av, till betalande kunder. Under tiden skulle Wordzee färdigställas och skalas upp genom marknadsföring. Framåt slutet av året började börsen inse att bolagets utveckling pekade åt rätt håll och jag sålde mina sista aktier på 30 kr. MAGI blev min 5te bästa affär någonsin vid tidpunkten. I december 2020 trodde börsen att utvecklingen även framåt skulle gå okej och ett par intressanta förvärv ökade intresset. Våren 2021 fortsatte optimismen att växa, kurs gick till 46 och nu trodde börsen även på att de förvärvade bolagen skulle tas till nästa nivå.



Det har gått nästan två år sedan december 2020, tiden går snabbare än man vill. Men det finns något otroligt potentiellt extremt lönsamt i att fortsätta hålla koll på bolagen man har ägt. Våren 2022 (22Q3) var MAGI (efter en topp runt 46 kr 2021) tillbaka under 20 kr, underliggande utvecklingen hade överlag varit positiv (se graf nedan). Största produkten Nya Quizkampens omsättning (enligt mina gissningar) hade ökat med 50% och Wordzee hade lyckats bli bolagets näst största spel. Värt att påpeka är att detta är tillväxt som skett utan betydande utspädning.

Uppgången i aktiekursen hade vänt till nedgång sommaren 2021, när fortsatt förbättrade Y-Y siffror mötes av Q-Q siffrorna som var ett signifikant tapp. Under perioden när omsättningen tappade (Q-Q) hade bolaget (drivet av höga marknadspriser på marknadsföring) minskat marknadsföringen. Om vi zooma in och beter oss som de avkastningsjagande kortsiktiga monster vi är, har vi följande utveckling (kurs och omsättning) nedan. Grafen (en bit) ovan är bakåtblickande 12-månaders omsättning, grafen nedan är kvartalsomsättning. När omsättning tillfälligt toppade, toppade även kurs. Vid 22Q3 (vår kvartalet 2022, i det brutna räkenskapsåret) meddelade bolaget att de nu åter såg möjligheter att lönsamt marknadsföra produkterna i större skala och att de redan hade börjat. Effekten av ökad marknadsföring syntes sen i 22Q4 omsättningen (se nedan).

Omsättning i 1 000 SEK till vänster, krus till höger


Vad händer (eventuellt) nu (23Q1, hösten 2022) och framåt?


Som det ser ut just nu ökar MAG Interactive marknadsföringen i aldrig (för bolaget) skådat tempo. Den försiktiga generalen, VD Daniel, trycker gasen i botten. Ledningen pratade i samband med 22Q4 rapporten, om hur den vikande marknaden har öppnat ett fönster för bolaget, där de kan marknadsföra mer aggressivt än tidigare. När andra mobilspelsutgivare dragit tillbaka marknadsföringsbudgetar faller kostnaden per ny spelare som rekryteras via marknadsföring, därmed förbättras ekvationen för de som står kvar. MAGI pratar om att de får tillbaka 80–90% av marknadsföringspengar som de investerare inom 180 dagar (få tillbaka = i ökat bruttoomsättning, alltså efter avgifter till applikationsbutiker).

Marknadsföringsmatte och implikationer 


MAG Interactive lever på att tillhandahålla gratis mobilspel. Spelen innehåller annonser och spelare som vill, kan köpa föremål i spelen. Annonsintäkter är en nära 100% bruttomarginal affär och köpen i spel på mobiltelefoner brukar vara 70% bruttomarginal. Utöver detta har bolaget försäljningskostnader och serverkostnader som direkt går att härleda till intäkterna, de följer dock inte intäkternas storlek. Jag tycker det ser ut som serverkostnader korrelerar mer med mängden dagligt aktiva spelare, än med mängden intäkter. Genomför MAGI en marknadsföringskampanj som ökar omsättningen, är det inte säkert att serverkostnaderna följer med intäkterna upp (serverkostnader ökade inte med omsättningen i Q4 2022). Min bedömning är att den mest rättvisa bruttomarginalen att kolla på (när man bedömer återbetalningstid, ur ett externt perspektiv), är nettoomsättning minus avgifter till plattform, i så fall är bolagets bruttomarginal (ur detta perspektivet) 86.9%. Bruttomarginalen förändras primärt med produktmix, då andelen reklamintäkter jämfört med köp i spelen varierar från produkt till produkt. Just nu lägger MAGI marknadsföring på primärt 2 produkter. Wordzee, där jag bedömer produkten har mindre än portföljgenomsnittet i bruttomarginal och Tile Mansion som bör ha över portföljgenomsnittet i bruttomarginal. Hur den exakta marknadsföringsmixen ser ut är inte avgörande. Marknadsförs Wordzee innebär det högre omsättning och lägre bruttomarginal, medan Tile Mansion (allt annat lika) innebär lägre omsättning och högre bruttomarginal. Om marknadsföringspengar läggs på en produkt med lägre bruttomarginal (kontra en med högre), säger modellerna att bruttoresultatet ändå, är bra nog för att motivera pengarna (annars hade inte marknadsföringen skett).

Med nuvarande intäktsmix och en bruttomarginal på 86.9% krävs 1/0.869 = 1.15 kr i ökad omsättning, för att ”få tillbaka” 1 kr spenderad på marknadsföring. 1 kr i ökat bruttoresultat, krävs för att få tillbaka 1 kr i marknadsföring. Läser man rapporterna och kollar bolaget presentationer låter det som om MAG Interactive i princip har marknadsfört för runt 16 miljoner kr/månaden under juli-augusti och 10m/månaden under maj-juni. Håller modellen och man fortsätter framåt i samma takt så innebär det att varje extra markandsföringskrona ökar omsättningen kommande 6 månader med 1.15 * 0.85(se ovan, 80-90% återbetalt inom 6 månader) = 0.9775 kr (jämfört med om kronan ej spenderats på marknadsföring). 16m/månaden i marknadsföring innebär att bolaget lägger runt 53% av omsättning på marknadsföring (vid 90m omsättning). Om det i dagsläget krävs att de lägger runt 20% av omsättningen på marknadsföring för att behålla den nuvarande omsättningen (90*0.20= 18m) går resterande 30m/kvartal ((16*3)-18) till att ”öka omsättningen”. Detta borde innebära att bolagets marknadsföringens investeringar per kvartal borde öka omsättningen med 0.9755 * 30 kommande halvår = 29.3m, eller 14.65m/kvartal (29.3/2). I klartext innebär det att allt annat lika, bör omsättningen öka med 14.65m/kvartal eller 16.3% sekventiellt från 90m om 48m (53% av en omsättning på 90m) läggs på marknadsföring. Storleken på marknadsföringssatsningen kombinerat med uttalandena från bolaget pekar alltså åt detta hållet.

Jag upprepar, det bör inte vara orimligt för bolaget att växa omsättningen med runt 15m sekventiellt, från 90m, om bolaget får tillbaka 85% av summan inom ett halvår och det kostar 20% av omsättningen att behålla nuvarande omsättning. Skissar man på detta sätt, litar på att bolaget är duktiga på UA och drar ut linjerna ett par kvartal kan omsättningen snabbt då gå från sommarens >90m (eller 95m säsongsjusterat), till runt 100-115m (hösten) och vidare mot 115-125m (vintern) och 125-140m (till våren). Kanske ännu längre, eller så tar det stop imorgon?

Det går i princip att dra ut linjerna på två sätt. Antingen antar man en fast summa per tidsenhet, eller så antar man en fast andel av omsättningen per tidsenhet. Antar man en fast andel, är fördelen att beräkningen kompenserar för ökad absolut summa i bibehållen omsättnings marknadsföring, i takt med att omsättningen ökar. Antar man istället en konstant marknadsföringsbudget per månad, får man en modell där MAGI efterhand som tid går, växer in i den nya kostymen där en större andel av UA, efterhand som omsättning ökar, används till att bibehålla de nya högre nivåerna av omsättning/bruttoresultat. Oavsett vilket väg man väljer att sätta upp det i Excel, så ser det trevligt ut. Oavsett hur jag räknar pekar det hela mot att OM bolagets modeller har rätt, så kan bolaget lyfta omsättningen signifikant från senaste kvartalets 90 miljoner. 

MAG Interactive rapporterar just nu omsättningen uppdelat i 3 segment. Spelen de över tid tror kan växa (Growth), spelen som de håller vid liv med uppdateringar (Live ops) och Other (spel som bara ligger där och tickar in intäkter kvartal för kvartal). Tillväxtsegmentet växte 35% Q-Q denna sommaren (Från 45.9m till 62m) med valutamedvind och säsongsmotvind. Inför nästa kvartal har MAGI säsongsmedvind och valutamedvind.

För lönsamhetsberäkning väljer jag att använda nettoomsättning minus försäljningskostnader för att ta fram någon form av marginal att räkna på. Min gissning är att serverkostnader som andel av nettoomsättning kommer falla över tid, men att avgifter till plattform mycket väl kan komma att öka i ungefär motsvarande tempo. Kontentan är att jag förväntar mig att nuvarande marginal efter försäljningskostnader på 78.9% består framåt. Efter omsättningen ökat, förväntar jag mig att upp mot 25% marknadsföring (som andel av nettoomsättning) kan komma att krävas för att bibehålla omsättning och en kostnadsbas (OPEX + CAPEX exklusive av/nedskrivningar) på 40m/kvartal. Det hade resulterat i att MAG Interactives kassaflöde före finansiellt blivit runt 14m/kvartal ifall de omsatt 100m, 25m/kvartal om de omsatt 120m/kvartal och 35m/kvartal om de omsatt 140m/kvartal. Om mer än 25% omsättning krävs för att bibehålla en högre intäktsbas, blir såklart siffrorna sämre. Nuvarande kostnadsbas är runt 37m/kvartal enligt min gissning, så jag har redan ökat kostnadsbasen lite. Detta innebär att MAGI handlas runt 10x EV/kassaflöde, med 25% UA (enligt definitionen ovan på kurs runt 26 kr) om de omsätter 100m/kvartal (vilket jag tror man uppnår denna höst), 6x om de omsätter 120m/kvartal och 4x om de omsätter 140m/kvartal.

Skulle bolaget lyckas ta sig hela vägen från 70m (våren 2022) till 140m i nettoomsättning (våren 2023) och börsen skulle värdera ett bolag med 100% bakåtblickande omsättningstillväxt, till 9x underliggande kassaflöde ska kurs mot 50 kr. Skulle denna tillväxt spela ut och börsen sätter tillväxtmultiplar blir det intressant på riktigt. Skulle börsen få för sig att detta är på väg att hända (likt börsen trodde på ett genombrott 2021), kommer jag minska/kliva av om kursen sticker i förväg. Börsen har redan en gång prisat in framgångar som uteblev (i utsträckningen som börsen förväntade sig), värdering måste hela tiden sättas i relation till hur långt man är idag och hur långt det är sannolikt att man når. Planen just nu är att behålla detta som en betydande position så länge bolaget fortsätter spendera marknadsföringspengar på ett sätt som indikerar att deras interna kalkyler ser fortsatt bra ut (bolaget är just nu mitt största innehav), förutsatt att värderingen fortsatt är lockande.

Vi får se vad som händer, men min tro är att bolaget just nu försöker få till ett omsättningslyft mot signifikant över 100m/kvartal i omsättning. Krona och jag vinner mycket, klave och jag förlorar lite, vi får se hur myntet faller.

Ovanstående är ingen rekommendation. Jag kommer inte att agera i aktien under resterande delar av vecka 44 och vecka 45 2022. Framåt lär jag minska och öka kontinuerligt beroende på kursutveckling, alternativ (vad som händer i andra bolag) och mobilspelsdata. Som jag sagt 10+ gånger, så skalar jag generellt i aktier som på kort tid stiger mycket, detta gäller även i MAG Interactive (från och med vecka 46). Jag har inte en riktkurs för bolaget utan försöker kontinuerligt bedöma nuvarande värdering vs läget, vilket innebär att jag i uppåtgående kurs (om inte bolaget utvecklas snabbare), i princip minskar varje gång kursen går upp.


måndag 28 december 2020

Spelbolagsspekulanten 2013-2020, rätt man, på rätt plats, vid rätt tidpunkt

Det har varit några bra år för oss som investerar i gaming. Vad har drivit avkastningen? Hur mycket beror på att vi varit fantastiska investerare? Jag läser för närvarande om Fooled by Randomness. I boken presenteras läsarna för en viss Carlos. Carlos var rätt man, på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Han råkade bete sig på rätt sätt, för en given marknad. När boken pratar om Carlos, tänker jag på alla vi som haft 100-400% avkastnings i år, för att vi ägt gamingbolag. Jag kommer citera hårt från "The Trader-Economist Hybrid", delar av kapitel 5 i Fooled by Randomness. Vem är då denna Carlos?

"The nascent emerging market desk of a New York bank hired Carlos in 1992. He had the right ingredients for success. He knew where on the map to find the countries that issued "Brady bonds," dollar-denominated debt instruments issued by less-developed countries. He knew what gross domestic product meant. He looked serious, brainy and well spoken, in spite of his heavy Spanish accent. He was the kind of person banks felt comfortable putting in front of their customers..."

"...Carlos got there right in time to see things happening in that market. When he joined the bank, the market for emerging market debt instruments was small and traders were located in undesirable parts of trading floors. But the activity rapidly became a large, and growing, part of the bank’s revenues..."

"...The reason Carlos had good years was not just because he bought emerging market bonds and their value went up over the period. It was mostly because he also bought dips. He accumulated when prices experienced a momentary panic. The year 1997 would have been a bad year had he not added to his position after the dip in October that accompanied the false stock market crash that took place then. Overcoming these small reversals of fortune made him feel invincible. He could do no wrong. He believed that the economic intuition he was endowed with allowed him to make good trading decisions. After a market dip he would verify the fundamentals, and if they remained sound, he would buy more of the security and lighten up as the market recovered. Looking back at the emerging market bonds between the time Carlos started his involvement with these markets and his last bonus check in December 1997, one sees an upwardly sloping line, with occasional blips, such as the Mexican devaluation of 1995, followed by an extended rally. One can also see some occasional dips that turned out to be "excellent buying opportunities..."


https://dailyreckoning.com/the-trader-economist-hybrid/

---------

Nedan följer mitt försök att tolka texten ovan:

Spelbolagsspekulanten anslöt till Finanstwitter 2014, efter att ha tjänat sin första halv-miljon när Starbeeze slog igenom med Payday 2 (2013). Han (Spelbolagsspekulanten var oftast en han) hade allt som krävdes för att lyckas. Efter år med Counter Strike, hade han redan ett konto på Steam och kunde världsvant navigera på plattformen och hitta topplistorna. Vid första anblick var det svårt att avgöra ifall han använde investeringarna som ursäkt för att börja spela igen (stora delar av barndomen hade spenderats i datorspel) eller spelade för att lyckas med investeringarna. Han kände till vad CCU stod för och hur Steams rating system fungerade, men i samtal kring bokföringen av immateriella tillgångar och kassaflöde, hittade han aldrig riktigt rätt. Han tittade på nyckeltalen som bolagen pekade på (adjusted EBITDA), bolagen var trots allt expert och kassaflöden var något som skulle komma senare. Det viktigaste var framtiden.

Spelbolagsspekulanten dök upp vid rätt tidpunkt. De existerande mer "allmänna" börs-experterna, såg inte alls vad Spelbolagsspekulanten i efterhand konstaterade att han hade sett i Starbreeze. När sedan kursen exploderade kring spelsläppet, fick spekulantens kursgraf en härlig start som blev grunden för en grym genomsnittlig avkastning. Det fanns två sätt att beskriva samma fenomen. Spelbolagsspekulanten beskrev det som att han hade förmåga att peka ut spel som skulle lyckas (han lyckades trots allt ducka Gaming Corps kraschen). Andra funderade på om han köpt Starbreeze inför Payday 2 släppet, då bolaget var det enda noterade gamingbolaget som i närtid skulle släppa en signifikant titel. När människor ifrågasatte, pekade han på sitt resultat.

2020 hade blivit ett bra år om Spelbolagsspekulanten hade behållit sin exponering genom virus-paniken i mars, men då Spelbolagsspekulanten adderade till sina positioner blev året fantastiskt. Han passade även på att köpa mer i ett konstigt koreanskt bolag. Efter återhämtningen viktade han om till andra bolag i samma sektor som inte riktigt följt med upp. Efter att ha överlevt paniken kände han sig ostoppbar. Hans magkänsla hade aldrig svikit honom. 

Runt sommaren 2020 började han investera i mer spekulativa positioner inom branschen. Fokus flyttades från framtida spelsläpp, till framtida förvärv av bolag som i framtiden skulle släpp spel (ingen visste vilka). Efter att ha lärt sig från sina vinnare, började han peka ut bolagsledningar som hade "det". Spelbolagsspekulanten kunde identifiera Intelligent Fanatics (i bolag som aldrig lyckats göra ett bra säljande spel) minst lika bra som Ian Cassle, men enbart i gamingbolag. 

Mellan 2013 och slutet av 2020 gick de flesta aktierna (inte bolagen) i branschen rakt upp. Under 2020 började den linjära portföljutvecklingen se exponentiell ut. Bortsett från ett fåtal mindre hack i kurvan (våren 2020, Gravity kraschen 2019 och när Starbreeze gick in i rekonstruktion) gick grafen rakt upp i högra hörnet. 

---------

"..It was the summer of 1998 that undid Carlos – that last dip did not translate into a rally. His track record up to that point included just one bad quarter"

https://dailyreckoning.com/the-trader-economist-hybrid/





---------

Vi vet inte hur den nuvarande perioden kommer sluta eller hur mycket av Spelbolagsspekulantens uppgång som var skicklighet. Men vi vet följande:

Säg att du/jag är mellan 25-35 år, i ungdomen spelat spel och någon gång de senaste 7 åren börjat investera i gamingbolag. Då vet vi att du/jag har haft en sinnessjuk medvind. Om du/jag under denna perioden varit en medelmåtta på investeringar i allmänhet, men baserat på intresse har svängt mot gaming, har du/jag kunnat leverera ett väldigt bra resultat.

2013-2020 har investerare kunnat leverera avkastning långt över index, genom att köpa en bred eller spetsig portfölj med gamingbolag. Har en individ kört den strategin, har den inte behövt sätta sig in i bokföringen eller behövt lägga kraft på värderingarna. Det har blivit bra även om individen fått rätt trots fel analys. Har han dessutom ibland vågat gå utanför "stabila bolag" (trygghetszonen) och vågat köpa ett fåtal bolag baserat på mönsterigenkännande från tidigare framgångar, har resultatet blivit extraordinärt. 

Jag har stått här som en av de i rätt ålder, som kom in på börsen vid rätt tidpunkt och drogs till rätt sektor. Jag kommer även framåt investera i denna sektor, men oavsett om jag haft skicklighet eller ej, hade förmodligen mitt resultat 2013-2020 som spelbolagsspekulant varit väldigt bra. Hade jag dessutom inte brytt mig om vissa typer av risker (om det går att lita på ledning, bolagens track record, värderingar som springer i förväg eller ifall bolaget är opportunistiskt ihopsatt), har mitt resultat varit ännu bättre. Fortsättning följer, för oss spelbolagsspekulanter.


lördag 23 maj 2020

Funcom sommaren 2018: Hejdå Funcom, här är en liten del av er historia.

Sommaren 2018 ägde jag Funcom. Runt det känner jag en del skam. Förstå mig rätt, jag var verkligen förtjust i bolaget, men jag hade inte köpt mina aktier till tillräckligt låg värdering. Köpet var någon form av relativ-värdering jämfört med andra PC utvecklare, men bra historik. Problemet var bara att jag inte håller på med sådant och att jag 2018 borde ha vetat det. Jag var gammal nog att veta, att jag köper billigt skit, inte ok prissatt kvalitet som kan bli dyrare. Nu tar Tencent över den noterade spelutvecklaren i norden med längst och intressantast historik. Tencent köper inte billigt skit, de köper kvalité, aktierna passar bättre i Tencents händer än mina. Tyvärr fick de aktierna för billigt. När Funcom nu lämnar börsen gör de vad som är bäst för bolaget och för bolagets utvecklare. De gör även vad som är bäst för bolagets framtida produktsläpp. Men om jag hade varit aktieägare, som trott på bolagets förmåga, hade jag stått här med en bitter smak av att jag aldrig fick vara med om vad som kunde bli.

Jag kommer sakna Funcom på börsen. Sommaren 2018 började jag skriva på en analys av bolaget. När jag började skriva hade jag redan bestämt mig för att jag ville äga. Samtidigt är jag nu stolt över att jag en gång, fick äga en liten del av detta bolag. Här följer mitt försök till historiebeskrivning (skrivet som en inledning till en analys som aldrig blev något). Grattis Tencent! Mitt försök att 2018 skriva en introduktion, blir nu ett hejdå istället.


Funcom på 2000-talet

Jag hörde först talas om Funcom i början av 2000-talet, när min familj lånade spelet ”The Longest Journey” av vänner. I spelet följde man en ung tjejs resa genom två världar, en av magi och en av teknik. Spelet gjorde ett djupt intryck på mig och min syster, och när Funcom släppte uppföljaren Dreamfall: The Longest Journey 2006, köptes spelet dag ett. Jag fastnade aldrig för uppföljaren, då jag gått över till online-spel. Även Funcom hade gjort samma resa och 2001 hade de släppt Anarchy Online, bolagets första MMORPG (storskaligt online rollspel). Ett par år senare skulle bolaget släppa Age of Conan och 2007 började bolaget prata om ett MMORPG vars ton påminde om ”The Longest Journey/Dreamfall”. Spelet, The Secret World var ett online-rollspel som utvecklats under ledning av Ragnar Tørnquist och från dagen jag såg den första trailern 2009, var jag säker på att spelet skulle vara det nästa MMORPG-spelet jag fastnade för. Trots förseningar förblev hypen stor och 2012 presenterade bolaget att 750 000 hade ansökt om att få betatesta spelet, men när spelet väl släpptes köpte enbart 200 000 personer spelet. I en intervju med Gamespot skyllde bolaget på blandade recensioner och att andra stora online rollspel släpptes nära The Secret World. Jag var en av de som varit intresserad, men vänt The Secret World ryggen och kort efter släppet, köpte jag istället Guild Wars 2, en av konkurrenterna som Funcom skyllt misslyckandet på. The Secret World var bolagets första stora släpp sedan 2008 och misslyckandet fick bolaget att sparka anställda, sänka ambitionsnivån och satsa på mer småskaliga produktioner. 377 anställda 2011, blev 140 2013. Bolaget sammanfattade förändringen med att de gick från 10-tals miljoner dollar i budget och hundratals medarbetare som jobbade i flera år, till runt 5 miljoner USD i budget, små team och mycket kortare utvecklingsperioder. Om steget till mindre budgetar/projekt kändes logiskt, valde Funcom även en annan ny strategi som såhär i efterhand känns mindre klockren. Exakt samtidigt som iPad-försäljningen nådde sin absoluta topp (Q1 2014), satt nämligen Funcoms dåvarande VD och pratade om hur bolagets framtida produkter skulle gå att spela inte bara på PC, utan även på plattor. Bolaget hade redan då investerat stora summor i teknologi för att möjliggöra detta. Spelet som skulle visa bolagets plattform och driva bolagets intäkter var Lego Minifigures Online.



https://en.wikipedia.org/wiki/Funcom
https://www.gamespot.com/articles/the-secret-world-sells-200000/1100-6393715
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Secret_World
http://cdn.funcom.com/investor/2012/Funcom_Annual_Report_2012.pdf
http://cdn.funcom.com/investor/2014/Funcom_2013_Annual_Report.pdf
https://en.wikipedia.org/wiki/IPad



Mellanåren & lite siffror:

2012, året då The Secret World släpptes omsatte bolaget 23,6 MUSD, primärt drivet av spelsläppet och gjorde en förlust på 59 MUSD, varav 40 MUSD var kopplat till nedskrivningar. Det var alltså ganska tydligt att den gamla affärsmodellen inte levererat och bolaget skulle inte ha överlevt ett lika stort misslyckande till. 2013 omsatte bolaget 21,4 MUSD och närmade sig break-even om man justerade resultatet för ytterligare nedskrivningar på 4,2 MUSD kopplat till The Secret World. I princip alla bolagets intäkter var kopplade till MMO på PC plattformen & 2014 skulle den nya affärsmodellen börja synas i siffrorna (den med iPad).

Om ett bolag väntar till sida 19 i årsredovisningen med att nämna bolagets intäkter, är förmodligen intäkterna för små. Bolaget placerade resultatsektionen på sida 19 i årsredovisningen 2012, 2013 och 2014. 2012 och 2013 efter The Secret World misslyckandet och 2014 efter att omsättningen fallit med 41% på ett år. 2013, året då bolaget pratade om hur mobila plattformar skulle vara en naturlig del av bolagets affär särredovisades detta segmentets intäkter. 2014, året då segmentet skulle driva intäkterna, slutade det särredovisas när intäkter aldrig materialiserades. I rapporten pratade bolaget om att det tagit längre tid än väntat för LEGO Minifugres Online att nå de internt satta målen. 2015 konstaterade man att man ej skulle kunna nå sina mål och gjorde nedskrivningar av de immateriella tillgångarna kopplade till spelet, året efter tog avtalet med LEGO slut och spelet lades ner utan att någonsin generera betydande intäkter. Spelet hade saker som talade för sig, bland annat fick spelet gratis reklam genom att LEGO figurer som såldes i butik innehöll koder för att låsa upp motsvarande figurer i spelet. Bolaget gjorde aldrig fler försök att nå resultat genom denna modellen. Istället flyttades målsättningen till att varje år släppa ett mindre spel och hela tiden utveckla ett större spel internt. Det första stora spelet bolaget skulle släppa vara ”Conan Exiles”. För att överleva perioden tvingades bolaget ta upp stora lån från huvudägaren KGJ Investment och genomföra ett antal nyemissioner som ökade antalet aktier från 90 miljoner 2015, till 346 miljoner 2018. 2018 gjorde man sedan en omvänd split och antalet aktier är idag (sommaren 2018) runt 75 miljoner.



Conan Exiles:

Conan Exiles utspelar sig i en stor öppen värld hämtad från berättelserna om Conan Barbaren. Spelaren startar tomhänt i ödemarken och utforskar spelvärlden medan hen kämpar för att överleva. Spelet går att spela ensamt eller tillsammans med andra, mot datorn eller mot andra spelare. Spelet släpptes först som ”early access”, ett sätt att släppa spel där spelet börjar säljas innan det är ”helt färdigt”. Modellen används ofta på spel med liknande inriktning som Conan Exiles, då produkttypen lämpar sig bra för att ”kontinuerligt” lägga till nytt innehåll. Genom att släppa ett spel som "early access" signalerar man till spelarna att allt inte fungerar perfekt ännu och att de ska förvänta sig att delar av spelets mekanik kan komma att förändras. Intäkterna från det initiala släppet kan sedan användas för att finansiera färdigställandet av produkten. Genom att dela upp släppet i två tillfällen, skapas även jämnare kassaflöden och lägre initial investering. När väl "early access" perioden har påbörjats, får bolaget data som kan användas för att bedöma produktens framtida potential. "Early access" har på senare år (2018) blivit ett stort segment på Steam (västvärldens överlägset största plattform för digital spelförsäljning). Funcoms plan för Conan Exiles var att när man väl gjort ett ”riktigt släpp” och kommit ur "early access", skulle fortsatt kassaflöde generas genom att sälja nytt innehåll i DLC format (nedladdningsbart innehåll till spelet). Utöver PC, var planen att spelet även skulle släppas till Playstation 4 och Xbox One


När LEGO Minifugres Online utvecklades följde Funcom ”Toys-to-life” och mobilitet-trenderna i marknaden. I Conan fallet följde man istället ”Överlevnadsspel” och ”early access” trenderna. Ska man vara ”elak” kan man säga att Funcom de senaste åren hoppat på ”vad som är hett”. Conan Exiles var dock ett upplägg närmare vad bolaget lyckats med tidigare. Age of Conan, bolagets tidigare spel baserat på samma IP hade trots allt sålt 1,4 miljoner exemplar och var spelet som finansierade storsatsningen på The Secret World. Denna gången hoppade man trots allt på en trend som låg närmare vad bolaget lyckats med tidigare och ett IP man kände väl till. Till Conan Exiles valde bolaget att använda Unreal Engine. Förenklat kan man säga att Unreal Engine är en väg många spelutvecklare väljer, för att själv inte behöva ta fram hela tekniken bakom spelet, det minskar ofta utvecklingstiden. I gengäld får man en något mer generisk produkt och betalar royalties. Spelet planerades initialt att släppas sommaren 2016 som "early access", men flyttades fram till Q1 2017.




http://cdn.funcom.com/investor/2016/FUNCOM_NV_Annual_Report_2015.pdf
https://www.conanexiles.com/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Conan


Early Access släppet:

Spelet släpptes som "early access" 31 januari 2017 och man planerade för ett fullständigt släpp ett år senare. Spelet togs emot väldigt bra (försäljningsmässigt) och de första 28 dagarna lyckades man sälja 480 000 exemplar på PC. Projektet blev lönsamt efter mindre än en vecka av försäljning vilket var den kortaste tiden i Funcoms historia. Efter mindre än en månad hade man redan uppnått sin 12 månaders målsättning. Som mest spelade 53 402 personer spelet samtidigt i början av "early access" perioden. Efter den initiala framgången med spelet, bedömde bolaget att spelet skulle fortsätta att dra in betydande intäkter under lång tid och beslutade att öka mängden resurser allokerade till spelets vidare utveckling. Potentialen bedömdes bland annat baserade på hur andra spel i samma genres försäljning sett ut, efter framgångsrika "early access" släpp. Till exempel Rust, ett annat överlevnadsspel som lyckades sälja 2 miljoner exemplar de första månaderna, sålde sedan ytterligare över 3 miljoner exemplar de kommande 3 åren. Ett annat exempel på liknande långvarig försäljning är Ark, som släpptes som "early access" 2015, sålde över 5 miljoner exemplar det första året och än idag säljer mycket bra på PC (2018). Ett annat exempel är The Forest som inledde "early access" 2014 och fortsatt säljer bra idag(2018), efter fullständigt släpp i april 2018. Utöver "early access" släppet, fler plattformar och fullständigt släpp pratade Funcom i Q4 rapporten om uppdateringar, event och rabatter som faktorer för att driva långsiktig försäljning. En förutsättning för detta är dock en bra produkt, nöjda spelare och aktivitet i spelet. Då Conan Exiles går att spela tillsammans med andra finns ett egenvärde i stor aktiv spelarbas. En stor aktiv spelarbas innebär även goda förutsättningar att sälja nytt framtida innehåll som DLC. I med att spelet är kopplat till ett IP som även används i andra sammanhang, kan även framtida händelser kopplat till IP driva försäljning. För att bibehålla nöjda och aktiva spelare är det viktigt att renlighetsfaktorer som ett fungerande spel och tillgängliga servrar fungerar väl. Det är också viktigt att det finns mycket att göra i spelet, så att spelarna ej tröttnar. På plattformen Steam kan spelare ge tummen upp eller ner beroende på om de anser att ett spelupplevelsen är positiv eller negativ. Problem med ”renlighetsfaktorer” påverkade omdömena vid "early access" släppet och omdömena tyngdes enligt Funcom av buggar i spelet och bristande serverkapacitet. 68% av spelarna var i början positiva. Den första delen av "early access"-perioden lade Funcom kraft på att fixa denna typen av renlighetsfaktorer. Q1 2017 gav en vinst på 6,1 MUSD drivet av Conan Exiles. Även Q2 2017 slutade med en mindre vinst på 0,2 MUSD, trots att inga stora släpp eller uppdateringar för Conan skede under kvartalet. Q2 2017 innehöll dock spelets första rea någonsin när priset sänktes med 20% 11-14 april.

http://cdn.funcom.com/investor/2017/Funcom_4Q16_Report.pdf
http://steamcharts.com/app/440900
https://en.wikipedia.org/wiki/Ark:_Survival_Evolved
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Forest_(video_game)
https://store.steampowered.com/search/?filter=globaltopsellers&page=2&os=win
http://cdn.funcom.com/investor/2017/Funcom_1Q17_Report.pdf
http://cdn.funcom.com/investor/2017/Funcom_2Q17_Presentation_v2.pdf
http://pr.funcom.com/pressreleases/funcom-kicks-off-its-first-sale-for-conan-exiles-1922682

H2 2017 och konsol

I Q3 2017 släpptes Conan Exiles på Xbox Ones motsvarighet till "early access" kallat ”game preview”. I samband med detta släpptes även spelets första stora uppdatering ”The Frozen North”. Uppdateringen ökade spelets yta och världen spelarna kunde utforska med 70%. Xbox släppet och PC uppdateringen kantades av tekniska problem & fokus flyttades efter släppet mer mot att åtgärda dessa och mindre mot att skapa nytt innehåll. När man läser recensioner från tidpunkten klagade en väldigt stor del av spelarna på problem med att spelet kraschar eller på problem med servrarna. Runt uppdateringen rekommenderades spelet av färre än 50% av omdömena på Steam. Intäkterna relaterade till släppet och ökad mängd försäljning på PC drev dock resultatet och resulterade i en vinst Q3 2017 på 1,05 MUSD. Trots alla problem med uppdateringen, fick uppdateringen antalet aktiva spelare att öka och antalet spelare som spelar samtidigt i snitt, såg ut att nått botten i juli 2017, runt 1570 st. Många av felen som plågade spelarna runt uppdateringen, fixades och produkten var nu betydligt större och mer varierade. Spelet kostade initialt runt 35 dollar på konsol, en prislapp satt för att reflektera att spelet fortfarande inte var färdigt. När det fysiska släppet började närma sig, höjde Funcom priset på Xbox digitalt till 50 dollar för att folk skulle vilja förboka i butik. Som kompensation till Xbox spelarna, körde man en 50% rea i december 2017. Priset på PC var då fortsatt 30 dollar och på PC (där fysisk försäljning är försvinnande litet), behöll bolaget priset hela vägen fram till fullskalig release. Vid fullskalig release, justerade man upp det digitala PC priset till 40 dollar. När 2017 skulle summeras landade helårsresultatet på 6,6 MUSD, det mest vinstgivande året i bolagets historia, drivet primärt av Conan Exiles och bolagets nya strategi med kortare utvecklingscykler.

http://pr.funcom.com/pressreleases/funcom-reveals-the-frozen-north-promises-a-bigger-and-better-conan-exiles-on-august-16-2093687
http://steamcharts.com/app/440900
https://investors.funcom.com/conan-exiles-launch-date-collectors-edition-revealed/


Conan Exiles släppet

I slutet på Q4 2017 hade Funcom dragit igång marknadsföringsaktiviteterna inför det fullskaliga släppet, vilket tyngde Q4 resultatet. Fullständigt släpp på samtliga plattformar skulle ske 8 maj. "Early access" släppet på PC hade rent finansiellt varit mycket lyckat, även om omdömes mottagandet varit något blandat. Xbox version av "early access" måste däremot ses som ett misslyckande. Även om antalet spelare på PC ökade efter The Frozen North, kantades uppdateringen av problem. Nu var det tillslut dags för det slutgiltiga PC släppet och PS4. Mellan start av "early access" och fullskaligt släpp ökade Funcom spelets storlek med över 200%. Bolaget lade även till många hundratals nya föremål, förbättrade AI, omarbetade stridssystem och adderade nya ”dungeons” (separata spelområden som ofta är lite mer utmanande, där spelare ofta får belöningar om de klarar dem). Viktigast av allt var dock Funcom's arbete med att skapa en stabilare spelupplevelse med färre renlighetsproblem. Man introducerade även system för att vägleda nya spelare via uppdrag och lade till ökade incitament att utforska hela spelvärlden. Bolaget tog hjälp av tyska Koch Media (numera ägt av Svenska Embracer) för fysisk lansering och skrev avtal med Spike Chunsoft för den asiatiska marknaden (en utgivare som bland annat givit ut The Witcher 3, Metro: Last Light och Terraria i Japan). Funcom tog själva hand om digital publicering och marknadsföringen digitalt. Samma dag som spelet släpptes rapporterade bolaget att de hade sålt en miljon exemplar. Siffran inkluderade "early access" försäljning, försäljning till butiker(?) och förbeställningar.

Dagen innan releasen låg spelet på en 10:de plats på Steam's lista över de mest säljande PC spelen. När spelet sen släpptes dominerade reklam för spelet PS4 butiken och Steam's hemsida. Kort efter klättrade man till en topp 3 position på Steam's globala försäljningslistan och PS4 butiken. Spelet möttes av blandade recensioner från pressen, och försiktigt positiva omdömen från Steam-användarna. Jämfört med "early access" släppet och The Frozen Norht, fick den fullständiga releasen ett mer positivt mottagande sett till omdömen. Från release dagen och en månad framåt rekommenderades produkten av 70% av de nya omdömena. Ett av de största klagomålen var faktiskt platsbrist på de officiella servrarna som Funcom valt att erbjuda spelarna, vilket i grunden är något positivt. Problemet uppstod då en större än väntad andel av de gamla spelarna återvände till produkten efter släppet. Mängden spelare som återkom vid släppet av The Frozen North var förmodligen bolagets bästa datapunkt relaterat till andel som återkom vid släpp av nytt innehåll, då den uppdateringen misslyckats så grovt, kan siffrorna ha fått Funcom att tro på ett lägre återflöde. Detta hanterade bolaget genom att bland annat släppa fler servrar och funktioner som hindrade folk från att bevaka sina platser på servrar, när de inte spelade. Som mest spelade 49,230 spelare spelet samtidigt på PC runt releasen, att jämföra ned 53,402 vid "early access" och 12,971 vid the Frozen North. På PS4 spelade fler än 24,000 personer samtidigt spelet 20 maj. Twittraren @MrYkaens summerade den 14 maj releasen med följande tweets.




Sedan sålde jag mina aktier i juli 2018 för att köpa mer Gravity och min analys skrevs aldrig klart. Nu när Funcom lämnar börsen blir det inget avsked, utan ett på återseende dagen då ni släpper ert Dune RTS (för vist är det under utveckling?). Hälsa Tencent!

Har skrivit en del material som aldrig publicerades historiskt. Kommer börja rulla ut delar av de inläggen på bloggen kommande månader.